Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Balansera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAL
BAL
107
BALANSERA, -lanng–, v. n. i. Hålla sig
i jemnvigt. B. på spänd lina. B. väl säges
ett fartyg, då det under krängning ej tryckes
djupare ned akter än för. — V. a. (handelst.) B. en
räkning, afslula en räkning medelst utförandet af
skilnaden emellan dess debet ocb credit. B. en
summa lill påföljande år, öfverföra balansen i
räkning eller bok för ett visst år till början af
det påföljande årets. — Balanserande, n. 4.
o. Balansering, f. 2. [–cera.]
BALANSERKNIF, - lanngscr -, m. 2. pl.
— knifvar. Bordknif, hvars blad uppväges af
skaftets tyngd, så att det ej kommer åt duken.
BALANSERSTANG, - lanngsèr-, f. 2. pl.
— slänger. Lång stång, hvarmcd lindansare hålla
balansen, då df^ dansa på lina.
BALANSMAL, -lånngs-, n. 5. (admin.) Mål,
som rör redovisningssky Idig tjenstemans iråkade
balans.
BALANSRÄKNING, -lånngs–, f. 2. Räkning
eller Conto i en hufvudbok, bestående i ett
sammandrag af alla de öfriga Conto’s, med uppgift å
beloppet af det på hvarje af dem befintliga saldo.
Ingående b., som är öfverförd ifrån föregående
årets bok till början af det innevarande årets.
Utgående b., som upptager saldot af alla Contos
i boken och öfverföres till nästa års bok.
BALANSSTÅNG, se Balanserslång.
BALAST, se Barlast.
BALDAKIN, –ki’n ell. kä’nng, m. 3.
Tyghimmel öfver en tron, en predikstol, en säng, o.
s. v. [–quin.]
BALDERSBRÄ, n. 4. (betyder Balders
ögonbryn/ Örten Anlhemis Colula. Kallas äfv.
Surkullor eller Surtuppor.
BALG, m. 2. sing. i) Se Balja, 2. — 2) Agn.
— 3) Belg, stor buk. — Ordet, hämtadt ifrån det
tyska Balg. är nu mera nästan obrukligt.
BALGFRUKT, f. 3. (bot.) Frukt, innesluten i
baljor, såsom de ärtblomstriga växterna hafva.
BALGSTEKEL, m. 2. pl. — klar.
Insekt-slägte af Steklarnes ordning. Ichneumon.
BALJA, f. i. 4) Läderfodral, hvaruti sablar
förvaras instuckna. Man säger vanligast
Sabelbalja. — 2) (bot.) Enrummigt, tvåvalvigt
frögöm-nie, med fröen fästade endast vid öfre fogen. Afv.
Fröbalja, Ärtbalja. Bör noga skiljas ifrån Skida.
— 3) a) Till hälften (eller mindre) afsågad tunna.
— b) Litet, öppet, aflångt rundt träkärl, som
vanligen brukas till sköljning, fotbad, o. d.
BALK, m. 2. (Egentl. Bjelke) 4) Den pä en
våg horisontell liggande stången, i hvars begge
andar vågskåiarnc äro fästade. Kallas vanligtvis
Vägbalk. äfv. Balans, Vågbalans. — 2) (sjöt.) En
af de på tvären i ett fartyg,’ emellan dess sidor
liggande, uppåt bugtiga, starka bjelkar, på hvilka
däck plankorna hvila. — 3) En hufvudafdelning i
allmänna lagen. Kallas så, emedan lagens
huf-vudafdelningar i äldsta lider inskuros i träbjelkar.
Brukas mest i sammansättningarna Giftermålsbalk,
Ärfdabalk, m. fl. — 4) (hcrald.) Tvärs öfver
gående bälte, som afdclar en vapensköld i tre delar.
— 5) Ojemnhet i papper. — 6) Inre sidan af
kanten på en biljard.
BALKA AF, se Ajbalka.
BALKONG, ballkanng, m. 3. En af galler
omgifven liten utbyggnad ifrån öfre våningen af
ell hu>, merendels utanför ett dörrfönsier.
