Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Barnsligt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
BAR
BAR
är sä gammal, ännu kan leka med dockor. —
b) Grundlös rädsla, såsom cn följd af tanklöshet.
Hvilken b. af en karl, alt blifva rädd vid ell
skott, som lossas! — c) Enfaldighet, dumhet.
/ sin b. gick hon och sålde sin nya italienska
halt för en lumpen slyfver. — 2) Barnslig
handling, narraktighet. Brukas i denna mening mest
i plur. Har du hört sådan b.? Han gick upp
till kungen och bad all få bli hofförgyllare. —
3) (helst i plur.) Barnsligt, obetänksamt tal, joller
utan mening. Hans ord voro verkligen
sårande, men det var blott en b. af honom. Hvilka
b-er! — 4) (helst i plur.) Barnsligt upptåg, puts;
tokeri. , Han har så myckel b-er för sig, all
han lär väl aldrig bli stadig. — 5) (i plur.)
Kärleksjoller utan mening.
BARNSLIGT, adv. På barnsligt sätt, vis; som
ett barn. Bära sig b. ål. Tala b.
BARNSLOTT, m. 3. Arfslotl, som tillfaller barn.
BARNSNÖD, f. 3. sing. En qvinnas arbete
vid framfödandet af barn. Vara i b. Dö i b.
BARNSPRÅK, n. 5. Vissa ord, sorn enkom
brukas, när man talar till små barn, såsom t. ex.:
sussa (sofva), lull lull! (grannlåt), o. s. v.
Barnspråket nyttjas stundom äfven på skämt till äldre
personer.
BARNSTÖLD, f. 3. OloHigt och hemligt
borttagande af en annans barn.
BARNSÄNG, f. 2. 4) Framfödande af barn.
(Ursprungligen sjelfva sängen, hvari en
barnaföderska vid förlossningen är liggande.) Falla i b.
Ligga i b. Dö i b. Komma upp ur b. En
lätt, svår b. Före, under, efter b-en. Många
b-ar bringa på en gång både lif och död. —
Syn. Barnsbörd. — 2) Säng, enkom gjord att
begagnas af barn.
BARNSÄNGSFEBER, m. 2. pl. — febrar.
Svår sjukdom, som efter barnsbörden stundom
angriper barnaföderskor.
BARNSÄNGSFRU, f. 2. Se Barnsängshuslru.
BARNSÄNGSGUDINNA, f. 4. Qvinlig
gudomlighet, som af de Gamle troddes beskydda
barnaföderskor. Lucina.
BARNSÄNGSHUS, n. 5. Se
BarnfÖrloss-ningshus.
BARNSANGSHUSTRU, f. 3. pl. — hustrur.
Qvinna, som ligger eller nyss legat i barnsäng. Är
barnföderskan af stånd, säges Barnsängsfru.
BARNSÄNGSRENING, f. 2. En qvinnas
rening (se d. o.) efter barnsbörd.
BÅRNSÄNGSVISIT, bårn — i’t, m.3.
Lyckönsk-ningsbcsök af vänner och bekanta bland fruntimmer,
hos en fru, som ligger eller nyss legal i barnsäng.
BARNSÖL, n. 5. (uttalas i vårdslöst, dagligt
tal: bårsö’l) Gästabud vid etl barndop.
BARNTEATER, hårnleåtr, m. 2. pl. —
teatrar. Teater, enkom inrättad till nöje för barn,
och hvarest skuggspel jemle andra dylika
föreställningar sifvas.
BARNTJUF, m. 2. pl. — ljufvar. En, som
bortstulit cn annans barn. Ordet brukas äfv. om
qvinnor.
BARNTROSS, m. 2. Hop af ostyriga,
stojande barn; äfv. i allm.: harnhop. Brukas i
föraktlig eller skämtsam mening.
BARNTRUMMA, f. 4. Liten trumma, enkom
gjord att tjena till leksak för barn.
BARNTÄCKE, n. 4. Litet täcke, enkom gjordt
att begagnas af barn.
BARNUNDERVISNING ell.
BARNAUNDER-VISNING, f. 2. Undervisning, som meddelas ål
barn i allmänhet, både större och mindre.
