Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Pro patria—Proportionella val.
1454
Prokura får ej utfärdas af aktiebolag
eller ekonomisk förening, men väl af
handelsbolag. Dylik prokura kan
meddelas endast af alla bolagsmännen i
förening, men kan däremot återkallas af
hvarje bolagsman, som ej är utesluten
från rätten att företräda bolaget.
Pro patria. Kungl, sällskapet Pro
patria kallas ett i Stockholm befintligt
sällskap, stiftadt 1774, som har till
uppgift dels att underhålla ett
barnbörds-och barnhus, där kvinnor, som vänta
sin nedkomst, mottagas antingen
kostnadsfritt eller mot af direktionen
fastställd afgift, dels att utdela belöningar
i medaljer och jetoner at den, som
vågat lif eller välfärd för frälsning af
andra människors lif eller egendom; åt
den, som, själf stadd i behöfvande
omständigheter, med huld omvårdnad
bistått eller vårdat nödlidande eller sjuka;
åt den, som eljest på särdeles utmärkt
sätt ådagalagt medborgerliga dygder
eller förtjänster; åt den, som länge med
trohet och beröm arbetat hos samma
menigheter, verk, inrättningar,
fabriks-eller handtverksidkare eller tjänat hos
samma husbondefolk eller släkt eller å
samma egendom.
Beräknad såväl för man som för
kvinna från fyllda 15 års ålder, bestämmes
tjänstetiden till minst 15 år för den
mindre samt 25 år för den större
belöningens erhållande. Lösen för den större
medaljen utgör 16 kronor och den mindre
(jeton) 10 kronor, då båda äro präglade
i silfver. Präglade i guld utgör lösen
för den större 163 kronor och för den
mindre 88 kronor.
Proportionella val. Genom 1909
års rösträttsreform bestämdes, att vid
vissa val skall användas proportionell
valmetod, hvilken afser att låta olika
meningsgrupper bland de väljande blifva
representerade i förhållande till sin
styrka, så att hvarje parti eller valmans-
grupp erhåller det antal representanter,
som betingas af partiets eller gruppens
antal medlemmar.
Proportionellt valsätt skall användas
vid val till riksdagens bägge kamrar,
vid val af landstingsmän och
stadsfullmäktige samt vid val till riksdagens
utskott. Metoden vid samtliga dessa val
är densamma, dock med vissa
skiljaktigheter.
En proportionell valförrättning
omfattar två hufvudmoment: själfva
valet-rösternas afgifvande och uppsamlande)
samt röstsammanräkningen. Angående
det förra momentet eller sättet för
rösternas afgifvande och uppsamlande
hänvisas till rubriken Val; här skall
endast lämnas en öfversikt af den
proportionella valmetodens tekniska
detaljer, så som de komma till synes vid
röstsammanräkningen.
Det står visserligen valmännen fritt
(utom vid val till riksdagens utskott)
att använda valsedlar med eller utan
partibeteckning, men i själfva verket
är den proportionella metoden byggd
på valmännens sammanslutning i
partier och grupper, så att valsedlar, som
ej bära partibeteckning, i regel ej alis
göra sig gällande. Den, som vill med
sin röst inverka på valet, måste således
använda partibeteckning å sin valsedel.
Köstsammanräkningen kan sägas bestå
af tre moment: valsedlarnas ordnande i
grupper, bestämmande af ordningen
mellan kandidaterna inom hvarje grupp
samt platsernas fördelning mellan
grupperna.
Valsedlar med partibeteckning ordnas
så, att sedlar med samma
partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).
Valsedlar utan partibeteckning föras
tillsammans i en grupp för sig (den fria
gruppen).
Inom hvarje grupp skall sedan, till
den utsträckning som för utseende af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
