Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dithyramb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
DIT
DIV
-knyta, -komma, -krypa, -kräla,
-kröka, -köra, -lassa, -lasta, -leda,
-lemna, -locka, -lofva sig, -loma, -lotsa,
-lufsa, -lunka, -lyfta, -lysa, -lägga,
-längta, -löda, -löpa, -maka, -mota,
-mura, -måla, -narra, -packa, -passa,
-passera, -praktisera, -pricka,
-pumpa, -ragla, -resa, -rida, -rinna, -ro,
-ropa, -rulla, -rusa, -rycka, -räcka,
-ränna, -röra, -samka, -segla,
-simma, -skaffa, -skaka, -skena, -skeppa,
-skicka, -skjuta, -skjutsa, -skotta,
-skrufva, -skrämma, -skuffa, -skutta,
-skynda, -skåda, -slunga, -slå,
-slänga, -släpa, -släppa, -smeta, -smyga,
-sopa, -sparka, -spika, -spilla,
-springa, -spruta, -sticka, -stiga, -stjelpa,
-stjäla, -stoppa, -stryka, -strömma,
-ställa, -stämma, -slänka, -störta,
-stöta, -svinga, -sväfva, -svänga, -sy,
-sända, -sänka, -sälta, -laga, -teckna,
-trafva, -trycka, -tränga, -trän g la,
-tumla, -tvinga, -låga, -tömma,
-vandra, -vanka, -visa, -vispa, -vräka,
-vältra, -vänta, -åka, -ämna sig,
-önska, -ösa, beordra till det stället, <5ec. — Med
Dil sammansatta verbala substantiver äro de flesta
på ändeisen ande, och äfven flera på ing,
tillhörande förestående verber, sarnt dessutom följande:
Dilfärd, Ditgång, Dilkomsl, Dilresa,
Dilvä g.
DITHYRAMB, dilyråmmb, m. 3. (litter.) 4)
Skaldestycke, som vid Bacchi fest afsjöngs till
gudens ära och alltid andades en vild
hänryckning. — 2) (nu) Lyriskt skaldestycke, hvari den
högsta hänryckning är förenad med djerfhet i
bilder, nyskapade ord och vårdslöshet i stil och
meter.
DITHYRAMBISK, dityråmmbissk, a. 2. (litter.)
4) Som har karakteren af en dithyrarnb. — 2)
Höglrafvande, svulslig, bombastisk.
DITHÖRANDE, a. p. 4. (egentl. part. akt. af
Dilhöra) Som hörer dit. Omtala, berätta en
händelse med alla d. omständigheter.
DITINTILLS, adv. Se Dillills.
DITO, adj. o. s. indekl. (af ilal. Dello, sagd)
Besagde, ofvannämde, densamme, detsamma, af
samma slag, item. Brukas mest i handels- och
affärsspråket. En blå klädning, d. en grön.
Ell slycke d., af samma slag; äfv. (skämtv. fam.»
om menniskor) dålig karl, qvinna, dålig persedel.
DITTILL, adv. Till det stället. D. skall du
gå, men icke vidare. — Syn. Dit.
DITTILLS, adv. Till den tiden. D. gick allt
bra, men då mötte många svårigheter. Ända d.
DITT OCH DATT. uttryck, som brukas i det
lägre språket och betyder: Hvarjehanda saker.
Tala om ditt och dall. — Syn. Se
Hvarjehanda.
DITVÄG, m. 2. Resa, förd, vandring, segling
&c. till det stället. Brukas endast i bestämd form,
i adverbiala uttrycket: På d-en. under resan,
förden, gången <fcc. dit. — Syn. Ditresa, Dilfärd,
Ditvandring, Ditgång, Dilsegling.
DITÅT, dflåt o. ditå t, adv. 4) (di tåt) Åt det
hållet, åt den sidan, åt det väderstrecket. Gå d.,
så hillar ni rätt. D. skall ni gå. Stället
ligger d. — Syn. Deråt. — 2) (diiå’t) Så ungefär,
så vid pass, nära, liknande, likalydande. Något
d., något dylikt. S. eller något annat namn d.
Det är alldeles icke d., ingen likhet, alls icke
träffadt, långt ifrån del rätta.
