Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1783
Trosbekännare-
’— Tryckfrihet.
1784
nadt kontrakt eller på utfästelser, som
mannen och kvinnan hvar för sig affatta
oeh tillställa hvarandra. Står kvinnan
under giftoman, erfordras hans samtycke
till aftalets ingående.
En på detta sätt ingången trolofning
har den rättsverkan, att den i viss mån
utgör hinder för kontrahenterna att ingå
äktenskapsförbindelse med annan person,
därest kontrahenterna redan framställt
begäran om lysning eller kontrahent i
vederbörlig ordning anmäler jäf mot den
andra kontrahentens tilltänkta äktenskap
med annan person. I senare fallet blir
dock påföljden endast den, att den
kontrahent, som anfört jäf, blir fri från sin
förbindelse, under förutsättning att
tro-lofningen ej ingåtts under villkor, däraf
ban ännu är bunden. Endast i ett fall
kan den ena kontrahenten af den andra
tvingas till äktenskap, nämligen om
fästekvinnan blifvit häfdad af fästmannen;
i sådant fall har nämligen trolofningen
öfvergått till ett s. k. ofullkomnadt
äktenskap.
En trolofning kan upplösas utan vidare,
när båda parterna äro ense därom, så
vida icke lysning redan blifvit begärd,
i hvilket fall de måste anmäla sin önskan
hos domkapitlet i det stift eller något
af de stift, i hvilka de äro kyrkoskrifna.
Äro kontrahenterna åter icke ense om
att skiljas, måste den, som önskar
tro-lofningens upplösning, instämma den
andra till domstol och uppgifva de
grunder, hvarpå han stöder sitt yrkande,
hvilka grunder äro ungefär desamma,
som gälla för skilsmässa mellan äkta
makar. Då trolofning blifvit upplöst
genom domkapitel eller af domstol, skall
domkapitlet utfärda skiljobref.
Trosbekännare (se Främmande
trosbekännare.)
Tr umsj uka(se Husdjurens sjukdomar.)
Tryckfrihet. Med tryckfrihet förstås
hvarje svensk medborgares rättighet att,
utan några af den offentliga makten i
förväg lagda hinder (s. k. censur), utgifva
skrifter, att endast inför laglig domstol
kunna tilltalas för deras innehåll och
att icke i annat fall kunna därför
straffas, än om detta innehåll strider emot
tydlig lag, gifven att bevara allmänt
lugn, utan att återhålla allmän
upplysning.
Med skrift förstås allt, som genom
tryck (äfven litografi, kopparstick,
foto-kemiskt förfarande och dylika
reproduktionsmetoder) göres tillgängligt för
allmänheten. Periodisk skrift kallas en
skrift, som i nummerföljd eller på
bestämda tider utgifves, förnämligast
således tidningar och tidskrifter.
Författare till en skrift äger rätt att å
densamma låta utsätta sitt namn eller icke
äfvensom att använda diktadt namn
(psevdonym eller signatur). Vare sig
han vill vara okänd eller ej, är ban
emellertid skyldig att tillställa
boktryckaren en förseglad s. k. namnsedel,
innehållande hans namn och hemvist, med
påskrifvet intyg om dessa uppgifters
riktighet af två på orten väl kända, inom
riket boende personer. I fråga om
periodisk skrift skall utgifvaren, som ensam
är ansvarig för skriftens innehåll, oafsedt
om han författat det eller ej, med
företeende af prästbetyg anmäla sig jämte
skriftens titel, som skall skilja sig från
andra, redan anmälda periodiska
skrifters, och tryckningsorten hos chefen för
justitieministern, som utfärdar s. k.
tillståndsbevis (rättare anmälningsbevis), så
framt sökanden är svensk medborgare
samt icke är dömd för vanfrejdande brott
eller förklarad ovärdig föra annans talan.
I tryckfriheten ingår äfven rätt att i
tryck utgifva alla offentliga handlingar,
som icke genom lag äro uttryckligen
därifrån undantagna, och äger hvar och
en för detta ändamål rätt dels att vid
domstolar samt andra offentliga verk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
