Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Framsäga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
FRA
FHA
FRAMSÄGA, v. a. 2. (böjes som Säga)
Genom talförmågans användande framföra, yttra.
F. ell ord, en stafvelse, en mening. — Syn.
Yttra, Uttala, Utsäga.
FRAMSÄNDA, v. a. 2. Se Framskicka. —
Äfv. Sända fråm. — Framsändande, n.4. o.
Fr a ms ä n dn i n g, f. 2.
FRAMSÄTE, n. 4. i) Främre säte inuti en
vagn. — 2) Säte framtill på en vagn. Detsamma
som Kusksälel på större vagnar.. — 3) Sftte
framom elt annat säte.
FRAMSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälta)
Taga, flytta, föra fram och sätta på elt ställe.
F. malen på bordel. F. bord och stolar. —
Äfv. Sälta fråm. — Framsättande, n. 4. o.
Fr ams ät tn ing, f. 2.
FRAMSÖKA, v. a. 2. Genom sökande finna
och framtaga. F. ell manuskript ur
manuskriptsamlingen. — Äfv. Söka fråm. —
Fram-s ökande, n. 4. o. Framsökninq, f. 2.
FRAMT. se Så fromt (under Så).
FRAMTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) 4)
Taga någol ut ifrån ett ställe, der det varit
görndt, förvaradt. F. mat ur skåpet. F.
penningar ur pungen. F. saker ur en koffert. —
2) Sätta, ställa, föra fram ifrån ett ställe till ett
framom beläget. F. stolarna. 1 denna bem.
mindre brukl. — 3) (fig.) Framföra, anföra,
an-draga. F. bevis, skäl, argumenter för en sats.
— För alla bem.. isynnerhet 4, säges äfv. Taga
fråm. — Framtagande, n. 4.
FRAMTAND, f. 3. pl. — tänder. En af de
tänder, som silla längst fram i käkarna, midt
emot munöppningen.
FRAMTASS, m. 2. En af de begge
franifötter-na på vissa djur (källor, lejon, vargar, harar, m. fl.).
FRAMTE, v. a. 2. (böjes som Te) Visa
frani. Brukas mest i juridisk, administrativ och
litterär stil. F. ell dokument, exempel, bevis.
— Te fram kan icke sägas, utom i impf. —
Syn. Se Visa. — Framleende, n. 4.
FRAMTID, m. 3. sing. Den kommande tiden
(dock icke den omedelbart närmasl följande).
Ingen känner sin f., hvad i f-en hända skall.
Man bör länka på f-en. Skåda, blicka in i,
läsa i f-en, i f-ens bok, förutse, hvad som skall
komma atl hända. Sluta lill f-en af del
förflutna. 1 f-en, i den kommande liden. Delta
är godt atl hafva för f-en, för behof i
kommande tid. — Syn. Kommande, stundande tid,
Det tillkommande.
FRAMTIDA, a. indckl. Som sker, kan ske
eller förväntas alt ske, inställa sig, yppa sig i
framliden. F. händelser, behof. — Syn.
Kommande, Blifvande, Tillkommande.
FRAMTILL, frammtill, adv. På eller i
fram-delen, på framsidan af något.
FRAMTINDRA, v. n. 4. Med ett tindrande
sken framlysa. — Äfv. Tindra fråm. —
Fram-tindrande, n. 4‘.
FRAMTITTA, v. n. 4. (pop.) 4) Hastigt och
kort blicka fram. — 2) (fig.) Hastigt framträda
för ögat. En liten sluga f-de ur skogen. —
För begge bem. äfv. Tilla fråm. —
Framlil-lande, n. 4.
FRAMTJUTA, v. a. 3. (böjes som Tjuta)
Med cn tjutande lon framsäga eller framsjunga.
— Äfv. Tjuta fråm. — Fr am t j ut ande, n. 4.
FRAMTRAFVA, v. n. 4. Trafvande springa
fram ifrån elt ställe, framål eller fram till en ort.
— Vanligare Trafva fråm. —
Framlrafvan-de, n. 4.