* DITÖFVER, dilö’vr, adv. öfver till det stället.
Så snart sjön lagt och kan köras, skall jag
fara d.
DIVAN, -ån, m. 3. 4) Turkiska kejsarens
statsråd. — 2) Kostbar, med tapeter och flera
ut-stickadc, mot väggen lutade dynor betäckt, en fot
öfver golfvet upphöjd ställning, sorn finnes i
Turkiet uti alla palatser samt i enskilta personers
rum, och hvaruppå husets herre hvilar, då han
emottagcr besök. — 3) Ett slags låg soffa, brukad
i del öfriga Europa och liknande förenärndc
hvil-ställning. — 4) Praktrum med dylika låga soffor
utåt väggarna. — 5) (hos Araber, Perser och
Turkar) Fullständig samling af vissa lyriska
skaldestycken, som hafva det egna, att ett och samma
rim upprepas genom hela poemet.
DIVERGENS, divärrgä’nns. f. 3. 4) (mat. o.
opt.) Liniers eller strålars spridning. — 2) (fig.)
Meningsstridighet.
DIVERGERA, divärrgèra, v. n. 4. 4) (mat.)
Säges om tvenne icke parallella linier i samma
plan, hvilka sprida sig utåt, hvar åt sin sida. —
2) (opt.) Sprida sig (om strålar). — 3) (fig.) Vara
af olika mening
DIVERSE. divä’rrse, indekl. 4) Åtskilliga,
hvarjehanda. D. saker. — 2) Rubrik i tidningar
för en artikeL som innehåller hvarjehanda ämnen.
— Syn. Se Åtskillig.
DIVERSEHANDEL, divä’rrschånndl, m. 2. sing.
Handel med hvarjehanda artiklar, som icke höra
till någon viss bestämd slags handel.
D1VERSEHANDLANDE, m. 3. En, som drif—
ver diversehandel.
DIVERSION, divärrschön, f. 3. 4) (krigsv.)
Anfall på en punkt, der fienden icke väntat sig
någol sådant, och hvarigenom man åsyftar att leda
hans uppmärksamhet ifrån en annan af honom
hotad punkt samt tvinga honom att dela sin makt.
2) (fig.) Afledning af ens uppmärksamhet åt annat
håll; afvändning af en oväns fiendtliga afsigter
genom framkallande af hinder och svårigheter för
honom på ett håll, der han icke hade väntat
sådana. — Syn. Tvärstreck, Streck i räkningen.
DIVERTERA, divärrtèra, v. a. 4. 4) Afvänj
da, nflpda. — 2) Roa. förlusta. — Syn. Se Roa.
DIVERTISSEMENT, divärrtisscniånng, n. 3.
4) Tidsfördrif, förlustelse. — 2) Musikstycke,
bestående af några få, med dansmelodier afvexlande
satser, och vanligtvis af ingen bestämd karakter.
— 3) Dans och sång emellan akterna i ett skådespel.
DIVIDEND, –dä’nnd, m. 3. 4) (räknek.)
Tal, som skall delas. — 2) a) Den andel, som en
aktieägare i ett handelskompani erhåller af den
gemensamma vinsten. — b) Den andel af en
kon-kursniassa, som, efter falld dom, tillfaller hvar
och en af borgenärerna, i förhållande till hans
fordran.
DIVIDERA, v. a. 4. (räknek.) Dela elt tal i
vissa lika stora delar. — Dividerande, n. 4.
o. Dividering, f. 2.
DIVINATION, –tschön, f. 3. 4)
Spådomskonst. — 2) Aning. — 3) Skarpsinnig och riktig
förmodan angående tillkommande händelser.
DIVINATIONSFÖRMÅGA, - - -
tschönsförmå’-ga, f. 4. 4) Aningsförmåga. — 2) Förmågan att
genom skarpsinnigt aklgifvande på händelser och
omständigheter kunna sluta till hvad som
framdeles kommer atl hända.
DIVINITET,––––él, f. 3. Gudomlighet, gudom.
DIVIS, -fs, m. 3. (boktr.) 4) Se Bindslreck.
— 2) Stil, hvarigenom etl bindstreck frambringas
i tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