BARNUNGE, m. 2. pl. — ungar, (diminutiv
af Barn.) Litet barn. Brukas I förtrolig lon, i
ovårdadl tal eller föraktligt, om smärre barn (äfv.
fiickor), tills de börja gå i skola, någon gång,
men undantagsvis, äfven sedan. Hvad de b-arna
väsnas! Tyst, b-ar, annars kommer Mäster
Erik fram. Det kom en b. in i kökel och
tiggde. Hon har fått sig en b. att bära på.
— Förkortningsvis säges ofta endast Unge. —
Syn. Se Barn.
BARNUPPFOSTRAN eller
BARNAUPPFO-ÜTRAN, f. 2. sing. Den vård, som lemnas åt
barns andeliga utbildning både i afseende på
förstånd och seder.
BARNVAGN, m. 2. Liten vagn, enkom gjord
för barn alt åka uti.
BARNVATTEN, n. 5. (anal.) En egen vätska,
som omedelbart omgifvcr fostrel i moderlifvcl.
BARNVERLD, f. 2. sing. (fig.) Barnlifvct
med alla dess olika företeelser, skiften, intryck,
förnimmelser, känslor, böjelser, o. s. v.
BARNVÅRDERSKA, f. 1. Se Barnsköterska.
BARN VÄLLING, m. 2. Välling, som kokas
enkom för små barn, sedan de blifvit afvanda.
BARN VÄN. m. 3. pl. — vänner. 4) En, som
älskar, hyllar barn. Ordet brukas äfv. om
qvinnor. — 2) Barnvännen, namn på åtskilliga
barnböcker.
BARNVÄRKAR,’ m. 2. plur. Plågorna hos
barnaföderskor, dels före, dels efter förlossningen.
BARNÅLDER ell. BARNÅALDER, m. 2. sing.
Den första af menniskans åldrar, ifrän födseln till
manbarhctens inträdande. Den lyckliga b-n. I
b-ns glada, sorgfria dagar. Under b-ns
oskuldsfulla tid. Brukas mindre, när frågan är om viss
person, t. ex.: / min b. (hellre barndom eller
barnår) var jag ofta sjuk. — Syn. Sc Barndom.
BARNAR ell. BARNAÅR, n. 5. plur. De år,
menniskan tillbringar under sin barndom. — Syn.
Se Barndom.
BAROCK, barå’ck, a. 2. (af franska ordet
Ba-roque, som ursprungligen’ säges om perlor och
betyder: ofullkomligt rund) 4) Högst underlig,
högst besynnerlig, befängd, orimlig. B. händelse,
figur, otur, idé. Brukas icke gerna om annat
än abstrakta ämnen. — 2) (mål.) Säges om det,
som icke öfverensstämmcr med konventionella
re-glor, utan härrör af infall, nyck. — Del Barocka,
s. n. def. (estet.) Det öfverlastade, onaturliga,
brokiga och förvirrade.
BAROMETER, –métr, m. 2. pl. — metrar.
Fysiskt instrument, som tillkännagifver de
förändringar, hvilka uppkomma i luftens tyngd eller
tryckning på jordytan, och begagnas, dels för att
utfinna föremåls höjd Öfver hafsytan, dels för att
iakttaga väderlekens skiften, hvilka i allmänhet
bero af luftmassans tryckning. Väderglas. B-n
visar vackert väder i dag, står på regn,
storm, torka.
BARON, -ön, m. 3. (af forntyska ordet Bar)
4) (ursprungligen) Fri man, i motsats till dc
underlydande (die Hörigen). — 2) (i medeltiden)
Godsherre, som cj berodde af någon annan än
landets rcgent. — 3) (numera) Innehafvarc af adlig
värdighet, med rang emellan grefvc och simpel
adelsman. Detsamma som Friherre. Skihiaden i
bruket emellan dessa ord är, att Baron nyttjas
mest samtalsvis och äfven i brefslil, Friherre
dcremol i den högtidliga stilen, i det officiella
och parlamentariska språket, på utanskrifter å
brpf, samt äfven i samtal, då man vill visa
synnerlig artighet, eller nckså halfl skämtsamt, halfl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
