- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
166

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Betäckning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

BET

BEV

BETÄCKNING, f. 2. 4) Se Beläckande. —
2) Hvad som betäckcr: a) Täckelse, hölje. Taga
bort b-en af någol. — b) (i militärspråket) Skydd,
försvar; trupp eller fartyg,* som åtfölja till skydd.
Under b. af kanoner. Åtfölja till b. — Syn.
Skydd. Försvar, Skyddsvakt, Skyddsföljc, Konvoj.

BETÄCKT, a. p. 4. 4) Vara b., hafva hatten
på; äfv. (fig.) hafva sina utlagda penningar åter. —
2) (i militärspråket) Tryggad emot ficndtligl anfall
eller fiendens eld. B. batteri. B. gång i torra
löpgrafvar för musketerare. B. gång på skepp.
(Forlif.) B-a vägen, gång eller gata mellan glacin
och yttre grafkantcn.

BETÄMMA, v. a. 2. (bibi, gam.) Råda, handla
efter egen vilja och eget behag.

BETÄNKA, v. a. o. n. 2. Göra något visst
förhållande, någon viss omständighet till särskilt
föremål för sina tankar. Noga b. en sak, en
affär. Betänk följderna, om du går dil.
Betänk, all han är stark och du är svag. —
Syn. Besinna, öfvcrväga, Taga i betraktande,
Afse, Begrunda. — B. sig, v. r. Se Besinna
sig, 4. o. 2.

BETÄNKANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
betänker. B-l af alla dessa omständigheter
hade Ull följd, all ... . — Syn. öfvcrvägande.
Eftersinnande, Öfvertänkande. — 2) Eftertanke,
betänklighet, tvekan. Handla ulan b., med b.
Svara ulan b. Taga i b., taga i öfvcrvägande,
i betraktande, göra afseende på. Hafva b. vid,
draga i b., tveka att göra något. Du bör
hafva b. vid, draga i b. all vidtaga denna
åtgärd. — 3) Émbctsverks utlåtande öfver något,
hvarom dess tanke från högre ort blifvit äskad.
Infordra, afgifvå b. öfver något.

BETÄNKÉLSE, f. 3. (föga brukl.) Se
Betänkande, 4 o. 2.

BETÄNKELSETID, m. 3. och

BETÄNKETID, m. 3. Viss tid, hvarinom man
äger att betänka sig Öfver en sak, ett förslag, för
att vid den utsatta tidens förlopp kunna gifva
bestämdt svar. Äfv. Belänkningstid.

BETÄNKLIG, a. 2. Som noga bör betänkas,
som tål att länka på: a) Misstänkt. Saken
synes mig b. Händelsen har ell ganska b-t
utseende. — Syn. Se Misstänkt. — b) Kinkig,
farlig. B-a tider, omständigheter. Ställningen är
ytterst b. Jag finner b-i att villfara hans
begäran. — Syn. Se Farlig.

BETÄNKLIGHET, f. 3. 4) Tvekan, huruvida
man bör göra något, som är ifrågasatt, eller ej.
Hafva, hysa b. vid, tveka att göra något. Jag
har ej minsta b. vid all uppfylla hennes
önskan. Med, ulan b. — Syn. Tvekan,
Villrådighet, Ovisshet, Betänksamhet, Skrupler. — 2)
Egenskapen att vara betänklig: a) misstänkt; b)
kinkig. farlig. Finna b. i, finna något misstänkt,
farligt, t. ex.: Man kan ej annat än finna b.
i ell sådant förslag. Hafva b. med sig, vara
betänklig, t. ex.: Denna spekulation har mycken
b. med sig. — B-er, pl. Småaktig, grundlös
tvekan af rädsla, obeslutsamhct eller blott som
förebärande. Ständigt hafva sina b-er. Finna
b-er vid allt. Ingifva någon b-er i afseende
på något. Inga b-er! gör nu, som jag säger.
— Syn. Skrupler.

BETÄNKNING, f. 2. (föga brukl.) Se
Betänkande, 4 o. 2.

