Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
afklippt i vissa längder och växlas på
ett särskildt sätt; dock äro dessa ej så
lätta att handhafva som
rullfilm-apparaterna. En olägenhet med filmen är att
den i allmänhet är mindre ljuskänslig
än glasplåtarna och sällan lämnar så
klara och fint genomarbetade negativ
som dessa, hvaremot glasplåtarna i sin
tyngd ha en betänklig nackdel. Vare
sig man köper en kamera af ena eller
andra slaget, bör man noga se till, att
växlingen försiggår lätt och säkert,
betingelser som de flesta moderna kameror
också uppfylla. Det vanligaste
bildformatet är 9x12 eller 8x10.
Priset på en kamera beror naturligtvis
mycket på konstruktionens fulländning,
men sist och först på objektivets
beskaffenhet. Förstklassiga objektiv —
den glaslins, genom hvilket ljuset
brytes — äro mycket dyra, hvarför
hand-kameror utrustade med sådana kosta
hundratals kronor. I allmänhet kan
amatören nöja sig med enklare objektiv,
blott de äro tillräckligt ljusstarka att
medgifva tagandet af ögonblicksbilder,
åtminstone under gynnsamma
ljusförhållanden. I regeln uppfyllas dessa
anspråk numera äfven af ganska billiga
handkameror. Fordringarna på ett
användbart objektiv äro, att det ej
miss-tecknar i märkbar grad och att det
gifver en ända ut i kanterna skarp bild.
Vid användandet af stativkameror
inställer man bilden på den i apparatens
bakre del anbragta visirskifvan genom
att öppna objektivet. Å handkameran
är visirskifvan ersatt af en s. k. sökare,
en liten fyrkantig låda med en i en
framtill varande öppning anbragt lins,
som genom en enkel spegelanordning
kastar en bild på en i lådans lock
infälld mattslipad glasskifva. För att
förebygga otrefliga öfverraskningar bör
man vid inköp af en kamera öfvertyga
sig om att sökaren visar någorlunda rätt,
480
d. v. s. att den bild man ser i sökaren
också sammanfaller med den bild man
får på plåten. Annars kan det
exempelvis hända, att man får se en person,
som man fotograferat, helt och hållét
eller delvis sakna hufvud, andra
förtret-ligheter att förtiga.
Objektivet bör vara försedt med en
pålitlig slutare. Så kallas den
anordning, hvarmed objektivet öppnas och
tillslutes. Slutaren bör medgifva
exponering på såväl tid som ögonblick utan
några omständliga manipulationer och
om möjligt hafva reglerbar hastighet
för ögonblicksfotografering.
Bländare kallas en annan anordning,
anbragt vanligast inuti objektivet
mellan linserna, hvarigenom man kan göra
objektivets ljusgenomsläppande öppning
större eller mindre. Vid mindre
objektivöppning blir bilden skarpare,
särskildt i kanterna, hvaremot
exponeringstiden måste i motsvarande grad
förlängas. För ögonblicksbilder, då
objektivet öppnas blott för bråkdelen af en
sekund, duger det således ej att
af-blända,d.ä. förminska objektivöppningen.
Ju högre solen står, dess kraftigare är
dess strålars kemiska (fotografiska)
verkan. På sommaren är denna verkan
naturligen betydligt starkare än på
vintern. Uttryckt med siffror förhåller sig
intensiteten af de kemiska strålarna den
21 december oeh den 21 juni som 1 till
16. På förmiddagen är ljuset
verksammare än på eftermiddagen.
Ljusförhållandena vid exponering kräfva
naturligtvis den största uppmärksamhet.
Förmåga att rätt bedöma de vid
fotograferingen förhandenvarande
belysnings-förhållandena samt däraf beroende
exponeringstid kan endast vinnas genom
erfarenhet.
För artificiell belysning vid
fotografering använder man s. k. blixtljus.
Detta erhålles t. ex. genom att antända
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
