Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Gevär—Gifter.
578
6,5 millimeter. Samma gevärssystem,
ehuru med afvikande kaliher, är infördt
i flera andra arméer, däribland den tyska
och ryska. Norge har en särskild
gevärstyp, Krag-Jörgensens, hvilken äfven
införts i danska armén. Den engelska
armén är beväpnad med
Lee-Metford-geväret och den franska med
Lebelge-väret. Alla dessa gevärstyper ha det
gemensamt att de äro repetergevär,
d. v. s. att flera skott kunna aflossas
omedelbart efter hvarandra utan
omladd-ning, för hvilket ändamål de äro
försedda med antingen fasta eller lösa
patronmagasin.
(Om gevär för jaktbruk se Jaktgevär.)
Gifter innefatta en grupp af ämnen,
hvilka, införda i kroppen antingen
genom matsmältningsverktygen eller
genom sår, åstadkomma en sönderdelning
af blodet af den art och till den grad,
att lifsverksamheten kan upphäfvas och
döden inträda. Verkan af ett gift kan
vara mycket olika beroende på dess art:
under det att vissa giftämnen redan i
mycket små mängder kunna förorsaka
ögonblicklig eller snart inträdande död,
verka andra mera långsamt eller blott i
större mängder. En del gifter, som i
större kvantiteter äro farliga, kunna i
mindre doser göra tjänst som läkemedel
mot vissa sjukdomar. Så t. ex. arsenik,
som i större dos är ett häftigt verkande,
dödligt gift, men i små mängder
användes med stor fördel såsom stärkande
medel vid vissa svaghetstillstånd.
I fråga om ursprunget skiljer man
mellan metalliska och kemiska samt
växtgifter och animaliska (till djurriket
hörande) gifter. Till de metalliska och
kemiska räknas exempelvis arsenik, bly,
fosfor, vissa syror o. s. v., till
växtgif-terna blåsyra, nikotin och saften af alla
giftiga växter, samt till de animaliska
de giftämnen, som afsöndras af ormar
och insekter. I afseende på verkan in-
37 — Fröléens Rådgifvare.
delar man gifterna i korrosiva eller
frätande, hvilka inverka på kroppens
väfnader — arsenik, klorgas, krotonolja,
sublimat, svafvelsyra m. fl. —*,
respira-tionsgifter, hvilka beröfva blodet dess
syre och verka kväfvande, t. ex. blåsyra,
koloxid, vätesvafla, och nervgifter,
hvilka angripa hjärnan och nervsystemet,
t. ex. atropin, morfin, nikotin, stryknin.
Man kan äfven till gifter hänföra de
ämnen, som framkalla
infektionssjukdomar, ehuru man i allmänhet tager ordet
gift i dess mera inskränkta bemärkelse,
nämligen såsom ett ämne, hvilket på
grund af sin kemiska sammansättning
alltid utöfvar en skadlig verkan mera
oberoende af organismens motståndskraft
än de ämnen, som framkalla
infektionssjukdomar.
En hel del giftiga ämnen få ej
salu-hållas utan af särskilda personer och
med iakttagande af vissa
försiktighetsmått. Sålunda föreskrifver k.
giftstadgan af d. 7 december 1906 att gifter,
afsedda för medicinskt bruk, öfver
hufvud endast få försäljas genom offentligt
anordnade apotek, hvilka äro skyldiga
att föra bok öfver giftämnen, som på
grund af särskild tillåtelse af
administrativ eller rättslig myndighet utlämnas
utan läkarerecept, äfvensom öfver alla
arsenikpreparat, äfven när de utlämnas
på läkarerecept. Kemiska fabrikanter
äro äfven berättigade att sälja sina
giftfabrikat med iakttagande af vissa
föreskrifter, hvarjämte handelsidkare i
gemen äga att under stadgade villkor sälja
sådana giftiga ämnen, som för allmänt
förekommande tekniska eller
hushålls-behof användas.
En hel del gifter användas i stor
utsträckning för framställande af färger
o. d. eller som konserveringsmedel,
hvilket ej sällan visat sig medföra
allvarliga vådor. Särskildt är användandet af
arsenik såsom tillsats vid tapettillverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
