Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Femtusen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM
FES
433
FEMTUSEN, grundtal. Fem gånger tusen.
FEMTUSENDE, ordningstal. Som är i
ordningen näst efter den fyratusende niohundrade
nittionde nionde.
FEMUDDIG, a. 2. Som har fem uddar.
FEMVINKLIG, a. 2. Som har fem vinklar.
En f. figur.
FEMVÄLDIG, a. 2. (bot.) Sa kallas cn växt,
när blomman har tio ståndare, fem längre och
fem kortare. Brukas äfv. subslanlivl: De F-e.
FEMÅRIG, a. 2. 1) Fem är gammal. — 2)
Som varar eller varnt fem år.
FEMÅRSBERÄTTELSE, f. 3. Redovisning,
som landshöfdingarno hvart femte år skola afgifva,
rörande länens tillstånd i statistiskt och
ekonomiskt hänseende.
FENA, f. i. Rörelseverktyg hos fiskarna,
bestående af gröfre eller finare, ledade eller oledade,
ofta greniga bcnslrålar, förenade med cn hud.
Fenorna äro af sex olika slag: Bröst-, Buk-,
Rygg-, Stjert-, Anal- och Gumpfenor.
FENAKTIG, FENARTAD ell. FENLIK, a. 2
Som liknar en fena.
FENHVAL, fènvål, m. 2. En art af
Hvalfisk-slägtct, större och obändigare än hvalfisken, men
mindre tjock och späckrik; skiljer sig dcruti från
de öfriga hvalarna, all han har ryggfena. Kallas
äfv. Finnfisk. Balæna Physalus.
FENKÄL, fä’nngkå’1, m. sing. (t. Fenchel)
En apoteksväxt och kryddörl, hörande till fam.
Parasollblommige. Fæniculum vulgäre. — Ss.
F-sfrö. [Fenkol, Fängkål.]
FENKÅLSBRÄNNVIN, n. 3. Brännvin, försatt
med fcnkål.
FENKÅLSOLJA, f. 1. Färglös eller gulaktig
olja, som fås ur fcnkålsfrön och användes som
läkemedel.
FENOMEN, fenåmén, n. 3. o. B. (gr.
Phainome-non, egentl. Del som synes) t) Luft- eller
himmels-tecken. — 2) Naturföreteelse. — 3) Sällspord
händelse, sällsamhet. — 4) (fig.) Person, som väcker
förvåning genom sina ovanliga handlingar, dygder,
talanger, o. s. v. Eli så lärdl barn är ell f.
[Phen —, Phæn —.]
FENSTER. se Fönster.
FENSTRÅLE, m. 2. pl. — strålar. Stråle i
en fena (jfr. d. o.).
FENTAGG, m. 2. Den hvassa spetsen af en
fenstråle.
FEODAL, –ål, a. 2. (af medelt. lat.
Fcu-dum, län) Som angår elt län eller länsväsendet.
Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: F-rält,
länsrätt, -system, länssystem, o. s. v. Skrifves
mindre ofta Feudal.
FEODALISM.–––––issm, m. 3. Länsväsende.
Mindre ofta Feudalism.
FEODALITET, –––––ét, f. 3.
Länsförhållan-dc. Mindre ofta Feudalilel.
FERIER, fériärr, m. 3. pl. Den lid, då
ledighet ifrån offentliga göromål ålnjutes af
em-betsmän, då undervisningen hvilar i en skola,
o. s. v. Får, inom embctsverken, namn af
Semester.
Anm. Benämningen härleder sig ifrån del
latinska ultryckel Dies ftriali, d. v. a. de dagar,
då fester firades och i följd deraf slatsärenderna
hvllade.
FERLA, farla, f. 1. (lat. Fcrula) Ett slags
slraffredskap af trä, liknande elt klappträ, eller
ock af läder, hvilket fordom i skolorna
begagnades, för alt straffa de felande, som då fingo
mottaga slag deraf i händerna. [Färla.]
