Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1615
Skogsskötsel.
1616
mylla eller för lätt uttorkad. leke
heller bör den företagas på högt belägna
platser, som äro utsatta för starkt
solljus oeh stormar.
Det senare afverkningssättet,
fröträds-hygget, därvid ett efter förhållandena
lämpadt antal fröträd kvarlämnas för
att befröa marken, är det säkraste
sättet att åstadkomma sjäifsådd, hvartill
kommer att de kvarlämnade fröträden
lämna plantorna ett välbehöfligt skydd
och hindra marken från att gräsbindas.
Huru tät fröträdsställningen bör göras,
beror på fröträdens storlek och ålder,
på trädslagets behof af beskuggning
samt på beskaffenheten af marken och
jordmånen. Ju mindre yfviga kronor
fröträden hafva och ju mindre
frögif-vande de äro, samt ju mera
skuggför-dragande trädslaget är, och ju magrare
eller mera i behof af beskuggning för
gräsets återhållande jordmånen är, dess
tätare böra fröträden stå hvarandra.
Lämpligast bedömes, huru tät
fröträdsställningen skall vara, i barrskog på
barmark och i löfskog medan löfvet ännu
sitter kvar.
I bokskog och äfven någon gång i
tät granskog är det lämpligt att, innan
fröträdsställning företages, göra s. k.
förberedningshuggningar, hvilka fortgå
öfver en yta, motsvarande det antal år,
som förflyter mellan två fröår.
Därigenom vinnes, att frösättningen befordras
hos de blifvande fröträden och dessa
vänjas vid att bättre tåla friare
ställning. Dessa huggningar, vid hvilka
endast smärre och skadade träd borttagas,
fylla också virkesbehofven under den
tid, då intet allmänt fröår inträffar och
det således vore olämpligt att göra en
vanlig fröträdsställning.
Afverkningen tager sin början i de
äldsta delarna af skogen, och böra
hyggena gå i följd efter hvarandra under
en tid af minst tio år — denna tid be-
100 — Fröléens Rådgifvare.
nämnes period och den under denna tid
afverkning underkastade skogen kallas
periodhygge — samt alltid gifvas en
aflång, regelbunden form med jämna och
räta sidor och en bredd icke
öfversti-gande 60 meter. Med långsidan böra de
läggas mot det håll, från hvilket de
starkaste och i synnerhet vid
källossningen farligaste vindarna komma, för
att den återstående skogen må skyddas
mot stormar och därjämte utgöra ett
skydd för återväxten och fröträden.
Till följd af skogens beskaffenhet,
läget eller andra orsaker är det ofta
nödvändigt, att afverkningen tager sin
hörjan i den af vindarna mest blottställda
delen, hvarför en skogsremsa,
stormkappa, af 35 meters bredd kvarlämnas
mot det håll, hvarifrån de farligaste
vindarna komma. Denna bibehålles, till
dess den afverkade marken är försedd
med fullständig återväxt. Det är
merendels de nordostliga och sydvästliga
vindarna, som förorsaka den största
skadan på skogen.
Om yngre skog förefinnes å det till
afverkning bestämda hygget, bör det
sparas, om det upptager en
sammanhängande yta af vid pass 20 ar.
Blädningen, d. v. s. den blädning,
vid hvilken en ordentlig plan för
af-verkningens gång och storlek följes och
åtgärder för återväxtens underlättande
vidtagas, har följande fördelar framför
trakthuggningen; behofvet af olika
virkesslag tillgodogöres lättare; skogen blir
mindre utsatt för de menliga
inverkningarna af sol och blåst; fullständig
återväxt genom sjäifsådd erhålles oftast.
Den bör användas hufvudsakligen i
skogarna i de nordliga delarna af landet,
från hvilka hufvudsakligen endast gröfre
träd kunna vinna afsättning, i mindre
skogar och i hagmark samt på mager
och stenbunden mark.
Blädning bör därutinnan så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
