Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Folkskolor—Fornlämningar.
474
Folkskolans undervisningsämnen äro
kristendom, modersmålet, geometri,
geografi, historia, aritmetik,
naturkunnighet, hvartill komma teckning, gymnastik
och trädgårdsskötsel. Valfria ämnen äro
för gossar slöjd och för flickor slöjd och
huslig ekonomi. Skolpliktiga äro alla
barn mellan 7—14 år.
År 1909 funnos i Sverige 14,683
folkskolor, däraf 6,05-5 egentliga folkskolor,
2,347 mindre folkskolor och 6,281
småskolor. Af hela antalet folkskolor voro
1,732 flyttande. Lärarepersonalen
uppgick till 21,077 och lärjungeantalet
utgjorde 784,939. Kostnaderna för
folkskolorna uppgingo samma år till
42,122,845 kronor.
Fornlämningar äro skyddade genom
k. förordningen angående forntida
minnesmärkens fredande och bevarande den
29 november 1867 samt k. förordningen
om strafflagens införande m. m. den 16
februari 1864, § 16 mom. 3, däri
stadgas, dels att alla fasta fornlämningar,
bevarande minnet af fäderneslandets
inbyggare i forntiden, äro ställda under
lagens hägn och sålunda icke få af
jordens ägare eller innehafvare eller annan
person förändras, rubbas eller förstöras
under annat villkor än nedan säges, dels
ock ott fynd af lösa fornlämningar
skola till staten hembjudas.
Fasta fornlämningar äro enligt k.
kungörelsen den 21 april 1886: af
människor under forntiden uppförda högar af
jord eller sten (grafhögar, stenrösen o.
s. v.); grafbyggnader af stenar med
deras hölje af jord eller stenar, när sådant
finnes; andra forntida grafvar eller
grafplatser ; lagda eller resta stenar, enstaka
eller förekommande i rader eller
grupper, med eller utan viss inbördes ordning;
stenar och berggrytor med inskrifter och
bilder; stenkors och andra vårdar;
lämningar af forntida och sedan äldre tider
öfvergifna bostäder samt sådana bild-
ningar, som i forntiden genom
mänskligt åtgörande uppkommit i eller i
närheten af boplatser; lämningar af fordom
öfvergifna borgar, slott, kyrkor, kapell,
kloster, bönehus samt andra offentliga
byggnader och anläggningar; äfvensom
andra likartade minnesmärken af den
ålder, att de numera icke kunna anses
tillhöra enskild ägare.
Vitterhetsakademien äger att efter
tillsägelse till jordens ägare eller
innehafvare låta uppresa och iståndsätta
kull-fallna runstenar och andra forntida
minnesmärken samt afteckna och medelst
gräfning eller på annat sätt undersöka
fasta fornlämningar, under villkor att
jordens ägare eller innehafvare erhåller
ersättning för därigenom honom
förorsakad skada eller kostnad.
I följande undantagsfall får fast
forn-lämning på angifna villkor rubbas eller
förstöras: 1) Om fornlämningen redan
nyttjas till åker, äng eller betesplats, får
den fortfarande begagnas till samma
ändamål, dock icke till större djup än hittills
skett; 2) om ägare eller innehafvare af
jord önskar för byggnads- eller
odlings-företag eller af annan orsak i
vidsträcktare mån än under 1) säges bruka eller
eljest begagna, förändra eller borttaga
någon fast fornlämning, skall han, med
bifogande af noggrann beskrifning öfver
fornlämningen, tillkännagifva det för
närmaste kronobetjänt på landet och för
magistraten i stad, som gör anmälan
därom hos länsstyrelsen, hvarifrån ärendet
remitteras till Vitterhetsakademien, öfver
hvars beslut klagas hos k. m:t; 3) om
vid anläggning af väg, järnbana, kanal
eller vid annat offentligt arbetsföretag
någon märkligare fast fornlämning är
belägen i vägens eller kanalens riktning
eller är hinderlig för arbetets utförande
samt fornlämningens rubbning icke kan
utan stor olägenhet undvikas, då får
dylik rubbning ske, så framt ritning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
