- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
225

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Borsta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOR

BOR

225

BORSTA, v. a. i. 1) Med borste göra ren
ifrån (dam, smuts, o. s. v.). B. en rock, ett par
byxor, ell par stö/lar. — 2) Medelst borste
borttaga något ifrån ytan af en sak. B. dammet af
en rock. — B. af, se Afborsla. B. bort,
genom borstning borttaga. B. in, genom borstning
förorsaka, att ett ärnne tränger djupare in i det,
som borstas, l. ex.: B. ej det der slällel på
rocken, ty då b-r du in feltet, som kommit derpå.
B. ren, göra ren medelst borstning. B. upp
luggen på kläde, på en halt, borsta det
mot-hårs, så att det står upp, i stället för att ligga
ned. — B. sig, v. r. 4) Med borste befria sina
kläder ifrån dam. Gå och b. dig, så att du ser
ut som folk. — 2) Resa sig och stå styfl upp
som borst. Säges om hår och tagel. — 3) (om
vissa djur) Resa borsten. Vildsvinet b-ade sig
och kom rusande rakl emol mig. — 4) (fig.,
om menniskor) Visa sig stursk, trotsig,
uppstudsig, högmodig.

BORSTAKTIG, a. 2. Som till det yttre
liknar borst.

BORSTANDE, n. 4. Handlingen, då man
borstar.

BORSTARE, m. 5. En, som borstar kläder
och skodon.

BORSTARTAD, a. 2. Till ämne och
beskaffenhet liknande borst.

BORSTAX, n. 5. Se Borstgräs.

BORSTBINDARE, m. 5. Handtverkare, som
har till yrke att af borst, tagel eller styft hår
förfärdiga borstar. (Talesätt) Supa, ljuga, skrä/la
som en b., gå på som en b., d. v. s.
öfverdrif-vet, Öfvermåttan. med yttersta häftighet. — Ss.
Borslhindarhandlverk, -kram, -varor,
-verkstad, m. fl.

BORSTBINDERI, n. 3. 4) En borstbindares
konst, yrke, arbete. — 2) Dess verkstad. — 3)
Ställe, der en sådan befinnes. — 4) Samteliga
borstbindare i ett land, en stad. — 5) Skrå, som
utgöres af borstbindarne i en stad.

BORSTE, m. 2. pl. borstar. 4) Verktyg af
borst, fästad vid ett med hål tätt genomborradt
stycke trä eller ben, antingen med eller utan skaft,
begagnadt att dermed ifrån dam och smuts
rengöra kläder, möbler, glas, länder, m. m. De
olika slagen deraf, såsom: Klädes-, Sko-, Darn-,
Hår-, Tandborste, m. fl. återfinnas på sina ställen.
— 2) (bot.) Borstar, se Borsllislel.

BORSTIG, a. 2. 4) Som har borst. — 2)
Som liknar borst. B-l hår.

BORSTGRÄS, n. S. Ett slags gräs, med
syl-likt, rakt, borstlikt ax. Kallas äfv. Borstax,
Svinborst, m. m. Nardus stricta.

BORSTKNOPP, m. 2. Ett slags svamp, som
växer på vissnade örtstjclkar. Periconia.

BORSTKÄPP. m. 2. Käpp, vid hvars ända
något slags borste (damborste, tagelborste o. s. v.)
är fästad.

BORSTLIK, a. 2. Som liknar borst. B-l hår.

BORSTNEGLIKA, bårrstnäjlicka, f. 4. En
bekant varietet af Trädgårdsneglikan, ined
spräckliga, af borst omgifna blommor.

BORSTNING, f. 2. Se Borstande.

BORSTORFERÄPLE, ba rrslårrfr-ä’pple, n. 4.
Benämning på elt slags ganska välsmakliga äplen.
— Heter rättast Borsdorferäple.

BORSTSKAFT, n. 5. Skaft till cn mindre
borste, såsom hårborste, skoborste, m. fl.

BORSTSVANSADE, pl. (nat. hist.) Benämning
på en ordning af Insekterna.

BORSTTISTEL, m. 2. pl. — tistlar, (bot.)

En art af Tislclslägtct. mod röda cllcr gula
blommor och hårbräddadc blad. Carduus hctcrophyllus.