FRAMTRALLA, v. a. 4. Trallande
framsjunga. — Äfv. Tralla fråm. — Fr amiral
lande, n. 4.
FRAMTR1LLA, v. n. o. a. 4. Se Framrulla.
FRAMTRIPPA, v. n. 4. Trippande komma
fram ifrån ett ställe, springa framål eller fram till
elt ställe. — Äfv. Trippa fråm. —
Framlrip-pande, n. 4.
FRAMTROLLA, v. a. 4. 4) Genom trolleri
framskaffa. — 2) (fig.) På underbart, oförklarligt,
högst oväntadt sätt framskaffa. — Äfv. Trolla
fråm. — Framtrollande, n. 4.
FRAMTRYCKA, v. a. 2. Genom tryckning
framtvinga. — Äfv. Trycka fråm. — Fr o
mtryckande, n. 4. o. Framlryckning, f. 2
FRAMTRÅKA, v. a. 4. F. sina dagar, med
möda och bekymmer taga sig fram.
FRAMTRÄDA, v. n. 2. 4) Framgå. F. ur
hopen. F. till allaret, inför domstolen, på
scenen. — 2) Komma i sigte, visa sig för ögat.
Vid krökningen af floden f-lrädde staden för
våra blickar. — Ordet brukas mer i skrift än
dagligt tal. — Äfv. Träda fråm. —
Framträdande, n. 4.
FRAMTRÄLA, v. a. 4. F. sina dagar, sitt
lif, framlefta sina dagar i träligl arbete.
FRAMTRÄNGA, v. a. 2. Genom påträngande
framskjuta, framflytta, framdrifva. — V. n. i)
Slräfva, arbeta sig fram genom trängsel. — 2)
Drifvas fram igenom eller till. — 3) Framhinna
lill någon eller något. Ryktet f-ngde ända lill
furstens öron. — För både v. a. o. v. n. brukas
äfv. Tränga fråm. — F. sig, v. r. Se F. n.
— Vanligare Tränga sig fråm. —
Framträngande, n. 4.
FRAMTUMLA, v. n. 4. (föga brukl.)
Tumlande fara fram. — Äfv. Tumla fråm. — Fr
omtumlande, n. 4.
FRAMTVINGA, v. n. 4. o. 3. (böjes som
Tvinga) Tvinga någon att gifva, lemna fram,
afgifva. — Äfv. Tvinga fråm. —
Framtvingande, n. 4.
FRAMTÅGA, v. n. 4. Taga ut ifrån, fram
förbi eller fram till elt ställe. — Äfv. Tå ga fr åm.
— Framtågande, n. 4.
FRAMUTI, prep. o. adv. I främre delen af
någol: a) prep. (fråmmuti) Kofferten står f.
vagnen; — b) adv. (fråmmuti ) Påsen slår der f.
Åka f., sitta på framsitsen i en fyrsitsig vagn;
äfv. sitta på framsätet i en vagn ined två eller
tre sälen, det ena framför det andra.
FRAMUNDER, frammünndr, prep. o. adv.
Fram under ett ställe. Rålen kommer nu
farande f. bron. Der f. kommer han.
FRAMVACKLA, v. n. 4. Vacklande framgå.
— Äfv. Vackla fråm. — Fram vackla nde,
n. 4.
FRAMVAGN. rn. 2. 1) Framdelen af
underredet på ett fyrhjuligt åkdon. — 2) Främre delen
af en vagn (både öfver- och underredei). — 3)
(artil.) Se Föreställare.
FRAMVALSA, v. n. i. Valsande komma,
passera fram. — Äfv. Valsa fråm. —
Fram-valsande, n. 4.
FRAMVANDRA, v. n. 4. Vandra fram ifrån,
fram förbi eller fram lill elt ställe. — Äfv.
Fan-dra fråm. — Fram va ndrande, n. 4.
FRAM VIGT, c. 3. öfvervägande vigt eller
lyngd på framdelen af ett föremål.
FR AM VIGTIG, a. 2. Som har framvigt; se föreg.
FRAMVIGTIGHET, f. 3. (föga brukl.)
Egenskapen all vara framvigtig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
