Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Framqvida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRA
Sitta f. vagnen, åka f., pa framsätet. —
Motsats: Bakpå. — 2) Nyttjas, för att beteckna
obestämd tid under loppet af någon viss uppgifven
tidrymd. F. hösten.
FRAMQVIDA, v. a. 2. Qvidande framsäga.
— Äfv. Qvida fråm. — Framqvidande, n. 4.
FRAMQVITTRA, v. a. 4. Med en ton,
liknande en qvittrande fågels, framsjunga. Brukas
någon gång, isynnerhet på skämt. — Äfv. Qviltra
[råm. — Fr amqvil Ir ande, n. 4.
FRAMRAGLA, v. n. i. Raglande framgå. —
Äfv. Ragla [råm. — Fr a mragla n de, n. 4.
FRÄxMRASA, v. n. i. I. Rasa ned och falla
fram. Råttorna hade gnagil hål på sddeslåren,
så alt en hel hop säd hade
t. — Vanligare
Rasa [råm. — Framrasande, n. 4.
FRAMRASA, v. n. i. II. Fara fram som en
rasande menniska. — Äfv. Rasa fråm. — [-Framrasande. n. 4.
FRAMREM, f. 2. pl. — remmar. Rem,
framtill på ett redskap, o. s. v.
FR AMR ES A, f. 4. Händelsen,
omständigheten, all någon reser fram genom eller förbi en
ort. Hindra ens f.
FRAMRIDA, v. n. 3. (böjes som Rida)
Ridande aflägsna sig framåt ifrån ett ställe, rida
längre fram eller bcgifva sig fram till ett ställe.
— Ledigare och vanligare Rida fråm. —
Fram-r i dan de. n. 4.
FRAMRIFVA, v. a. 3. (böjes som Rifva)
Rifvande framhafva, framskaffa, framtaga. —
Vanligare Rifva fråm. — Fram rifvande, n. 4.
FRAMR1NNA, v. n. 3. (böjes som Rinna)
Rinna fram ifrån elt ställe eller framåt. — Äfv.
Rinna fråm. — Framrinnande, n. 4.
FRAMROPA, v. a. 4. o. 2. Ropande
framkalla. — Äfv. Ropa fråm. —
Framropande, n. 4.
FRAMROSSLA, v. a. 4. Rosslande
framsäga. — Äfv. Rossla fråm. — Fra m r
osslan-de, n. 4.
FRAMRUCKA, v. a. 1. Genom ruckning flytta
fram. — Vanligare Rucka fråm. —
Framruc-kande, n. 4.
FRAMRULLA, v. a. 4. Genom rullande
framföra, framflytta. — V. n. Med en rullande
rörelse förflyttas eller förflytta sig. — Äfv. för både
v. a. och v. n. Rulla fråm. — Syn. Framtrilla.
— Fram rullande, n. 4.
FRAMRUSA, v. n. 4. Häftigt springa fram.
— Äfv. Rusa fråm. — Syn. Framstörta. —
Framrusande, n. 4.
FRAMRYCKA, v. a. 2. Genom ryckning eller
ryckningar framhafva, framskaffa. — Äfv. Rycka
fråm. — V. n. Tåga, marschera fram.
Trup-perne f-ckte mot fästningen. — Ledigare Rycka
fråm. — Framryckande, n. 4. o.
Fram-ryckning, f. 2. (det sednare ej för v. n.).
FRAMRÄCKA, v. a. 2. Framsträcka handen
och gifva, lemna. — Äfv. Räcka fråm. —
Framräckande. n. 4. o. Framräckning, f. 2.
FRAMRÄFSA, v. a. 4. Genom räfsning
framhafva, framföra, flytta fram. — Äfv. Räfsa fråm.
— Framräfsande, n. 4. o.
Framräfs-ning, f. 2.
FRAMRÄKNA, v. a. 4. Räkna och
framkasta. framlägga, framsätta eller framställa. — Äfv.
Räkna fråm. — Fra mrä knande, n. 4.
FRAMKÖRA, v. a. 2. Genom rörning
framhafva, framskaffa, framflytta. — Äfv. Röra fråm.
— Framrörande, n. 4. o. Framrörning,
f. 2.
