Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - General-amiral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEN
GEN
597
GENERAL-AMIRAL, m. 3. Se Storamiral.
GENERAL-AUDITÖR, m. 3. Högste audilör
vid en armé, öfverfälldomare.
GENERALBAS, jeneralbas, m. 3. (i musik)
4) (ursprungligen) En basstämma, öfver hvars
noter siffror (Besiffring) eller andra tecken
(Signaturer) äro satta, för att angifva styckets harmoni.
— 2) Harmoni- eller kompositionsläran.
GENERAL-BEFÄLHAFVARE, m. 3. Högste
befälhafvare öfver krigsmakten i ett militärdistrikt.
GENERAL-ED1KT. –ål-edi ckt, n. 3. o. 3.
Edikt, utfärdadt till alla provinserna i ett rike.
[— edici.]
GENERAL-FÄLTMARSKALK, m. 2. Högste
befälhafvare öfver en här. öfverfällherre.
GENERAL-FÄLTTYGMÄSTARE, m. 3.
Högste befälhafvare öfver artilleriet i cn armé.
GENER AL-FÖRPAKTARE. m. 3. 4) En,
som arrenderar vissa en stats inkomster. — 2) (i
Frankrike) Ledamot af ett sällskap, som fordom
arrenderade vissa af statens inkomster.
GENERAL-FÖRSAMLING, f. 2. Församling
af ombud ifrån alla en slats provinser.
GENERAL-FÖRSLAG, n. 3. o. 3. Allmänt,
allt omfattande förslag.
GENERAL-GUVERNÖR, m. 3. Högste
styresman öfver en provins, som har både den
militära och civila makten i sina händer.
GENERAL-INTENDENT, m. 3. Benämning
på vissa embetsmän, som hafva högsta uppseendet
öfver någon viss förvaltningsgren. Förekommer
numera icke i Sverige.
GENERALISSIMUS, jenerali’ssimuss, m. sing.
Högste befälhafvaren öfver en krigshär.
GENERALITET, jeneralilét, n. 3. Samtliga
generalspersoncrna vid en här.
n GENERAL-KAPITEN, m. 3. 4) Fordom, i
några stater, d. s. s. Generalissimus. — 2) (ford.
i Venedig) Högste befälhafvare öfver sjömakten.
— 3) (i Spanien) a) (fordom) Öfverfäliherre. —
b) (nu) Högste militäre och civile styresman öfver
en provins.
GENERALKARTA, f. 4. Karta öfver cn hel
verldsdel. ett helt land. o. s. v. [— charla.]
GENERAL-KONSISTORIUM, n. 3. pl. — ier.
Konsistorium, som har öfveruppseendc öfver alla
konsistorierna i ett rike.
GENERAL-KRIGSKOMMISSARIAT, n. 3. o. 8.
Inrättning, som i fält drager omsorg för
arméens underhåll med hvad dertill hörcr. Står under
direktion af cn generalsperson, som i och för
denna sin befattning kallas
General-krigskommissarie.
GENERAL-LANDTMÄTERIKONTOR, n. 3.
Embetsvcrk. som har högsta uppseendet öfver
landtmäteriärendcrna i riket.
GENER AL-LÖJTNANT, jenerål-lö’jlnannt, m. S.
Högste befälhafvare näst efter cn general. [-[—lieu-tenant.]-] {+[—lieu-
tenant.]+}
GENERAL-MAJOR, - - ål - jör, m. 3. Andre
befälhafvaren efler en general.
GENERAL-MARSCH, jenerålmårrsch, m. 3.
(milit.) Ett vid hela arméen lika tecken med
trumman till uppbrott eller utryckande. Slä g.
När g. släs, skyndar hvar soldat med vapen
och packning lill alarmplatsen, för all der
af-vakta order.
GENERAL-MÖNSTRING, f. 2. Årlig
mönstring med ett regemente eller en corps, som
förrättas af en konglig person eller cn general.
