Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bajonettklack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAJ
BAK
103
BAJONETTKLACK, m. 2. Pjes, som tjenar
alt fasthålla bajonetten vid geväret.
BAJONETTKLINGA, f. 1. Den langa,
trekantiga delen af en bajonett, ifrån hålken upp till
spetsen.
BAK, n. 5. f) Hela arbetet, bestyret för
hvarje gång, då bröd bakas. Frun är i dag
sysselsatt med b. — Syn. Bakning. — 2) Hvarje
särskilt afdelning af ett bakningsarbete, hvarefler
man gör uppehåll eller börjar baka annat slags
bröd, taga af nytt slags mjöl, ur elt annat Iråg,
o. s. v. Vi ha tre b. alt göra i dag. — 3) Allt
det bröd, som bakas på en gång. Det här b-el
är godt, men del förra var dåligt.
BAK, m. 2. 1) Den del på menniskor och
fyrfotade djur, som utgör motsatsen till hufvudet
och munnen. (Fig.) Säga på ens b., baklala
någon. — Syn. Se Bakdel. — 2) Den del på vissa
verktyg, som befinner sig på motsatta sidan till
den, hvilken egentligen begagnas. B-en på en
knif, en såg, o. s. v. (Fig.) Taga sak på b.,
då man vill ursäkta sig eller aflägsna en
misstanka, genom tal eller handling råka att fälla sig
sjelf. — Adv. 4) Antyder ett läge, motsatt till
läget af den förnämsta delen, sidan eller ändan af
en lefvande varelse eller ett ling. Tag fram
skrinet ur vagnen; del slår der b. Vanligen brukas
Bak uti, bak i. — 2) Bakom. Jag stannar här
på framsidan af huset; gå du dil b. — Prep.
Bakom. B. berget, b. huset, b. skogen. Säges
mindre väl.
Anm. Såsom adverb brukas ordet mindre ofta,
ulan för del mesta i förening med andra
ad-verber eller preposilioner, såsom Bakfram,
Bakfor. Bakom, Baktill, hvilka ses på sina ställen.
BAKA, v. a. 4. Tillreda af mjöl (antingen
hoprördt till deg, eller vispadt i mjölk med
tillsats af Ägg, socker, o. s. v.). B. bröd, skorpor,
konfekt, bakelser, pastejer, pepparkakor,
pannkakor, m. m. Del är b-dl af finaste hvelmjöL
— B. i n, se Inbaka. — B. ihop, tillsammans,
v. ii. 4. Säges om klibbigt degiga ämnen, som
fästa sig vid hvarandra.
BAKANDE, n. 4. Handlingen, då man bakar.
BAKARF, n. 5. Arf, som tillfaller någon efter
dess barn eller afkomlingar, eller efter syskons
pller syskonbarns afkomlingar.
BAKARFVINGE. m. 2. pl. — arfvin gar. Den,
som bekommer egendom genom bakarf.
BAK AXEL, båkåcksl, m. 2. pl. — axlar.
Axel till bakdelen af en vagn.
BAKBEN, n. 5. Ett af de två eftersta benen
på ett hrfota djur. I lägre språk: Bakskank.
BAKBINDA, v. a. 3. (böjes som Binda)
Binda ihop en mcnniskas händer bakpå dess rygg.
Man säger både: B. någon och b. händerna på
någon. — Bakbindande, n. 4. o.
Bakbindning, f. 2.
BAKBOD, f. 2. Magasin eller förvaringsrum
innanför en salubod.
B AK BOG. m. 2. Bog på ettdera af bakbenen
på fyrfota djur, som af mehniskan användas till
föda. — Motsatsen: Frambog.
BAKBORD, n. 3. Bord, som begagnas alt
baka på.
BAKBRADE, n. 4. Bräde, hvarpå man ifrån
bakbordet bortsätter det tillredda, men ännu
ogräddade brödet, och hvarifrån det sedan tages, när
del bäres till ugnen att gräddas.
BAKBRÖD, n. 5. Nybakadl bröd, hvilket
af-sätles och ätes till prof på baket, eller skickas som
skänk till grannar och vänner.
