Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Daga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAG
DAG
ses på sina ställen. — e) I dcfinit form brukas
ordet stundom, för att utmärka: den närvarande
tiden, t. ei.: D-ens nyheter, nyheter för dagen,
»om helt nyligen kommit i omlopp och röra
närvarande förhållanden. D-ens politiska strider.
Han är d-ens hjelte, d-ens allmänna
samtalsämne. — f) I plur. brukas 1).: a) dels för att
beteckna en viss obestämd tid, med afseende på
hvad derunder tilldrager sig; fl) dels äfv. liktydigt
med: Lif, lefnad, lcfnadstid. t. ex.: «) I verlden s
första d-ar; under dessa sorgliga d-ar; hon
har sett bättre d-ar: i olyckans d-ar
öfver-gifves menniskan af sina förra vänner; vår
barndoms d-ar, vår barndomstid; man bör få
hvila på sina gamla d-ar; fl) Del sker icke
t våra d-ar, i vår lifslid; aldrig i mina d-ar;
hennes d-ar äro räknade, hon har ej långt igen
att lefva; hafva goda d-ar, lcfva lyckligt, utan
möda och bekymmer; göra sig goda d-ar, lefva
godt, beqvämt, njuta lifvet. — 3) Det håll,
hvar-ifrån dagsljuset synes klarast, infaller klarast i ett
rum. Hålla något emot d-en, så att det fullt
belyses af dagsljuset. Gå ur d-cn för mig, gå
ur vägen, så att dagsljuset faller i sin fullhct på
mig. — I denna bem. brukas oftare Dager, helst
som målarterm. — 4) (gruft.) Jordbryn.
Malmstreck, som går upp i d-en. Uppfordra malm
i d-en. — 5) (fig. fam.) Utväg, medel, tillfälle att
lyckas. Jag ser ingen d. all gå i land dermed.
— Brukas endast i detta och dylika negativa
or-dasätt, i förbindelse med verbet Se.
DAGA. gam. plur. af Dag. Förekommer ännu
i uttrycken Lägga å d., Taga af d., se
Ådagalägga, Afdagalaga.
DAGAK/VRL, m. 2. Karl, som arbetar för
dagspenning. Brukas sällan i dagligt tal, utan
mera i kyrklig och retorisk stil, om sådana, som
förrätta gröfre arbete.
DAGANDE, adj. 1. (pop.) D. sanning,
dagsklar sanning.
DAGAS, v. d. impers. 1. 4) Blifva dag. Det
d., del börjar d. — Syn. Dagen gryr, randas,
Det börjar ljusna. — 2) (fig.) Säges, för att
uttrycka, att olycka, sorg, motgång, vedermödor,
bekymmer börja lemna rum för gladare ulsigter.
Han har länge varit olycklig: ändtligen
börjar det nu d. för honom. Jag har länge
för-gäfves sökt uppnå milt mål; ändtligen d. del
nu för mig. Neutralt säges äfv.: Hans lycka d.
— Syn. Ljusna.
DAGBLAD, n. 5. 4) (egentl.) Tidning, som
utkommer hvarje dag i veckan, med undantag af
söndagen. — 2) Titel, under hvilken vissa
tidningar utgifvas. Stockholms D. Göteborgs D.
— 3) Brukas någon gång i samma mening som
Tidning i allmänhet.
DAGBLADSLITTERATUR,–––––––-y’r, f. 3.
Se Tidningslilleralur.
DAGBLADSPRESS, m. 2. sing. Sc
Tidningspress.
DAGBLADSSKRIBENT, —-bannt, m. 3. och
DAGBLApSSKRIFVARE. m. 5.
Tidnings-skrifvare. Båda orden brukas nästan endast i
föraktlig bemärkelse.
DAGBLIND, a. 2. Besvärad af dagblindhct.
DAGBLINDHET, f. 3. sing. Oförmögenhet
att se vid fullt dagsljus, hvaremot föremålen i
mörkret bättre urskiljas, än af dem, som hafva
friska ögon. Kallas äfv. Nyktalopi, Hcmeralopi.
DAGBOK, f. 3. pl. — böcker. Bok, häfte,
hvari för olika ändamål antecknas allt det
märkliga, som under loppet af hvarje dag tilldragit sig.
