Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1817
Upplopp— Urarfvagörelse.
1818
idrottsöfningar, friluftslif, bad o. d. kan
den unga kroppen härdas, så at,t den
blir i stånd att trotsa de talrika
barnsjukdomarna oeh en stark hälsa
grundlägges. Ali klemighet bör motarbetas
såsom upphofvet till feghet oeh
modlöshet. Det vill i vår tid mer än
någonsin dådkraft och mod till att upptaga
kampen ute i lifvet.
Upplopp. Såsom upplopp betraktas
det, då en samlad folkmängd stör lugnet
och den allmänna ordningen, dock utan
att ådagalägga sådant uppsåt, som
innefattar uppror, och folkmängden ej
skingrar sig på offentlig myndighets
befallning utan trotsar denna med oljud,
smädeord, hot eller motvärn. Anstiftare och
anförare af upplopp kunna dömas till
straffarbete i högst ett år och annan
deltagare i detsamma till böter från och
med 10 till och med 200 kronor. Om
deltagarna i upploppet begå våld å
person eller egendom, tillämpas
straffbestämmelserna för uppror af tredje graden,
^se nedan), dock endast för anstiftare och
anförare, hvaremot påföljden för
deltagare kan nedsättas till 2 månaders
straffarbete eller vid synnerligen mildrande
omständigheter fängelse.
Uppror föreligger, då folkmängd
samlar sig oc-h visar uppsåt att med förenadt
våld sätta sig upp mot verkställighet af
offentlig myndighets bud eller att tvinga
myndigheten till någon ämbetsåtgärd
eller att för sådan åtgärd hämnas. Om
den upproriska folkmängden skingrar sig
på offentlig myndighets befallning,
straffas anstiftare och anförare med
straffarbete fr. o. m. 6 månader t. o. m. 2 år,
hvaremot de öfriga ej drabbas af något
straff. Om åter den upproriska
folkmängden icke skingrar sig, utan trotsar
den offentliga myndighetens befallning,
skarpes straffet för anstiftare och anförare
till straffarbete från 2 till 4 år,
hvarjämte annan deltagare dömes till straff-
arbete i högst 2 år eller vid synnerligen
mildrande omständigheter till fängelse.
Tredje gradens upprorsbrott föreligger,
då den upproriska folkmassan föröfvar
våld å person, uppbryter eller förstör
hus eller plundrar, förstör eller skadar
annan egendom. I detta fall dömes
anstiftare och anförare till straffarbete
fr. o. m. 6 t. o. m. 10 år och annan
deltagare i npproret till dylikt arbete fr.o.m.
2 t. o. m. 6 år, hvarjämte den, som gjort
sig skyldig till våld å person eller
egendom, gör sig förfallen till ännu strängare
straff, därest våldsbrottet är belagdt med
sådant, och i alla händelser till den
strängaste af ofvan nämnda straffpåföljder.
Om deltagare i uppror dödar person,
som vill stilla upproret (således äfven
enskild person, som ställer sig på
polismyndighetens sida), dömes han till
dödsstraff eller straffarbete på lifstid. Blir
åter upprorsmannen dödad, föranleder
hans dödande ej ansvar för banemannen.
Till upprors stillande får krigsmanskap
användas, dock får ej vapen brukas, förrän
vederbörande civilmyndighet tre gånger
ljudligen i konungens namn befallt den
upproriska mängden att genast åtskiljas,
vid äfventyr att vapenmakt eljest
användes. Om emellertid upprorsmännen
öfvergå så hastigt till våld, att detta
förfarande ej kan ske, äger
civilmyndig-beten genast förordna vapenmakts
användande.
Det torde böra anmärkas, att redan
blotta närvaron i en upprorisk folkmängd
eller vid ett upplopp är nog för att en
person kan blifva betraktad och straffad
som deltagare, förutsatt att han anslutit
sig till eller kvardröjt i folkmängden
frivilligt och med vetskap om det
brottsliga i dess förehafvande.
Urarfvagörelse. En afliden persons
arfvinge eller efterlämnade make, som
ej vunnit boskillnad, kan afträda
dödsboet till konkurs för undvikande af be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
