Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1637
Smältpunkt—Snatteri.
1638
likhet. I svårare fall blandas utslagets
variga innehåll med blodet, hvarvid de
fruktade svarta kopporna uppstå. När
sjukdomen är godartad, efterlämnar den
ringa eller blott ytliga ärr, som snart
fullständigt utplånas; är den åter mera
elakartad, kan den ge upphof åt en på
djupet gående ärrbildning, som kvarstår
för hela lifvet.
Somliga fall förlöpa med relativt
obetydlig feber oeh utan att
välbefinnandet är i någon högre grad stördt. I
regel är dock febern betydligt hög under
det utslaget håller på attbryiaut. Små
barn och kraftlösa individer duka lätt
under i detta stadium af sjukdomen.
Ett par dagar efter utslagets
uppträdande bildas var i blåsorna, som visa stor
benägenhet att öfvergå i riktiga sår.
Efter omkring tio dagars förlopp börjar
utslaget långsamt intorka samtidigt som
febern sjunker hastigt, ett tecken till
att ali egentlig fara är öfver.
Smittkoppor höra till de sjukdomar,
som genast skola anmälas för
vederbörande och behandlas å särskild
sjukvårdsanstalt eller under ofientlig kontroll.
Smältpunkt kallas den temperatur,
vid hvilken en fast kropp öfvergår i
flytande tillstånd. Kvicksilfrets
smältpunkt ligger vid 39 grader under
fryspunkten, fosfor smälter vid 43 grader
öfver fryspunkten, parrafin vid 46,
kalium vid 58, vax vid 61 till 68, stearin
vid 69, natrium vid 90, svafvel vid 109,
tenn vid 230, vismut vid 260, bly vid
330, zink vid 360, antimon vid 432,
aluminium vid 700, silfver vid 1,000,
koppar vid 1,050—1,200, guld vid 1,100
— 1,250, gjutjärn vid 1,050- -1,200, stål
vid 1,300—1,400, smidesjärn vid 1,500
— 1,600 och platina vid 2,500 grader
öfver nollpunkten.
Smör. Såsom den finaste och
lätt-smältaste form för fettet är smör ett
hardt när oumbärligt födoämne, detta i
synnerhet beträffande matlagning, där
det ej gärna kan ersättas af annat fett
utan att smaken lider.
Af i handeln förekommande smör
skiljer man mellan bordsmör, d. v. s.
nyberedt och obetydligt saltad t, samt
matsmör, d. v. s. äldre och hårdare saltadt
smör. Sommartiden, då kreaturen gå på
bete, erhålles ett särskildt godt bordsmör
med vacker gul färg och behaglig
aromatisk smak. Det är för resten numera
brukligt att gulfärga allt smör genom
tillsättande af s. k. smörfärg, vanligen
bestående af gurkmeja eller orleana.
Fläckigt eller randigt smör tyder på
ofullständig blandning af flera sorters smör.
Vid längre förvaring härsknar smör
och antager en dålig smak, beroende på
i detsamma bildade fettsyror. Denna
förändring påskyndas i värme och
inträder äfven hastigare, om smöret vid
beredningen blifvit mindre väl arbetadt,
så att kärnmjölk kvarstannat i
detsamma. Godt smör bör därför vid
knåd-ning med en i vatten doppad sked ej
visa några spår af blåhvit vätska.
Smaken hos härsket smör kan betydligt
förbättras genom att tvätta det i rent
vatten, i hvilket man upplöst litet
bikarbonat.
Smör bör förvaras i slutet kärl och
så svalt som möjligt. Metallkäii få ej
användas, emedan metallen angripes af
de i smöret förekommande syrorna; bäst
äro kärl af trä, glas eller porslin.
Snatteri kallas ett brott mot
äganderätten, hvilket allenast i fråga om värdet
af det tillgripna skiljer sig från stöld.
Såsom snatteri betraktas, med andra ord,
en stöld, då värdet af det stulna ej går
öfver 15 kronor; dock betraktas ett
dylikt tillgrepp ej som snatteri, därest det
begåtts i kyrka, ur förseglade bref, ur
kläder, som någon bär på sig, eller i
förening med inbrott eller olofligt
inträngande nattetid, kort sagdt under försvå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
