Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Djekel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&8 DJE
DJEKEL, ja‘kl, m. 2. sing. Lenare, finare
uttal af Djefvul, i svordomar och vissa dylika
uttryck, stundom brukadt af dem, som vilja vara
mera hyfsade i sitt tal, t. ex.: D-n anfäkta! Ta
mig d-n! D-n i del! Ulaf d-n! o. s. v.
DJEKNE, djäkne (d höres föga), m. 2. pl.
— nar. 1) (i äldre tider) Diakonus (se detta ord,
hvaraf Djekne blifvit bildadt). — 2) (nu)
Gymnasist. Brukas i dagligt tal, ej i den allvarsamma
och mera vårdade stilen.
DJEKNEPENN1NGAR, m. 2. pl. Benämning
på cn afgift till den studerande ungdomens
understöd.
DJERF, djärrv (d höres föga) ell. järrv, n. 2.
1) (om person) a) Som med ringa krafter vågar
i svåra och farliga företag. En d. krigare,
äfvenlyrare, röfvarc, spelare, spekulant. En
d. reformator. D. i sina företag, planer,
förslag. D. i tal och handling. — Syn. Dristig,
Käck, Vågsam. — b) (i dålig mening) Oförskämd,
fräck. Denne tjcnare måste vara myckel d.,
som understår sig alt svara på del sättet. En
d. lögnare. — Syn. Se Fräck. — 2) (om sak)
Som röjer, tillkännagifver djerfhet (för begge
förestående bemärkelserna), a) Ell d-l anfall,
förelag, tal, svar. D-va planer, förslag. — Syn.
Se i, a. — b) Denna flicka har en d. uppsyn.
D-va miner, blickar, maner. Svara i cn d.
lon. — Syn. Se Fräck. — c) Säges äfven om
förslag, tankar, idéer, läror o. s. v., hvilka det är
svårt eller farligt att försvara. Dessa d-va läror
funno snart anhängare. Han framställde de
d-vasle idéer. — d) (i vitterhet) Säges om det,
som blifvit lyckligt vågadt, med åsidosättande af
allmänna reglor. En d. tanke, figur, metafor,
bild, liknelse. Elt d-l ullryck. Denne
förfal-lare har cn d. stil. — e) (i vissa konster) Fri,
lätt och ledig, som icke utvisar tvekan och rädsla.
Denne skrifmästare har en d. hand, penna,
slil. Denne målare har cn d. pensel. En d.
teckning. D-va drag i en målning. Del är
en d. penna, han har cn d. penna säges äfven
om en författare, som har cn djcrf stil och ofta
tillåter sig vågade uttryck, eller som skrifver
mycket fritt i ömtåliga ämnen. — f) Brukas äfv.
om vissa konstverk, som förete någonting
utomordentligt och storartadt. Denna tafla har
ganska d-va partier. — g) Nyttjas äfv. om
byggnadsverk, som till den grad utmärka sig för
lätthet och elegans, att de tyckas icke kunna bära
sin egen massa eller höjd. — Syn. (för 2, c, d,
e, f o. g) Dristig, Fri.
DJERFHET, djärrvhét (d höres föga) eller
jä’rrvhét, f. 3. Egenskapen att vara djcrf. Jfr.
Djerf i alla bcm. — Syn. 1) a) Dristighet.
Käckhet, Vågsamhet. — b) Sc Fräckhet. — 2)
Dristighet, Frihet.
DJERFT, djärrvt (d höres föga) eller järrvt,
adv. På ett djcrft sätt, med djerfhet. Jfr. Djerf
i alla bem. 4) a) Gå d. emol fienden. D.
anfalla. Spekulera, spela d. — b) Tala, ljuga d.
— c) Skrifva, måla, bygga d. — Syn. 1) a)
Dristigt. Käckt, Vågsamt. — b) Se Fräckt. —
2) Dristigt, Fritt.
DJERFVAS. djä’rrvass (d höres föga) ell.
jä’rr-vass, v. d. 2. Göra sig nog djerf (bem. 1, a o. b)
att företaga, våga något, a) Vår ställning är
så slark, atl fienden icke skall d. anfalla oss.
Han har så missbrukal konungens nåd, all
han ej mera djerfs visa sig vid hofvet. Huru
kan du d. atl spela så högt? — Syn. Sc Våga.
