Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Håfva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750 HÅF
HÅFVA, v. a. 1. Taga, fånga, upphämta
mcd hår.
HÅFVOR, f. 1. pl. (af Hafva) Tillhörigheter,
egendom. Alla mina k. Mina ringa h.
Lyckans h., hvad lyckan beskär: rikedom, makt
och ära.
HÅG. m. sing. (i fornspråket Hugr, i äldre
språket Hug) 1) Själ, sinne. Mörk i h-en, vid
dåligt lynne, bedröfvad, svårmodig, förtvinad.
Vända sin h. lill Gud, till arbete, vända sina
tankar, sitt hjerla till Gud. taga sig till att
arbeta. Fästa sin h. vid, sina tankar, sitt hjerla
vid. Ha någol i h-en, i tankarna, i sinnet. