Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Jakt—Jaktgevär.
884
får inom Kalmar läns
södra landstingsområde jagas blott 11
sept.—31 okt.
Lunnefågel är fridlyst i Göteborgs
och Bohus län saint tordmule å och
omkring skäret Bonden utanför
Nordma-lings socken i Västerbottens län.
Ägg och ungar af fridlysta fåglar äro
inbegripna i skyddet. Ej heller är det
tillåtet att från annan nyttig hafs- eller
sjöfågel före den 10 juli eller från
annat nyttigt vildt, som ej är fridlyst,
före den 10 aug. taga eller förstöra
ungar eller ägg.
För öfrigt hänvisas till den
kungörelse angående fridlysningstider, som af
k. domänstyrelsen utfärdas hvarje år i
april eller maj.
Beträffande för landtbruket nyttiga
fåglars skyddande hänvisas till rubriken
Fägelskydd.
Den som under fridlysningstid jagar
eller olofligen till salu utbjuder, köper,
mottager eller från ort till annan forslar
fridlyst villebråd gör sig förfallen till
böter från 10 till 200 kronor, hvarjämte
villebrådet är förverkadt.
Jaktgevär. Till jakt använda
skjutvapen äro hufvudsakligen af två slag:
mynningsladdare och bakladdare. De I
förra, som mellan hvarje skottlossning
kräfva en omständlig och tidsödande
om-laddning, som omöjliggör en hastigare
eldgifning, förekomma dock numera
sällan och brukas väl aldrig af sportjägare.
Bakladdningsgeväret, som medger så
godt som ögonblicklig omladdning
genom införande af en patron i det
baktill öppnade loppet, besitter i detta
hänseende en afgjord öfverlägsenhet öfver
mynningsladdaren, ehuru det ställer sig
åtskilligt dyrare. Af dylika gevär
finnas en mängd olika system att välja på.
Ett af de äldsta och som ännu mycket
användes är Lefaucheux-geväret, å
hvilket loppet öppnas genom att sänka den
å en tapp rörliga pipan i vinkel mot
stocken eller ock att vrida pipan åt
sidan. Patronen består här af en
pappershylsa, försedd i ena ändan med en
mässingshatt, som innehåller tändsatsen,
hvilken antändes genom gevärshanens
slag mot ett litet tändstift. Andra
system äro grundade på
centraleldanord-ning, i det patronens tändsats bringas
till antändning genom ett i låset anbragt
stift, som vid hanens nedslående eller
lösgörandet af en spänd fjäder träffar
patronbottnen i midten. Hos somliga
af dessa gevär utan hane spänner
fjädern sig automatiskt vid omladdningen,
så att skytten endast har att införa
patronen och bringa pipan i sitt läge
för att genast kunna skjuta på nytt. I
nyare tid har man till och med
konstruerat magasinsgevär för jaktbruk,
hvilka möjliggöra en ännu hastigare
eldgifning, på grund hvaraf de
företrädesvis ägna sig för fågeljakt, då det ofta
gäller att kunna lossa flera skott
omedelbart efter hvarandra.
Vid jakt på större vildt, såsom älg,
hjort, rådjur och vildsvin användes kula,
hvaremot hagelladdning begagnas för
smärre djur. För kulskytte kräfves
reff-lad pipa, för hagel däremot pipa med
slätt lopp. Somliga gevär äro för att
öka användbarheten utrustade med
dubbelpipor af olika slag, den ena refflad,
den andra orefflad, andra gevär åter äro
så inrättade, att dubbelpipor af ena eller
andra slaget kunna efter behag insättas.
För jaktbruk ägna sig ej kulgevär af
liten kaliber, sådan som de moderna
armégevären äga, dels af den grund att
de på nära håll gå rakt igenom en kropp
utan att åstadkomma dödlig verkan
annat än i särskilda fall och dels emedan
de på grund af sina långskjutande
egenskaper kunna komma skada åstad på
människor och djur, som händelsevis
befinna sig i projektilens väg på långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
