Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Skabb—Skadeinsekter.
1571
förra blommor på den anfrätta sidan,
och de senare klyfvas itu. När larven
hunnit till axets bas, börjar han
vanligen urhålka stjälken på ena sidan,
hvarigenom denna npphör att växa i höjden,
och axet kvarstannar inom öfversta
bladslidan (fig. 4). På detta sätt
angripna plantor uppnå sällan större böjd
än 10—20 cm, tilltaga däremot i
tjocklek oeh antaga en blåaktig färg. Mot
slutet af augusti utkläckas flugorna och
flyga omkring för att para sig och lägga
ägg för vintergenerationen. Detta
tillgår på samma sätt som om våren, men
äggen afsättas nu på höstsädesbrodden
och möjligen på en eller annan gräsart.
Larverna krypa äfven nu in i plantorna
och lefva där öfver vintern. Då
angreppet sker på stjälkens inre delar, kan
denna ej skjuta strå, utan tilltager i
tjocklek, och yngsta bladet gulnar och
dör (fig. 1).
Vid mindre svåra angrepp eller på
kraftig jord blir skadan mindre, enär
sidoskotten då utvecklas kraftigt och
ersätta de utgångna hjärtskotten. Å
mager jordmån kan däremot skadan bli
betydlig, i synnerhet under torra år, och
ända till två tredjedelar af skörden kan
blifva förstörd.
Första villkoret att förekomma
härjningen är att årligen undersöka den
växande säden för att taga reda på, om
skadedjuren äro tillstädes och stadda i
ökning. Finner man dem då på smärre
områden och befarar deras ökande, torde
lämpligt vara att i juli afslå kornet till
grönfoder. På hösten vältas och plöjas
de angripna ställena. Vanligen äro de
dvärgformiga stråna talrikast invid
dikena och på de mognaste och torraste
fläckarna af åkern, där de lätt kunna
uppsökas och förstöras.
Slökornflyet är en allmänt
förekommande nattfjäril, som ofvan är blekt
lä-derbrun eller gråaktig med inmängdt
roströdt. Fläckarna å framvingarna äro
tre och tämligen stora. Vingbredd 36
mm. Larven (förstorad å figuren) är
brun eller gulgrå. Längd 30 mm.
Fjärilen lägger i juni och juli sina ägg på
sädesaxen, där den nyutkläckta larven
kryper in mellan agnarna till den mjuka
kärnan och uppäter dess inre. Han
ur-hålkar därefter det ena kornet efter det
andra och kan härigenom orsaka
betydlig skada. Till färgen lik det gulnade
axet, förstår han därjämte väl att dölja
sig mellan småaxen. Många larver
medfölja, då säden inköres, och fortsätta i
ladorna sitt förstörelsearbete, till dess
kallare väderlek förmår dem att flytta i
vinterkvarter under halm och boss eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