BORSTTRISSA, f. 4. Trälrissa med oxel,
och i periferien försedd med cn smergelborste,
för att begagnas vid slipning af ojemna arbe
isstycken.

BORSTTÄTEL, m. 2. sing. Gräsväxt med
trinda, tagellika blad. Kallas äfven Brudborste,
Gullborste, Rorslar. Aira cancsccns.

BORT, bårrl, adv. Utmärker rörelse, förflytl*
ning cllcr förändring: 4) Till annan ort, till mer
eller mindre aflägsct ställe. Gå, fara, skynda
sig b. Drifva, jaga b. Vi måste (begifva oss) b.
Skicka efter vatten (lera mil b. Långt, längre,
längst, för långt b. Kom hil b. Gä dit b. —
— Syn. Bort hän. — 2) Antyder, att man genom
något slags frivillig cllcr ofrivillig handling: a)
befriar sig cller befrias ifrån något, t. ex.: Gä b.
hufvudvärken. Sofva, arbeta b. bekymren. (Fig,)
Slå b. bekymren; — b) afhänder sig eller andra
något, t. ex.: Arrendera, auktionera b.; — c)
bortskaffar, afskiljer något, t. ex.: Dyfla, borsla,
rensa, rifva, slita b. — Ordet ingår under alla
dessa bemärkelser i cn mängd sammansättningar,
synnerligast med verbcr, och sammanfaller i
betydelsen med inånga sammansättningar af prep.
Af. — B. före, B. åt, m. fl. se Borlföre, Bortåt.
— In t. Uttrycker, att man med en känsla utaf
afsky befaller någon att aflägsna sig cllcr önskar,
att någon måtte aflägsnas. B. härifrån! B., din
skurk! B. med honom! (Fig.) B. med dessa
tankar! tänk icke på det! (Bibi., och föråldr.)
B. del! det bör icke ske! t. ex.: b. det, all vi
så skulle göra! (Bårt, Borrt, Bårrl.]

BORTA, adv. Ulmärkcr varande, vistelse:
4) På annan ort, på mer cller mindre aflägsct
ställe. Der b., här b. Vara långt b. Han är
långt b. (förkorladt säges och skrifvcs äfv.: långt
bort) härifrån. — 2) På annan ort än hemmet
eller det ställe, der man sjelf eller andra, med
hvilka man är i sällskap, vistas. Vara b.
(utgången, bortrest). Spisa, ligga b., utomhus, cj
hemma. Han är ännu b., har ej ännu kommit
igen; äfv. har cj infunnit sig. är frånvarande (från
sammankomst, o. s. v.). — 3) (fig.) a) Förlorad,
borttappad, felande. Min hall är b.: jag vet
cj, om han är borttappad eller stulen. Der är
cn rad b., der fattas cn rad. Helsan är b.,
förlorad. Han är b., är död. Han blef b., omr
kom, förgicks, hördes aldrig mer af. •— Syn. Sc
Förlorad. [Bårta, Bårrta, Borrla.]

BORTACKORDERA, bårrtackårrdéra, v. a. 4.
Genom ackord emol en viss öfvcrcnskommen
summa cllcr betingad förmån lemna från sig till
någon annan. B. en tjenst. — Äfv. Ackordera
bort. — Borlackorderande, n. 4. o.
Bort-ackorderin g, f. 2.

RORTARBETA, v. a. 4. Genom arbete, möda
och ihärdighet bortskaffa eller göra sig af med.
r- Äfv. Arbeta bort. — Bor lar b c lande, n. 4,
o. Bor tar betning, f. 2.

BORTARRENDÉRA, v. a. 4. Lemna från
sig något åt cn annan på arrende (jordegendom,
näringsrörclse, o. s. v.). B. ell hemman Ull, ål
någon. — Äfv. Arrendera bårt. — Syn.
Utarrendera. — Borlarrenderande, n. 4. o.
Borlarrendering, f. 2.

BORT AUKTIONER A, ba rrlaucktschonéra, v.
a. 4. Låta försälja på auktion. Han ämnar b.
hela sill lösörebo. — Ledigare säges
Auktionera bort. — Borlauklioncrande, n. 4. o,
Bortauklionerin g, f. 2

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free