Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1332
Neurit—Njursjukdomar.
1326
Den andra formen af kronisk
njurinflammation, skrumpnjuren, har i många
fall äfven en dunkel orsak, dock spela
härvidlag sjukdomar i
ämnesomsättningen, t. ex. sockersjuka och gikt, en
viktigare roll. Alkoholism är en rätt
vanlig orsak till skrumpnjure, som
uppträder först efter det 40:de lefnadsåret
och förekommer oftare hos män än hos
kvinnor.
Äfven denna sjukdom börjar
omärkligt och smygande och kan utveckla sig
på detta sätt under åratal, till dess
plötsligt en hjärnblödning, en urämi eller
ett anfall af hjärtsvaghet uppenbarar hur
det är fatt. I de flesta fall bruka dock
småningom vissa symtom inställa sig, såsom
matthet, brist på aptit, hufvudvärk,
svindelanfall, andnöd, hjärtklappning, häftiga,
ofta återkommande näsblödningar.
Stundom äro stegrad törst samt tata och rikliga
urinuttömningar, företrädesvis nattetid,
de första tecknen. I motsats till andra
former af njurinflammation är vid
skrumpnjure urinmängden ökad betydligt öfver
det normala, till och med mer än
dubbelt. Urinen är klar och ljus till
färgen och innehåller blott en ringa mängd
ägghvita, som tillfälligtvis äfven kan
saknas. I längre framskridna stadier
af sjukdomen brukar dock
ägghvitehal-ten ökas.
Särskildt påfallande äro
förändringarna i den apparat, som förmedlar
blodomloppet. Pulsen är hård och spänd
och till följd af det ökade arbete
hjärtat har att utföra inställer sig nästan
alltid hjärtförstoring. I mån som
sjukdomen fortskrider mäktar hjärtat ej
utföra sitt arbete och den för
hjärtsjukdomar karaktäristiska bukvattensoten
inställer sig. En bjärtförlamning är då
ej långt borta.
Sjukdomen är i regel åtföljd af urämi,
d. v. s. en blodets förgiftning med
af-söndringsprodukter. Denna kan inträda
plötsligt med eller utan förebud ocb
under en form, som påminner om ett
epi-leptiskt anfall, i det den sjuke får kramp
och förlorar medvetandet.
Medvetslösheten kan räcka i timmar, till och med
dagar, med ofta återkommande
krampanfall och slutar ofta med döden. I
andra fall återkommer medvetandet
småningom, men i stället inställa sig
rubbningar från hjärnan, såsom
blindhet, döfhet, förlamningar af talorganet
eller i andra delar af kroppen och till*
och med fullständiga sinnesrubbningar.
Den kroniska urämien yttrar sig i
ihållande brist på aptit, illamående,
kräkningar och diarré, hufvudvärk, svindel,
oro, sömnlöshet eller sömnsjuka.
Vanligen inställer sig vid urämi äfven en
plågsam hudklåda, hvilken stundom kan
mildras genom påpänsling af 3-procentig
mentolsprit eller mentolsalfva.
Blödningar äro mycket vanliga vid
skrumpnjure både i njurarna och andra
organ. Särskildt farliga äro
hjärnblödningarna, som mycket ofta omedelbart
medföra döden.
Sjukdomens förlopp är mycket
växlande. Ibland kan det dröja åratal,
innan något annat sjukdomstecken än
förekomsten af ägghvita i urinen visar
sig, ibland åter kan den utveckla sig
jämförelsevis fort i och med tillstötande
af urämi och hjärtlidande eller
blödningar. Stundom kan sjukdomen rent af
stå stilla, i det att visserligen ägghvita
i ringa mängd kan konstateras, men
några andra sjukdomstecken ej inställa
sig. I sådana fall har antagligen blott
en begränsad del af njuren varit angripen.
Det viktigaste i behandlingen är att
reglera dieten, så att hjärta och njurar
skonas så mycket som möjligt. I första
rummet måste alla spritdrycker
förbjudas, likaså allt missbruk af tobak, kaffe
och te. Större kroppsliga
ansträngningar böra också undvikas. Brunnskurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
