Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Hjärnsju kdomar.
675
hufvudvärk med kräkningar, svindel,
kramp o. s. v. Förlamningar,
rubbningar i talförmågan, kramp o. d. uppträda
såsom härdsymtom, hvilka angifva
varbildningens eller, som den också heter,
abscessens läge. Sjukdomen slutar i
svårare fall inom kort med döden, i andra
fall kunna symtomen gå tillbaka genom
att varhärden inkapslas. Detta kan
räcka i år, ja, årtionden, under hvilka
personen känner sig fullkomligt frisk.
Men den risken föreligger dock alltid,
att varhärden åter kan öppnas af någon
anledning och ett recidiv blifva följden. Det
enda sättet att radikalt böta sj ukdomen
består i att, sedan man vunnit
fullständig visshet om abscessens förefintlighet
och läge, företaga en operation för
va-rets uttömmande.
Vatten i hufvudet beror på en abnorm
anhopning af vätska i hjärnans lymfrum.
Ej sällan komma barn till världen med
denna sjukdom redan utvecklad, ehuru
man i regeln ej märker något under de
första veckorna. Först längre fram
lägger omgifningen märke till, att barnets
hufvud småningom tilltager i storlek,
ofta till och med ganska hastigt, medan
ansiktet fortfarande förblir litet och
utgör en sällsam motsats till den stora
bjärnskålen. Under det första stadiet
af sjukdomens utveckling inträffa ofta
kräkningar och konvulsioner.
Sjukdomen kännetecknas för öfrigt i
de allra flesta fall af bristande
själsutveckling. Barnen ha svårt för att lära
sig tala, ofta kunna de icke alis lära
sig detta, och förete en andlig slöhet,
som i mera utpräglade fall antager
karaktären af idioti. Dock kan
understundom hända, att ett barn, trots betydlig
tillväxt af hufvudet, visar öfverraskande
godt förstånd, om ock något ensidigt.
Till de psykiska rubbningarna sälla sig
äfven kroppsliga, barnen förbli svaga
och stanna efter i utveckling.
Någon gång kan sjukdomen komma
till stillestånd, men det vanliga
förloppet är, att den slutar dödligt efter
kortare eller längre tid. Endast få barn,
som angripas af denna sjukdom, uppnå
sitt femte lefnadsår. Något verksamt
medel att böta sjukdomen känner
man ej.
Allmän hjärnförlamning (paralysie
générale) är en inom hjärnan
försiggående urartningsprocess, som yttrar sig i
en fortskridande försvagning af
själsförmögenheterna, hvarmed äfven följer ett
kroppsligt förfall, så att den sjuke
slutligen blir fullkomligt hjälplös. I de
allra flesta fall står sjukdomen i
samband med en, kanske för många år
sedan ådragen syfilitisk smitta och
förekommer vida oftare hos män än hos
kvinnor och mera inom de bildade
klasserna än inom de lägre folkklasserna.
Den är allmännast under åldern 30—50
år, och dess utveckling gynnas genom
öfveransträngningar af hjärnan genom
andligt arbete, genom djupare och
långvarigare sorger och bekymmer, genom
utsväfningar och nattvak, äfvensom
genom yttre skador, såsom stötar och slag
i hufvudet.
Sjukdomen börjar i regeln smygande.
De första symtomen äro en allt mer
framträdande obenägenhet för och
oförmögenhet till andligt arbete, hvartill
sällar sig nervositet och dålig sömn.
Hand i hand härmed följer oftast en
påfallande förändring i den sjukes lynne
och uppträdande, ban blir likgiltig för
sitt yttre, gör sig skyldig till förseelser
mot takt och anständighet, blir retlig
och uppbrusande. Snart inträder också
en märkbar minnesslöhet, yttrande sig
bland annat i svårighet att tala och
skrifva sammanhängande och redigt eller
att räkna. Särskildt är detta senare ett
afgörande tecken på sjukdomens art,
hvarigenom den kan skiljas från neu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