GENERAL-PARDON, m. sing. Allmän
pardon för ett visst slags förbrytelser, t. ex. deser-
tion, myteri, uppror, på en viss tid eller för
alltid, vanligtvis efter borgerliga krig.
GENERAL-POSTKONTOR, n. 5. Benämning
på postkontoret i Stockholm, hvilket tillika har
öfverstvrclsen öfver alla postkontor i riket.
GENERAL-PROKURATOR, m. 3.
Embets-man i Frankrike, som har alt vaka Öfver statens
intressen, och under hvilken General-advokatcrne
sortera.
GENERAL-QVARTERMÄSTARE, m. 3. Hög
officer, som har högsta uppsigten öfver alla de
görornål och anordningar, hvilka åligga de
särskilta qvartermästarne i cn armé.
GENERAL-SALVA, f. 4. Salva, som
afskju-tes på cn gång ur alla kanoner eller handgevär.
GENERALSKA, jenerålska, f. 4. En generals
fru eller enka efter en general.
GENERALSPERSON, jencrålspärrsön, m. 3.
Person, sorn tillhör gcneralitclct i cn armé.
Sådana äro i svenska arméen: fältmarskalk, general,
gcneral-löjtnanl, general-major och general-adjutant.
GENERALSTAB, - - ålståb, m. 3. Samlcliga
högre befälhafvande officerare och militäre
tjen-stemän, som lyda under en general, således
adjutanter. generalstabs- och ordonnansoflicerare, krigs
kommissarier, auditörer, fältpredikanter, m. fl.
GENERALSTABS-OFFICER, –––––åflisér, m.
pl. — officerare. Högre officer, som hör lill en
generalstab. Såsom sådana räknas i Sverige:
öf-vcrste, öfversle-löjlnant, kapilen eller rytlmäslare
och löjtnant.
GENER AL-ST ATERNE, m. 3. pl. dcf. (hist.)
4) (ford.) De församlade deputerade i de Förenta
Nederländerna. — 2) (sedan 1813) De deputerado
uti de begge kamrarna i konungariket
Nederländerna eller Holland.
GENERALSTORM, jenerålstå’rrm. m.2.
Stormning emot cn fästning eller befäst stad på en gång
med hela belägringscorpscn.
GENERAL-STÅTHÅLLARE, m. S. (hist.)
Ståthållare i de fordna österrikiska Nederländerna.
GENERAL-SUPERINTENDENT, m. 3. (i
vissa länder) Andlig person, som har högsta
uppsigten öfver dc andliga i ett visst distrikt.
GENERALS-VÄRDIGHET, f. 3. Värdighet,
som tillkommer en general eller gcneralsperson.
GENERAL-TULLDIREKTÖR, m. 3.
Embels-man, som är chef i:
GENERAL-TULLSTYRELSEN, f. sing. def.
öfvcrstyrelsen af tullverket i Sverige.
GENERATION, jcncratschön, f. 3. 4) Affing,
alstring. — 2) Släglled, ättled. — 3) Samlcliga de
menniskor, som lefva på samma tid Slägle. —
4) Mansålder. — 5) (fig.) Uppkomst.
G ENER EL, schenerä ll, a. 2. (fr. GMral af
lat. Generalis) Allmän, allmännelig, allmänt
gällande.
- rell.J
GENERERA, jeneréra, v. a. 4. (lat. Generare)
Afla, alstra, frambringa.
GENERISK, jenérissk, a. 2. (vctensk.) Som
omfaiiar ell. tillhör ett genus, ett helt slägte (af
varelser, ting, idéer).
GENEROSITET, scheneråsilét, f. sing. (fr.)
Ädelmod; frikostighet.
GENERÖS. schcnerö’s, a. 2. (fr. Généreux)
Ädelmodig; frikostig.
GENESIS, jénesiss, f. sing. (grek. erd. som
betyder: uppkomst, ursprung) Benämningen på
första Mose bok.
GENÉVRE, schenäVr, ell. GENIEVRE, [-sche-niä’v’r, m. sing. (fr. af lat. Juniperus,
enbän-buske) Enbärsbrännvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