BETÄNKMNGSTID, m. 3. Se Betänketid.

BETÄNKSAM, a. 2. 4) Fallen för att noga
betänka sig i allt. Han är myckel b. i allt,
hvad han gör. — Syn. Eftertänksam. — 2) Som

uttrycker, tillkännagifver betänksamhet. B. min,
blick.

BETÄNKSAMHET, f. 3. 4) Fallenhet för alt
noga betänka sig i allt. Hans b. är så stor,
all han ofta bchöfver hela år, innan han kan
falla sill beslut. — 2) Se Betänklighet, 4. Med,
ulan b.

BETÄNKSAMT, adv. Med betänksamhet. Han
svarade helt b.

BETÄNKT, a. 4. B. på, som på förhand
tänkt på, föranstaltat, ombesörjt. Han år redan
b. på nya utvägar. Vara b. på försvar. Man
måste vara b. på, all ... . Väl b., se
Vål-bclänkl.

BEUNDRA, v. a. 4. Känna beundran för.
Brukas både om person och sak. B. någon för
hans kunskaper, skicklighet, dygd. Jag b-r
hans snille, hennes behag, skönhet, talanger. —
Syn. Finna undransvärd, Begapa.

BEUNDRAN, f. sing. indef. 4) Se
Beundrande. — 2) Liflig, angenäm känsla, hvaraf vi
intagas vid betraktandet af ett föremål, som
öfversti-ger det mått, vi i allmänhet vid vårt bedömande
äro vane all finna. Inlagas af b. Känna b.
för någon.

BEUNDRANDE, n. 4. Själens verksamhet, da
man beundrar.

BEUNDRANDE, a. p. 4. Som röjer,
uttrycker beundran. B. min, blick.

BEUNDRANSVÄRD, a. 2. Värd att beundras.
B. lärdom, talang, skönhet. Hans vältalighet
är b.

BEUNDRANSVÄRDT, adv. Högst förträffligt,
i högsta grad. Hon dansar b. B. vacker.

BEUNDRARE, m. 5. -ARINNA, f. 4.
Person, som beundrar något. Han är ingen b. af
den nya tidens vishet.

BEUNDR1NGSVURM, m. 2. (nytt ord)
Vur-mcn att beundra allt, äfven det mest vanliga.

BEUTLA, se Böjlla.

BEVAKA, v. a. 4. 4) Hålla vakt om någon,
på del han ej må rymma, eller till skydd för dess
person; äfv. hålla vakt på en viss ort, ett visst
ställe, för att skydda det emot anfall, försvara
något, eller afhålla någol förbjudet eller farligt.
B. en fånge. Fången b-s myckel strängt.
Trupperna, som b. konungen, konungens person.
B. trossen, kanonerna, lägret. B. en transport.
B. kusterna mot ficndlliga anfall, lill
hindrande af lurendrägeri eller för all ulehälla en
smittsam sjukdom. — Syn. Vakta, Försvara,
Skydda. — 2) Hafva vaksamt öga på någon och
dess förehafvandcn. En moder bör noga b. sina
döttrar. Alla hans steg äro b-de af polisen.
B. någons uppförande. — Syn. Observera,
Hafva ögat på. — 2) (1 rättcgångsväg) Iakttaga hvad
som fordras, för att vinna sin rätt. B. en sak
vid domstol. B. sin rätt. B. en fordran. —
4) Iakttaga hvad sorn fordias, för alt utföra,
verkställa något eller fullgöra cn pligt. B. en affär,
en angelägenhet. B. sill embelc. Med myckel
nit b. sina skyldigheter.

BEVAKANDE, n. 4. Handlingen, då man
bevakar.

BEVAKARE, m. 6. -ARINNA, f. 4. Person,
som bevakar (bem. 4 o. 2).

BEVAKNING, f. 2. 4) Se Bevakande. —
2) En eller flera personer, eller trupp, som
bevaka (bem. 4). Fången fick gå ut i staden,
men b-en följde honom på någol afslånd.
Vara ulan all b. B-en vid kusten har tagil
i beslag ell stort parti förbjudna varor. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free