[Bal-con, Balkon.J
BALK VÄGARE, m. S. (sjöt.) Benämning på
de starka plankor, som invändigt ifrån förn till
aktern uppbära balkarna.
BALLAD, - ad, m. 3. Berättande lyrisk dikt,
med episkt ämne, vanligtvis hämtadt ifrån
folksagan och i dess anda behandlad!. [Ballade.*
BALLASRUBIN,–––––-fn, m. 3. (mineral.)
Blekröd spinell: ell slags ädelsten.
BALLAST, se Barlast.
BALLETT, balä’tl, m. 3. 4) Större, figurerad
dans på skådebanan, hvaruti genorn flere
dansandes medverkan en bestämd handling framställes.
— 2) B-en, de af en teaterpersonal, som utföra
balletterna. [Balett.]
BALLETTMÄSTARE, m. 5. Person, som
uppsätler, ordnar och har närmaste tillsyn vid
balletterna på en teater.
BALLISTA, bållissta, f. 4. Fordom bruklig
krigsmaskin, hvarmed kastades grofva pilar.
BALL1STIK, *-fk, f. 3. (velensk.) Konsten
att beräkna kastade kroppars (särdeles bombers)
bana.
BALLOTTERA, v; n. 4. Rösta medelst
afgif-vande af en svart eller hvit kula. —
Ballolle-rande, n. 4. o. Ballollering, f. 2. — Ss.
B allo Itering skula.
BALONG, balä’nng, m. 3. 4) Stor, vanligen
af med gummi bestruket taft förfärdigad luftboll,
som, fylld med en gas, lättare än den atmosferiska
luften, höjer sig af sig sjelf och derföre begagnas
vid luftseglingar att draga gondolen eller
luftskeppet. — 2) (kem.) Ett slags stor recipient. — 3)
(kok.) Ett slags egen tillredning af en
kalf-fram-fjerding, ett svinhufvud. en kalkon, o. s. v., då
benen urtagas, en färs inlägges, det hela formeras
till en boll, kokas å la braise och anrättas med
ostron- eller champignon-sås. B. af hammcl,
tillagad af fårkölt, med eller utan brynta rötter.
[Ballong, Ballon.]
BALSAM, m. 3. 4) (kem. o. apol.) Starkt
luktande, tjock vätska, dels naturlig, som fås af
flera träd och buskar, dels konstgjord, som
bcre-des af etheriska oljor, harts, fett, m. m., båda af
stor nytta i medicinen. — 2) (fig.) Tröst,
lindring, lisa.
BALSAMASP, f. 2. Se Balsampoppel.
BALSAMDOFT, n. 5. (poet.) Balsamisk vällukt.
BALSAMDOFTANDE. a. 4. (poet.) Som
ut-ångar en balsamisk vällukt...
BALSAMDOSA, f. 4. Äggrund dosa af
metall eller sten, som fordom brukades att deruli
förvara vällukt ande balsam eller andra slags
olj-aktiga vällukter.
BALSAMERA, v. a. 4. Bereda ett lik till
varaktighet emot förruttnelse, derigenom att
Inelf-vorna uttagas, hvarefter kroppen fylles och
ingni-des med vissa kryddor och kemiska
sammansättningar. — Balsamerande, n. 4. o. B al
same ring, f. 2.
BALSAMIN, –i’n, m. 3. 4) Blomsterväxt
med prydliga blommor, som omvexla i flora
skiftningar emellan rödt och hvitt, samt ofta blifva
dubbla; ursprungligen kommen ifrån Ostindien.
— 2) (fig. pop.) Smekord, betydande ungelär
detsamma som Hjertegryn.
BALSAMISK, a. 2. 4) Som liknar
balsam-doft. B. doft, lukt. — 2) (fig.) a) VäJJnktande
samt dorjemte stärkande, lindrande, uppfriskande.
B-t läkemedel. B. luft, ånga. B. sömn, ljuf
och stärkande. B. andedrägl, ren, frisk,
behaglig. — Syn. So Välluklande.
BALSAMPOPPEL, f. 2. pl. - popplar Ett
slags träd af poppelslägtot, inhemskt i
Nordamerika, och hvars blad om våren äro betäckta med
ett välluktande harts. Populus balsamifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
