Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A.
Ädelstenar kallar man sådana
stenarter, som på grund af vacker färg eller
färglöshet, glans, genomskinlighet, eld,
betydande hårdhet eller förmåga att
antaga polityr förarbetas till smycken och
prydnadssaker. Man indelar ädelstenarna
i egentliga ädelstenar och halfädelstenar.
De flesta ädelstenar bestå af helt
vanliga mineraliska ämnen, såsom lerjord,
kiselsyra, magnesia, kalk, fluor, bor, kol
o. s. v. och ha för sin färg i regel
endast att tacka obetydliga inblandningar
af koppar-, järn-, krom- och
nickelföreningar.
Bland de egentliga ädelstenarna äro
att märka följande:
Diamant, oftast färglös och vattenklar
med ovanlig ljusbrytningsförmåga,
hvilken förlänar den dess starka glans, samt
utomordentligt hård. Utom färglösa
diamanter finnas äfven gula, gröna, blå,
röda, bruna, till och med svarta sådana,
hvilka dock skattas mindre högt. De
dyrbaraste diamanterna äro de
fullkomligt vattenklara, därefter komma de
vat-tenklara, som uppvisa grumliga ställen
eller fläckar, och i tredje rummet de
genomskinliga, men med större
skönhetsfel behäftade, samt de färgade
diamanterna. Större diamanter kallas solitärer.
Diamanterna slipas vanligen till
rosenstenar eller briljanter. Rosenstenarna
äro platta på ena sidan och spetsiga på
den andra, briljanterna äro spetsiga både
öfver och under.
Rubin, vanligen eldröd, men äfven
gula eller färglösa rubiner förekomma.
Rubinen är egentligen en korund, en
stenart, som lämnar en hel del andra
ädelstenar, såsom den blågröna
orientaliska smaragden, den gulgröna
orientaliska krysoliten m. fl. Hit höra också
Safir, en vanligen blå sten, som dock
kan förekomma i röda, gröna, gula, bruna,
färglösa eller opaliserande varieteter,
samt
Ametist, en nästan violblå sten, som
förändras i eld och slutligen blir
färglös. De vackraste ametisterna komma
från Ceylon.
Beryll eller akvamarin är sjögrön,
äp-pelgrön eller honungsgul.
Smaragd, lifligt blågrön.
Krysoberyll (krysopal), grönhvit, grön,
blåaktig eller gul.
Spinell, förekommer i en mängd
färgskiftningar, röd (falsk rubin), gul, blå,
grön, svart, färglös eller hvitaktig.
Topas, oftast gul, men äfven
färglösa, gröna, blå och röda varieteter
förekomma.
Turkis, himmelsblå, ibland mjölkblå.
Turmalin kan vara röd (rubellit), blå,
grön, gulbrun eller färglös, ofta brokig.
Granat, mörkröd; den orientaliska
granaten är ljusare, ofta stötande i
violett eller violblått, den böhmiska mera
mörkröd.
Opal, mjölkblå, lifligt iriserande.
Hyacint eller zirkon, vanligen rödgul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