FERM, förrin, a. 2. (fr. Ferme, af lat.
Fir-mus) Flink och färdig, snabb och skicklig. F.
uppassning. Ell f-l srar. Jfr. Anm. vid
Fer-melel.
FERMETET, förrmelét, f. 3. Flinkhet,
snabbhet och skicklighet. [Femiilet.j
Anm. Ferm och Fermetet hafva endast i
svenskan föreslående bemärkelser, hvilka ingalunda
finnas hos de franska och latinska ord,
hvar-ifrän de blifvil lånade.
FERMENT, fårrmä’nnt, n. 3. (lat. Fermentum)
Jäsningsmedel.
FERMENTATION, färrmünntatschön, f. 3.
Jäsning.
FERMENTATIV, förrmännlalfv, a. 2. Som
verkar jäsning. [— if.l
FERMENTOLJA. färrmä^nntåJlja, f. 4. (kem.)
Ett slags olja, som bildas efter några dygns
förlopp, då en blandning af vatten och sönderskuren
Gentiana Cenlaurium leninas att jäsa tillsammans.
FERNBOCK. fö’mbå’ck, m. sing. Sågspånen
af Fernbocksträdet, hvarmed förgås rödt.
FERNBOCKRÖDT, n. sing. (kem.) Rödt
färgämne, som fås af Fembock.
FERNBOCKSTRÄD, n. 5. Elt högväxt träd
i Sydamerika, hvaraf sågspånen, under namn af
Fembock, begagnas sorn rödt färgämne.
FERNISSA, fä’rnissa, f. 1. (fr. Vernis) i) En,
vanligen med konst tillredd, flytande produkt, som
tjenar till anstrykningsmedel, för att gifva
hvarjehanda föremål cn slät, glänsande yla, skydda mot
luftens åverkan, samt att fästa de derå anbragta
färger. Är af flera slag, såsom: Gummi-, Sprit-,
Glas-, Lackfcmissa, m. fl. — 2) (fig.) Hvad sorn
gifver ett bedrägligt, ell fördelaktigt utseende.
FERNISSA, famissa, v. a. 1. öfverstryka med
fernissa. — Fernissande, n. 4. o.
Ferniss-n in g, f. 2.
FERNISS-SUDD, m. 2. Sudd, som begagnas
vid fernissning.
FERS, so Färs.
FERSING, se Fjersing.
FERTIL, färrti’1, a. 2. Fruktbar.
FERTILITET, förrtilitét, f. 3. Fruktbarhet.
FESAGA, fèsåga, f. i. Saga, som handlar
om feer.
FESLOTT, fcslå’tt, n. B. Diktadt slott, der
en fe herrskar, enligt sagan.
FESS, se Fäss.
FESS, fess, n. 5. (i musik) F, sänkt en
half ton.
FEST, fässt, m. 3. i) En till minne af någon
händelse med fröjdebetygclser eller gudsljenst Grad
dag, då vanligtvis del alldagliga arbetet hvilar.
Fira en f. Kristna kyrkan har tre stora f-er:
Jul, påsk och pingsl. — Bildar åtskilliga
sammansättningar, såsom: Minnes-, Bröllops-,
Glädjefest, m. fl. — Syn. Högtid. — 2) Stor offentlig
lustbarhet, tillställd i och för någon viss
utomordentlig händelse. — Syn. Fcstivitet. — 3)
Slörre lustbarhet, tillställd af enskilt person, för att
fira någon viss händelse eller till ära för någon
viss person. — Syn. FestiviUt.
FESTDAG, se Högtidsdag.
FESTING, se Fästing.
FESTI VITET, fäsliviiét, f. 3. (lat. Festivilas)
4) Högtidlighet. — 2) Offentlig eller enskilt större
lustbarhet.
FESTLIG, a. 2. 1) Som liknar, har
karakle-rcn af en fest. En f. ceremoni. — 2) Vanlig vid
fester, passande för en fest. Ett f-l utseende.
En f. uppsyn, drägt. Ett f-l låg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
