Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1727
Svärdsorden—Syfilis.
1728
roma, ryggen och klinkorna och höra
till det godartade slaget, ehuru de kunna
hli betydligt stora.
Fibrom bestå af bindväf och
förekomma i olika storlek och form i huden
och underhudsväfnaden. Vårtor och
papillomen (större grenade vårtor) äro
dylika fibrom. De äro i allmänhet
godartade, dock kunna pigmenterade fibrom
(mörkbruna s. k. födelsemärken) någon
gång bilda utgångspunkten för
elakartade sarkom.
Kondrom bestå af broskväfnad och
utgå ej sällan från fingrarnas, tårnas m.
fi. ben oeh äro till större delen
godartade.
Adenom liknä till byggnaden en
körtel och uppträda i körtlar. S. k.
polyper äro oftast adenom, hvilka i
allmänhet äro godartade.
Angiom eller blodkärlssvulster
förekomma af många slag. Hit höra s. k.
eldsmärken.
Myom äro svulster af muskelväfnad
och förekomma ej så sällan i lifmoderns
vägg, där de kunna uppnå betydlig
storlek. De äro i regel godartade.
Aterom eller ateromcystor äro runda,
ytliga svulster af en ärtas till ett
gåsäggs storlek och sätta sig med förkärlek
å den hårbevuxna delen af hufvudet
samt å halsen, bålen och pungen. De
uppstå till följd af tilltäppning af en
talgkörtels utförsgång och kunna bli
besvärliga, då de råka i varbildning.
Borttagas lätt genom en enkel opera;
tion.
Eanula eller spottcystor bildas genom
tilltäppning af utförsgången till
spott-körteln under tungan och kunna uppstå
äfven i de andra spottkörtlarna.
Cystor kunna för öfrigt genom
sjukliga processer eller afsöndringens kvar
hållande bildas i många andra organ,
107 — Fröléens Rådgifvare.
t. ex. bukspottkörteln, äggstockarna,
gallblåsan, njurbäckenet o. s. v.
Svärdsorden (se Ordnar.)
Syfilis är den ojämförligt farligaste
af de s. k. könssjukdomarna (äfven
kallade veneriska sjukdomar) och skördar
många offer. Benämningen
könssjukdom är för öfrigt i fråga om syfilis så
till vida mindre träffande som den
äfven kan öfverföras på annat sätt än
genom könsbeblandelse och äfven ärfvas.
Den kan öfverföras genom kyssar,
dricksglas, tobakspipor, munstycken o. s. v.,
till och med genom handdukar,
tvättsvampar o. d., som en syfilissmittad
begagnat. Sjukdomen är nämligen under sina
tidigare stadier ytterst smittosam,
hvarför en person, som haft olyckan att
blifva smittad, bör vara ytterst varsam
med hänsyn till sin omgifning. Tyvärr
äro nog de flesta klandervärdt sorglösa
i detta afseende; ibland kan det äfven
hända att symtomen äro så otydliga,
att den sjuke själf förbiser
sjukdomen.
Genom könsumgänge ådragen syfilis
brukar först yppa sig i form af en s. k.
hård schanker å könsdelarna, en
vårtlik upphöjning, som bildas öfver det
lilla obetydliga sår, som uppstått, där
infektionen ägt rum. Vid mycket tidig
läkarbehandling och innan syfilisgiftet
hunnit spridas i kroppen kan
infektionen i denna form begränsas. Den hårda
schankern, som kallas sjukdomens
primära stadium, brukar uppstå 3 till 6
veckor efter smittans bibringande. Då
samtidigt en oöm ansvällning visar sig
af lymfkörtlarna i ljumskarna, är det
ett tecken att infektionen redan spridt
sig i kroppen. Dessa svullnader skilja
sig från de vid mjuk schanker
uppträdande bubonerna därigenom att de äro
fullständigt oömma och ej heller öfvergå
i varbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
