Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Gäspning—Gödningsämnen.
636
tekli och söndermosad potatis. Efter en
månad, ej förr, kan man börja ge dem
hafre. De böra fodras flera gånger om
dagen.
Under sommartiden föda gässen sig
nästan helt och hållet själfva och
trifvas särskildt väl, om vatten finnes i
när-ten. För öfrigt äta de gärna alla slags
köksaffall. Vid bristande tillgång på
sådant eller annan föda ger man dem
säd o. d. Gäss, som skola gödas,
hvartill unga djur tagas, utsläppas först på
stubbåkrar för att upplocka spillsäd,
hvarefter gödningen fortsättes och
afslutas inomhus antingen genom riklig
utfodring med säd eller ock på det sättet,
att man några gånger dagligen stoppar
i dem en deg af mjöl, utrörd med
vatten eller mjölk. Efter 4—5 veckors
gödning äro de färdiga att slaktas.
Gäckeri (se Hädelse.)
Gäddan är en af våra allmännast
förekommande roffiskar, som skattas ganska
högt för sitt hvita och välsmakande,
ehuru något torra kött. Hos mycket
gamla gäddor blir köttet groft och segt
och därför mindre njutbart. Bäst äro
gäddor vägande från 1 till 4 kilogram.
Mindre gäddor användas helst till
stekning. (Se Fiske och Fiskrätter.)
Gäspning är under vanliga
förhållanden ett tecken på trötthet och
sömn-behof. Gäspning utan dessa orsaker är
symtom på antingen ett sjukligt
tillstånd eller någon organisk rubbning.
Svaga, bleksiktiga och blodfattiga
personer gäspa t. ex. ofta utan någon
annan orsak än ett dylikt sjukligt tillstånd.
Täta gäspningar utan synbar orsak
kunna således gifva en värdefull vink åt
omgifningen att låta snarast möjligt
undersöka vederbörande persons
hälsotillstånd. Böjelse att gäspa inställer sig
också gärna vid ihållande stillasittande
lefnadssätt, i ali synnerhet i rum, som
ej vädras i tillräcklig grad, äfvensom i
lokaler, som äro fyllda af tobaksrök och
andra dunster. Gäspningen innebär i
dylika fall en maning från organismen
om orsakernas undanrödjande.
Gödkur är den populära beteckningen
för en särskild slags stärkningskur, som
består i förtärandet af möjligast riklig,
men lättsmält föda i förening med
kroppslig hvila, massage- och
elektricitetsbehandling. Kuren användes
företrädesvis vid nervsjukdomar och
lidanden, som äro förenade med kroppslig
aftyning, t. ex. lungsot. En dylik, strängt
genomförd kur bör dock icke företagas
utan på läkares förordnande och under
uppsikt af en sådan.
’ Vill man på egen hand genomgå en
mindre gödkur för att skaffa sig hull och
stärka kroppens motståndskraft, är
följande tillvägagående att iakttaga. Man
tager en liter nysilad mjölk, som kokas,
hvarefter man tillsätter en matsked
råg-siktmjöl och en tesked krossadt hampfrö.
Sedan det bela åter väl uppkokats och
silats, tillsättes salt efter smak. Den
tunna vällingen, som är ganska
välsmakande, bör drickas så varm som möjligt,
halfva portionen på morgonen och den
andra hälften på aftonen. Då medlet
ej ställer några särskilda kraf på magen
utan föredrages förträffligt af till och
med en svag sådan, kan man, som sagdt,
utan risk företaga denna kur på egen
hand. Särskildt ägnar den sig för
bröstsjuka.
Gödningsämnen är den gemensamma
benämningen på en hel del ämnen, som
användas för att förbättra åker- och
trädgårdsjord och höja dess
afkastnings-förmåga. Man skiljer mellan naturliga
och konstgjorda gödningsämnen. De
förra äro de ojämförligt viktigaste, ehuru
äfven de senare ej kunna frånkännas
stor betydelse.
Bland de naturligare gödningsämnena
spelar stallgödsel eller hvad man rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
