Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
918
Jordnatur.
914
stod på så sätt att rikare och
förnämligare män erhöllo skattefrihet för sina
gårdar. En stor del frälsehemman
räknar sitt ursprung från det s. k.
rust-tjänstfrälset, hvarigenom bonde, som
tjänte till häst, beviljades skattefrihet
för sitt gods och ingick bland frälsemännen.
I korthet kunna frälsehemman
karaktäriseras som sådana, där både jord och
ränta ägas af enskild person. Rent
frälse kallas det, då jorden och räntan
ägas af samma person, och blandadt frälse,
då jorden och räntan ägas af olika
personer. . Slutligen finnes en skillnad
mellan skattefrälsehemman, som
ursprungligen varit skattehemman, men hvilkas
ränta kronan afhändt sig till enskild
person, och frälseskattehemman, hvilka
ursprungligen varit frälsehemman, men
af ägaren afyttrats mot förbehåll om
erhållande af räntan. Angående de
förstnämnda eller skattefrälsehemmanen
stadgades i och med
grundskatteafskrifnin-gen, att staten skulle på hembud inlösa
räntan eller ock ersätta hemmansägaren
den utgifna räntans belopp. Dessa
hemman äro således i själfva verket
likställda med skattehemman, hvaremot
frälseränta fortfarande skall utgöras af
frälseskattehemman. Numera kan
kronojord endast i vissa undantagsfall
öfvergå till frälse.
Jordstyckning. I forna tider
bemödade sig lagstiftningen att så mycket
som möjligt hindra jordens styckande i
smärre ägolotter, emedan man fraktade
dels att det allmänna välståndet
därigenom skulle lida, dels och kanske
hufvudsakligen att genom styckningen de
å jorden hvilande skatter och besvär
icke skulle kunna utgöras. Sedan
emellertid de på jorden hvilande
skattebördorna i hög grad minskats och man
kommit till insikt om att jordens
fördelning i smärre lotter så långt ifrån
hindrar välmågan, att den tvärtom är
58 — Fröléens Rådgifvare.
ägnad att i hög grad befrämja ett
allmännare välstånd, kan jordafsöndring
äga rum utan en stor del af förut
gällande hinder och inskränkningar.
För jordstyckning ifrågakomma tre olika
former, nämligen hemmansklyfning,
jordafsöndring och ägostyckning.
Hemmansklyfning består däri, att
ägorna till ett hemman, i hvilket flera
personer äro delägare, fördelas emellan dem
efter de för laga skifte gällande
grunder, så att hvar och en erhåller sin
bestämda andel af ägorna utmärkt såväl
till omfång som läge. Förutsättningarna
för att hemmansklyfning skall kunna
äga rum äro, att hemmanet äges (eller
under ständig åborätt besittes) af två
eller flera personer och att hvarje
delägare äger (besitter) en viss genom arf,
köp eller annat fång i förväg bestämd
kvotdel af hemmanet, d. v. s. en med
visst skattetal betecknad hemmansdel.
Hemmansklyfning kan ske af alla
under enskild äganderätt varande hemman,
med undantag af skatteköpta
lotshem-man, som försålts med villkor att de
icke få klyfvas, samt af alla under
stadgad åborätt till enskilda upplåtna
kronohemman, dock med undantag af
lots-hemman. Klyfning kan ske ej blott af
belt hemman utan äfven af utmäten
hemmansdel eller därmed likställd
lägenhet, som icke tillkommit genom
jordafsöndring.
Hvilken som helst af de personer, som
äga del i hemmanet, kan begära
hemmanets klyfning, som blott i det fall
att egendomen ej, enligt ärfdabalken
12: 7, kan lämpligen klyfvas får vägras;
i sådant fall har den, som äger största
delen i egendomen, rätt att utlösa de
andra delägarna, och ha alla delägarna
lika stora andelar, bestämmes genom
lottning, hvem utlösningsrätten skall
tillkomma.
Den, som önskar hemmansklyfning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