— b) Hvad tycker ni väl! han djerfdes
fram
DJU
komma med ell förslag, som på det högsta
upprörde mig. Huru kan ni d. alt tilltala er
husbonde på elt så slurskt sätt? — Syn.
Understå sig, Taga sig den djerfhetcn, Fördrista sig.
DJUP, djup (d höres föga) ell. jup, a. 2. 4)
Säges om måttet af den lodräta utsträckningen
nedåt bos ihåliga eller skålformiga ting, föremål,
äfv. i fråga om flytande ämnen. En 30 fot d.
brunn. Karet är 2 alnar d-l. Sjön är på
delta ställe 5 famnar d. En 2 fot d. graf.
Vattnet är der icke mer än en aln d-l. Om
fasta kroppar säges i allmänhet hög, med
undantag af jord, sand, o. d. Myllan är der ända
till 2 fot d. Eli 20 fot d-l sand-, ler-,
jordlager. Snön ligger 2 fol d. — Motsats: Hög.
— 2) Som jemförelsevis med andra ting, föremål
af samma slag har en stor utsträckning i lodrät
riktning uppifrån nedåt. Åtföljes i denna mening
aldrig af någon måttbestämning, hvilket i bem. 4.
alltid är förhållandet. En d. brunn, graf,
grotta, sjö. Vattnet är ganska d-l här på stället.
Eli d-l kärl. D. sand, mylla, smuts. Elt d-l
lerlager. Det ligger d. snö på marken. D.
tallrik, som har mera djup än cn så kallad flat.
D-a vägar, fulla af d. smuts. D-a rötter, som
gå långt ned i jorden. Ell d-t sår, som går
långt in i köttet. D. bugning, cn sådan, då
man kröker ryggen ganska myckel. — Motsats:
Grund, Låg. — 3) Brukas i fråga om ett
bcgrän-sadt rum, då man vill beteckna, att det har stor
utsträckning ifrån framsidan till baksidan, i
jem-förclse med bredden. D-l rum, d. sal,
sträckande sig långt inål ifrån fönsterväggen. (Takt.) D.
slagordning, som ifrån fronten sträcker sig långt
bakåt. — 4) Som sträcker sig långt inåt el er
be-fmncs långt inne. D-asle vrår och vinklar. I
d-asle skogen. — 5) Säges om toner, som
uppkomma genom cn slappare och mer utsträckt
vibration. En d. lon. De d-a tonerna på ell
instrument, bastonerna. — Motsatser: Hög, Fin.
— 6) (fig.) a) Ganska stor i sitt slag (både i
fysisk och moralisk mening). D-l mörker. D.
natt, midt i nallen; äfv. alldeles mörkt. D.
lystnad, sömn. Ligga i d. sömn. D.
vördnad, sorg, smärta, bedröfvelsc, förödmjukelse,
ödmjukhet, harm, förolämpning, okunnighet,
lärdom, vishet. D-t lugn, förakt. Råka i
d-asle elände. — Syn. Se Stor. — b) (mindre
ofta) Svår att utgrunda, fatta, förslå, begripa.
Dessa vetenskaper äro för d-a för honom. —
Syn. Hög, Obegriplig, Ofattlig, Svårfaltlig. — c)
Som tränger långt in i kännedomen, kunskapen
af saker. Delta fordrar clt d-l begrundande,
eftersinnande. Vara, sitta i d-a tankar. En
d. tänkare. — Syn. Djupsinnig.
DJUP, djup (d höres föga) ell. jup, n. 5. 4)
Den lodräta utsträckningen af något uppifrån
ylan ned till bottnen. D-el af en afgrund, cn
klyfta, en rcmna, cn sjö, en flod, ett kärl.
Hafvcts d. Sjön har på det stället 10 famnars
d. Kasta ankar på 20 famnars d. — Syn.
Djuphet. — 2) Ställe, der det är ganska djupt.
Vattnet är vid stranden ganska grundt, men
på elt ställe är elt farligt d. Hvem vet, huru
det ser ut i hafvcts d.! Största liskarne gå
på d-el. (Sjöt.) Lägga, hålla ut pa d-el, ut på
hafvet, der del är djupt. (Bibi.) D-sens (gam.
genil.) källor, hafvets djup. (Fig.) Gå på d-ct med
något, tränga ända till det innersta af,
fullkomligt utgrunda, utforska något. — Syn. Svalg,
Af-grund. — 3) Det innersta af något. D-el af en
dal, en skog. I skogens mörkaste d. Ur d-el
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
