Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1865
"Väderleksförutsägelser.
1866
man barometern. Denna ansågs tidigare
och anses väl ännu på sina håll såsom
en allvetande väderleksprofet, som knnde
förutspå regn, solsken, storm och
vackert väder. Genom uppfinnandet af den
vida säkrare spåmannen af regn och
vackert väder, hygrometern, har emellertid
barometerns roll numera inskränkts till
att förebåda blåst eller lugnt väder.
Inträdande blåst utvisas däraf, att
kvick-silfverpelaren i barometern börjar sjunka;
sjunker den hastigt, tyder detta på
häftig blåst. Om man med sannolikhet har
att vänta blåst (mer eller mindre häftig),
är sålunda något, som hvar och en i sin
kammare kan afläsa på sin barometer.
Men genom samtidiga
barometerobservationer på olika platser kan också — hvad
som för en vetenskaplig undersökning
är vida viktigare — vindriktningen
ungefärligen beräknas. Öfver en trakt, där
barometern angifver ett ringa lufttryck
(minimum), stiger nämligen luften uppåt,
men där ett högt lufttryck angifves
(maximum) finnes en nedstigande
luftström, hvilken i närheten af jordytan
(på grund af jordens dagliga rotation)
i spiralformig riktning flyter åt den ort,
där minimum finnes.
Den, som läser den telegrafiska
bulletinen från Meteorologiska
centralanstalten i Stockholm, anar väl i de flesta fall
icke, att denna kortfattade öfversikt för
dagen af »väderleksförhållanden och
utsikter» är resultatet af en mångfald fina
och noggranna iakttagelser i afseende på
hygrometern, barometern, vindens
riktning, storm, regn, molnens beskaffenhet
m. m., samtidigt verkställda på de mest
skilda trakter. Det är den
meteorologiska vetenskapen, som med telegrafens
tillhjälp utför detta dagliga storverk.
Långt innan den nutida vetenskapen
med sina sinnrika tekniska hjälpmedel
började sysselsätta sig med
väderleksförhållandena, hade våra förfäder genom
under många släktled samlade
iakttagelser och erfarenheter lärt sig att ganska
väl kunna förutsäga den stundande
väderleken med ledning af vissa tecken.
Några dylika gamla väderleksspådomar
anföras här nedan:
När solen går ned i skogen om
aftonen med glittrande och guldfärgade
strålar förutan moln, blifver nästa dag fri
från regn.
När purpurfärgade moln synas på
himmelen vid solens nedergång, är man om
detsamma försäkrad.
När solen om morgonen går upp med
samma glittrande och guldfärgade strålar
på en klar himmel, kan man hoppas en
behaglig dag.
När svalorna flyga så högt, att man
näppeligen kan se dem emot aftonen,
plägar gemenligen andra dagen vara
behaglig.
När månen skiner klart med hvitgul
färg, så bådar det uppehållsväder. När
dess horn äro väl hvassa vid
nytändningen, så betyder slikt detsamma. När
dess hela ring synes vid samma tid, har
det samma bemärkelse.
När tordyflarna flyga och surra om
aftnarna ocli daggen faller strax, sedan
solen är nedergången, så är man gärna
andra dagen fri från regn.
När dörrar och fönster blifva mycket
glappa uti sina karmar, är det ett
tecken till vackert väder.
När det torkade köttet uti visthuset
håller sig torrt, så spår det torkväder.
Likaledes har man vissa tecken till
regn.
När solen vid nedergången bäddar
under sig eller gömmer sig under en stark
molnvägg, så följer regn andra dagen.
När solen skiner på västra moln, så
regnar det innan aftonen. Samma öde
har man jämväl att befara, när det är
en stark morgonrodnad och solen värmer
mycket i uppgången eller drager vatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
