Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besvärsrättighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 BES
BESVÄRSRÅTTIGHET, f. 3. Rättighet att
få anföra besvär öfver domstols utslag eller liden
orättvisa, o. s. v.
BESVÄRSSKRIFT, f. 3. (lagt. o. adm.) Skrift,
hvaruti någon anför besvär öfver en domstols
utslag, ett cmbetsverks beslut, förfarande, liden
orättvisa, o. s. v.
BESVÄRSTID, m. 3. (lagt.) Viss tid,
hvar-inom enligt lag besvär öfver underrätts utslag
böra vara ingifna.
BESVÄRS- OCH EKONOMI-UTSKOTTET,
n. 5. dcf. Allmänna B., ett af fyratioåtta
medlemmar sammansatt Utskott vid riksdagarna, hvars
åliggande är att anmärka brister i de allmänna
hushållnings-anstalterna och förändringar deruti
föreslå, samt upptaga alla hos Rikets Ständer
uppkomna frågor om förändring, förklaring eller
upphäfvande af lagar och författningar, som röra
rikets allmänna hushållning.
BESYNNERLIG, a. 2. 4) (föga brukl.) Se
Särskilt. I vissa b-a fall måste undanlag
göras. — 2) Som genom vissa egenheter skiljer sig
ifrån andra, eller ifrån den vanliga ordningen,
vanliga förhållanden, det vanliga bruket. Säges
både om sak och person. En b. menniska,
karakter, handling. B-l lynne, uppförande,
lef-nadssält. B. klädedrägt. Eli b-l bruk. — Syn.
Egen, Kuriös, Underlig. — 3) Som väcker
förundran genom sin sällsynthet. Hvilken b. händelse!
Etl b-t äfvenlyr. B-a saker hör jag nu
omtalas. Det vore väl b-t, om jag ej skall få dig
att lyda, hvad jag säger! — Syn. Underlig,
Förunderlig, Sällsam, Ovanlig, Kuriös, Barock.
BESYNNERLIGEN, adv. Se Synnerligen.
BESYNNERLIGHET, f. 3. Egenskapen att
vara besynnerlig (dock sällan i bem. 4). En
mcnniskas b. B-cn af en persons uppförande.
Händelsens b. väckte allmänt uppseende. —
Syn. Egenhet, Underlighet, Sällsamhet,
Ovanlighet. — 2) Eget, från det vanliga afvikande drag
i en persons karakter, lynne, handlingssätt.
Denna b. bör man förlåta honom, emedan han i
grunden har ell godt hjerla. Han har sina
b-er, mänga b-er. Man kan aldrig rätt vänja
sig vid hans b-er. — Syn. Egenhet, Nyck, Infall,
Bisarreri.
BESYNNERLIGT, adv. På ett besynnerligt
(bem. 2 o. 3) vis, sätt.
BESYNNERLIGTVIS, adv. o. int. Pa etl
besynnerligt (bem. 2 o. 3) sätt, till följe af någon
besynnerlig, sällsam, ovanlig, förunderlig händelse.
B. kom han icke, faslän han lofvat del. Är
han bortrest? Ja, b.!
BESÅ, v. a. 2. 4) Med frö (isynnerhet
sädeskorn) öfverslrö en förut dertill uppbrukad
jordrymd, den man vill hafva beväxt af det sädesslag
o. s. v., hvars frö man utkastar. B. elt gärde,
en åker, etl land, en trädgård, ell q var ier, en
säng o. s. v. med råg, är ler, höfrö, spenatfrö,
blomslerfrö, o. s. v. Om växter, som ej odlas
genom fröläggning, nyttjas orden: Sätta (potates),
Plantera (kål, kålrötter). — 2) (fig.) Här och
der öfvcrströ cn yta med föremål af samma
slag. Hvem har b-lt himlafästet med dessa
tindrande diamanter? — Syn. Öfverströ,
Full-slrö.
BESÅDD, a. p. 2. neutr. — åd t. (egentl. part,
pass, af föreg.) Öfverströdd. B. med sljcrnor.
BESÅENDE, n. 4. o. BESÅNING, f. 2.