305
hvad man derunder haft för händer eller tänkt,
nöjen, äfvcntyr, o. m. d. Historisk d., hvari
historiska händelser för hvar dag äro antecknade.
D. under en resa. En köpmans d. under
resor. D. på gäslgifvaregardar, hvari resande
anteckna sina namn, hvarifrån de komma och
hvart de ämna sig, jenite uppgift på antalet af de
hästar, sorn för dem utgått. Jfr. äfv. Diarium.
— Syn. Jurnal.
DAGBRÄCKNING, f. 2. 4) Första ljusningen,
som visar sig på himmelen, när dagen börjar gry.
— Syn. Gryning, Dagning. Jfr. Dagning, 4. Anm.
— 2) Tiden, då dagbräckningen äger rum. Det
skedde i d-en.
DAGBÅGE, m. 2. pl. — bågar, (astr.) Bågp,
som cn himmelskropp beskrifver uppöfver cn orts
horisont, ocb i hvars medelpunkt den slår högst
på himmelcn. — Motstycke: Nattbåge. —
Skrif-ves äfv. Dagsbåge.
DAGCIRKEL, m. 2. pl. — cirklar, (astr.)
4) Hvarje genom hvilken punkt som helst på
himmelcn dragen cirkel, som är parallcl med
eqvatorn. — 2) Se Parallelcirkcl.
DAGDRIFVANDE, a. 4. Som förnöter sin
tid med dagdrifveri. En d. lätting. — S. n. Se
Dagdrifveri.
DAGDRIFVARE, m. 5. En. som förnöter sin
tid med dagdrifveri. D. finnas både bland rika
och falliga. — Syn. Se Lälling.
DAGDRIFVERI, n. 5. Sysslolöst
kringdrif-vandc, utan annat ändamål än att förnöla tiden.
DAGELIG, se Daglig.
DAGER, m. 2. pl. dagrar (dågrarr). 4) (utan
plur.) Dag (bem. 4), dagsljus. Sommartiden är
del d. redan kl. 2 på natten. Det är redan d.,
ej väl d. ännu. Stiga upp före d. — 2) (utan
plur.) Säges i fråga om ett föremåls fulla
belysning af dagsljuset. Se, huru vackert tyget
skiftar, om man håller del i rätt d. Hus, som
har mycken d., ligger öppet för dagsljuset, ej
skymmes af andra hus, träd, o. s. v. Rum, som
har mycken d, ljust rum. Se något i dess
rätta d., rätt uppfatta, bedöma det. Ställa
något i dess rälta d., framställa något så, alt det
rätt kan uppfattas, bedömas. Framställa ensak
i vacker, fördelaktig, förhatlig, falsk d.,
framställa en sak så, att den vinner bifall, väcker
ovilja, oriktigt uppfattas, bcdömes. — Syn. Dag,
Ljus. — 5) (mål.) Så kallas i en målning de
ställen. på hvilka de infallande ljusstrålarne, utan
något hinder, kasta bcla sin styrka. Väl förstå
all blanda dagrar och skuggor. Dagrarne i
denna målning äro väl fördelade. — Syn. (för
sing.) Dag, Ljus. — 4) (utan plur.; fig. fam.) Sc
Dag, 5.
DAGFJÄRIL, m. 2. Benämning på de arter
af fjärilarna, som isynnerhet om dagen visa sig.
DAGFLUGA, f. 4. Se Dagslända.
DAGFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar, (nat. bist.)
Fågel, som endast om dagen är ute ur sitt bo och
i verksamhet.
DAGG, m. 2. (sjöt.) Kort tågända, bvarmcd
sjöfolk bestraffas. Få smaka d-en. Bestraffas
med d. Gifva d.
DAGG, m. 5. sing. I luften uppstigna
dun-ster, hvilka genom atmosfercns afkylning återtagit
droppform och afsätta sig som fuktighet på växter
och andra kroppar. Kallas efter liden för dess
fallande Morgondagg eller Aftondagg. Det
faller d. Marken är beläckt med d.
DAGGA, v. a. 4. (sjöt.) Afstraffa med dagg
(se Dagg, m. 2.).
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
