Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Fdrskötsel—Fängelser.
520
vudsakligen för ullproduktionens skull.
Köttproduktionen är här hufvudsaken,
och man bör därför välja sådana fårslag,
som gifva mera kött än ull, s. k.
köttfår. Lämpligast äro de engelska
raserna, såsom Dishley- eller Leicester-,
Ools-wold-, Oxfordshiredown-, Lincoln- och
Southdowns rasen, af hvilka de fyra
första äro stora och hafva lång nil, den
sistnämnda är medelstor, med kort, grof
ull. Till korsning bör man välja
baggar af en ras, hvilkens storlek står i
öfverensstämmelse med betets
beskaffenhet, t. ex. Southdownsrasen vid magra
beten och större fårslag vid bördigare
beten.
Fåren böra under betningen, i
synnerhet på eftersommaren, ej drifvas på
kärr eller mossar, då de lätt erhålla
inälfsmaskar, s. k. lefverflundror. Till
vinterfoder begagnas fint hö, halm, säd,
oljekakor, rotfrukter och löf af
åtskilliga trädslag. Utfodring bör ske 3 à
4 gåüger om dagen, vatten 2 gånger.
Dessutom böra fåren erhålla koksalt,
antingen i form af stensalt eller ock
såsom s. k. sillsalt, i sistnämnda fall helst
blandadt med litet tjära. Äfven med
malört, enbär och dylikt brukar man
uppblanda saltet. Visa djuren ej begär
efter salt, är detta ett tecken, att foder
eller dryck innehålla tillräckligt med
sådant.
Omkring fjorton dagar före lammningen
skiljes tackan från de andra fåren. Visar
hon tecken till svaghet, gifves henne
något säd, men i annat fall ökas ej
utfodringen förrän omkring en vecka efter
lammningen, emedan mjölken eljest
blifver för kraftig, hvarigenom den kan
skada lammningen. Tackans jufver hålles
väl rent, och därpå möjligen befintlig
ull måste delvis afklippas. Ar lammet
svagt, så att det ej kan dia tillräckligt,
måste tackan mjölkas; dör lammungen,
minskas tackans utfodring för några dagar,
och om mjölken synes förorsaka plåga,
urmjölkas den. Lammen kunna
afvän-jas efter tre à fyra månader. Särskildt
de första veckorna äro de mycket
känsliga för drag.
Fängelser. Kikets fängelser indelas
i fyra kategorier, nämligen:
1. Centrala straffanstalter, som äro
afsedda för verkställighet af straffarbete
öfver 2 år, anlagda och underhållna af
staten. För manliga fångar finnas 4
dylika centralfängelser, nämligen i
Stockholm (Långholmen), Malmö, Göteborg
(Härianda) och Härnösand (de två
sistnämnda förenade med straffängelser), samt
för kvinnliga fångar ett i Göteborg.
2. Straffängelser (förut kallade
läns-fängelser) finnas i flertalet residensstäder,
bekostas och underhållas af staten under
länsstyrelsens tillsyn och äro afsedda till
förvaring af rannsakningsfångar samt för
verkställighet af straffarbete t. o. m. 2
år och af fängelsestraff. Dessutom skola
kvinnor, som dömts till straffarbete på
lifstid eller viss tid öfver 2 år, undergå
enrumsstraffet i sådana fängelser. Till
denna grupp hör äfven Stockholms stads
rannsakningsfängelse, öfriga fängelser af
denna art finnas i: Stockholm, Uppsala,
Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg,
Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås,
Falun och Gäfle.
3. Kronohäkten äro mindre
cellfängelser, uppförda dels i residensstäder,
dels å andra orter inom länen, och ha
ungefär samma uppgift som
straffängel-serna. Till underhållet af vissa
kronohäkten bidraga resp. kommuner.
Uppsikten utöfvas i allmänhet af särskildt
förordnade tillsyningsmän. Kronohäkten
finnas f. n. i: Norrtälje, Nyköping,
Eskilstuna, Västervik, Visby, Karlshamn,
Ängelholm, Ystad, Halmstad, Varberg,
Uddevalla, Svanesund, Hudiksvall,
Sundsvall, Östersund, Umeå, Skellefteå, Lyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