Handlingen, då man besår.
BESÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sätta) 4)
öf-vcralll, der så erfordras eller är tjcnligt, nyttigt
BET
och passande, sätta något på ytan af ett föremål,
på en rymd, o. s. v. B. ell bord med kuverler.
rätter, buteljer, o. s. v. B. cn klädning med
prydnader, en Irädgård med blommor, buskar,
träd. B. en bastion med pålar. — 2) (i
militärspråket) Förlägga, postera krigsfolk i, på en
ort, till dess försvar emot fienden. B. en
fästning. B. elt pass, en väg, begge stränderna
af en flod. — 3) Förse tjenst. embetsvcrk o. s. v.
med personer, som skola sköta dermed förenade
göromål. B. ell embete, cn tjenst, cn syssla.
B. tjenstcplalserna med kunniga män. B. en
domstol, cn orkester.
BESÄTTANDE, n. 4. Handlingen, då man
besätter.
BESÄTTNING, f. 2. 4) (mindre brukl.) Se
Besättande. — 2) Antal krigsfolk, inlagdt i en
befästad plats till dess försvar. Fästningen har
en b. af 1000 man, 1000 mans b. Hans
regemente är förlagdt som b. i ... . — Syn.
Garnison. — 3) Manskapet ombord på ett fartyg.
Brukas både för handels- och örlogsfartyg
Linie-skeppel Blixten har 1000 mans b.
BESÖK, n. 6. 4) Handlingen, då man
besft-ker någon (bem. 4). Göra b. hos någon. Få,
emoltaga b. af någon. Gå, komma, vara på b.
— Syn. Påhelsning, Visit. — 2) Person, som
besöker. Jag hade elt b., när han kom.
BESÖKA, v. a. 2. 4) Komma till någon i
hans hemvist, af höflighet, pligt eller för affärer.
B. sina vänner, gynnare, förmän. B. någon
i staden, på hans landlslällc. Jag måslc väl
b. honom, för all höra, huru det hänger ihop
med den saken. — Syn. Göra besök, visit hos,
Påhelsa, Gå, komma till (någon) på besök. — 2)
Tätt och ofta, för ett visst ändamål, infinna sig
på ett ställe. B. skolan, kyrkor, marknader,
baler. B. teatern, spektaklet, spelhus, illa
beryktade ställen, dåliga sällskaper. B.
främmande länder, göra en eller flera resor till f. L
— Syn. Freqventera.
BESÖKANDE, s. m. o. f. 5. (egentl. park
pass, af föreg.) Person, som ftr eller kommer på
besök.
BESÖKANDE, n. 4. Handlingen, då man
besöker.
BESÖKARE, m. 5. Lägre tulltjensteman, som
visiterar resandes saker, för att efterse, att inga
förbjudna eller oförlullade varor införas. — Syn.
Tullbetjent, Tullsnok.
BESÖKELSE, f. 2. Jungfru Mariæ B., det
tillfälle, då Elisabeth besökte J. Maria, och
hvar-vid Christi födelse förkunnades. J. Mariæ B-dag.
högtidsdag i kristna kyrkan, då denna händelse firas.
BESÖLA, v. a. 4. (mindre brukl.) Söla, orena
något på flera ställen.
BESÖRJA, v. a. o. n. 2. 4) Laga, alt något
utföres, verkställes, ordnas för annans eller andras
räkning, till följe af anmodan, uppdrag eller
tjcn-stepligt. B. vexling, ell. b. om v., ell. b., all v.
sker. B. om häslar. B. om tillställningen af
en bal. Movitz skall allting b. — Syn. Se
Ans tal ta. — 2) (mindre brukl.) Sköta, förvalta
(tjenst, syssla, embete, o. s. v.). — Syn. Se
Föreslå.
BESÖRJANDE, n. 4. Handlingen, då man
besörjer.
BESÖRJNING, f. 2. (mindre brukl.) Se
Besörj an de.
BET, m. 2. (af fr. ordet Bfle) (i kortspel)
Plikt för ett tappadt spel, hvilken under form af
skuld antecknas i viss summa af points, hvarom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