B AK BULLE, m. 2. pl. — bullar. Bakbröd t
form af bulle.
BAKBYGGNING, f. 2. 4) Byggning på
baksidan af en gård. — 2) Afsides belägen byggning
vid en herrgård, o. s. v.
BAKBÖJA, v. a. 2. (föga brukl.) Böja bakåt.
— Nyttjas mest i part. pass, såsom adjektiv.
BAKDAG, m. 2. Dag, då man bakar eller
ämnar att baka. (Ordspr.) I dag b., i morgon
smakdag, först arbeta och sedan njuta frukten
deraf. Icke alla dar b-ar, det vankas icke alla
dagar godsaker, njutning, nöjen.
BAKDANTA, v. a. 4. Lasta någon på baken.
Ordet börjar föråldras och har en något mera
skärpt betydelse än Baktala. —
Bakdantan-de, n. 4.
Anm. Slamordet till bakdanta är förmodligen
beslägladl med det engelska launl, tadla,
bespotta.
BAKDANTARE, m. 4. -ERSKA, f. 4.
4) Person, som bakdantat någon. Brukas l
denna mening aldrig, ulan i förbindelse med en
geniliv eller etl pron. poss., t. ex.: Se der, herr
N.s, din b.! — 2) Person, som är fallen för att
bakdanta.
BAKDANTNING, f. 2. (mindre brukl.)
Handlingen, då man bakdantar.
BAKDEG, m. 2. Deg, hvaraf bröd bakas (till
skilnad ifrån andra slags deg, som nyttjas till
andra behof).
BAKDEL, m. 2. Se Bak, m. 1. — Syn. Bak,
Bakända, Anda, Akter, Stuss, Gump, Säte, Svans,
Stjert, Ars, .Fundament, Posteriora.
BAKDRAGT, f. 3. Se Bakvagn.
BAKDÖRR, f. 2. 4) Dörr eller mindre port,
som ligger åt baksidan af ett hus eller åt en
bakgala. — 2) Brukas stundom, mindre egentligt, i
stället för Bakport.
BAKEFTER, båkäfftr o. båkäfftr, prep. Efter
(till rum eller tid), bakom. Näst b. Fredman
gick bror Mollberg. Tält b. alla julnöjena
kom en bal hos grefve N. (Fig.) Lemna någon
b. sig, öfverträffa i skicklighet, färdighet. — Adv.
Efter (till rum eller tid), bakom. Han följde
med i början, men blef snart b. (Fig.) Blifva
b., öfverträffas af andra i skicklighet, färdighet;
äfv. (mindre brukl.) få dåliga affärer.
BAKELSE, m. 3. 1) (kollektivt) Bakverk af
finare och behagligare smak, i smärre stycken af
olika form, storlek och tillredning, som ätes
vanligtvis till efterrätt, sedan man blifvit mätt. Äta b.
Göra, baka b. — 2) Hvarje särskilt bakadt eller
formadt litet stycke af sådan beskaffenhet. Jag
åt tvä b-r.
BAKERST, a. 4. superlativ af Bak, adv. Som är
eller befinner sig längst bakåt. Brukas mindre ofta.
BAKFICKA, f. 4. Ficka på baksidan afen rock.
BAKFJERDING, m. 2. Ena halfvan af
bakdelen utaf slagtkreatur, helst nötboskap.
Motstycke: Framfjerding.
BAKFJÖL, m. 2. Se Bakbräde.
BAKFLOD, m. 3. 4) .Flodvatten, som går rakt
emot sitt vanliga lopp. Äfv. och vanligare:
Bakvatten. — 2) Strömning i hafyet, som går tvärt
emot den vanliga riktningen. Åfv. och vanligare..
Bakström. — 3) Se Uppsjö, Ebb.
BAKFODER, n. 6. Foder baktill på en rock,
en klädning.
BAKFOR A, f. 1. Fora, som tages af formän
på samma ställe, der de redan aflemnat en fora,
och som nu med dem afsändes samma väg de
kommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