FRA 479
FRAMSEGEL, n. B. Främre segel på ett
fartyg.
FRAMSEGLA, v. n. 4. Seglande aflägsna sig
framåt ifrån ett ställe, segla längre framåt eller
begifva sig fram till ett ställe. — Äfv. Segla
fråm. — Framseglande, n. 4. o.
Fram-segling, f. 2.
FRAMSELE, m. 2. pl. — selar. Den vid
halsen och bringan befintliga delen af en sele.
FRAMSIDA, f. 4. Förnämsta sidan af ett
föremål. — Motsats: Baksida.
FRAMSIMMA, v. n. 3. (böjes som Simma)
Simmande aflägsna sig framåt ifrån, simma förbi
eller förflytta sig fram till ett ställe. — Äfv.
Simma fråm. — Framsimmandc, n. 4.
FRAMSIPPRA, v. n. 4. Säges om vätskor,
som framtränga genom porerna af fasta kroppar.
— Äfv. Sippra fråm. — Framsipprande,
u. 4.
FRAMSITS, m. 3. Främre sätet inuti en
fyr-sitsig vagn eller släde. Jfr. Baksils. [—sills.j
FRAMSJUNGA, v. a. 3. (böjes som Sjunga)
I en sjungande lon framsäga. — Äfv. Sjunga
fråm. — Framsjungande, n. 4.
FRAMSKAFFA, v. a. 4. 4) Laga, all någon
eller något kommer fram ifrån ett ställe. — 2)
Laga, att någon inställer sig på elt ställe; att
något fortskaffas, kommer fram till ett ställe. F.
vittnen. F. ett paket till någon, till en ort.
— Äfv. Skaffa fråm. — Framskaffande,
n. 4. o. Fra mskaffn ing, f. 2.
FRAMSKAKA, v. a. 4. Skaka ett föremål,
så alt dcrur framkommer något. — Äfv. Skaka
fråm. — Framskakande, n. 4. o.
Fram-skakning. f. 2.
FRAMSKANK, m. 2. (pop.) Se Framben.
[— skånk.]
FRAMSKEPP, n. B. Framdelen af elt skepp.
FRAMSKICKA, v. a. 4. Skicka ut ifrån eller
fram till ett ställe; äfv. skicka längre fram. —
Äfv. Skicka fråm. — Syn. Framsända. —
Framskickande, n. 4. o. Framskickning, f. 2.
FRAMSKIMRA, v. n. 4. På elt skimrande
sätt hastigt visa sig, framträda för ögat. — Äfv.
Skimra fråm. — Framskimrande, n. 4.
FRAMSKINA, v. n. 2. (böjes som Skina)
Med ett sken hastigt visa sig, framträda för ögal.
— Äfv. Skina fråm. — Framskinande, n. 4.
FRAMSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta)
Genom skjutning med armarna framföra något
ifrån eller till ett ställe; äfv. längre fram. —
V. n. 4) Hafva ett framåt ulgående läge. En
balkong f-ter ifrån byggnaden. En udde f-sköt
i sjön. — 2) Hasligt komma fram ur, ifrån ett
ställe. En bål f-sköl ur viken. — 3) (om växter)
Se Uppskjuta. — Äfv. (för alla bem.) Skjuta
fram, hvilket för v. n. vanligare brukas. —
f r amsk julande, n. 4. o.
Framskjul-ning, f. 2. (det sednare endast för v. a.)
FRAMSKJUTSA, v. a. 4. 4) Skjutsa någon
fram till ort och ställe. — 2) (farn.) Frarndrifva.
— Äfv. (för alla bem.) Skjutsa fråm. —
Framsk julsande, n. 4. o. fram skjuls ning, f. 2.
FRAMSKO. m. 3. pl. — skor. 4) Jernsko
till framfot på häst eller oxe. — 2) (föga brukl.)
Framlädret på cn sko.
FRAMSKO, v. a. 2. (föga brukl.) Med
jern-skor beslå framfölterna på häst eller oxe. —
Framskoende. n. 4. o. Framskoning, f. 2.
FRAMSKOTTA, v. a. 4. Genom skottning
framflytta. — Äfv. Skotta fråm. —
Framsköt-tande, n. 4. o. Framskollning, f. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
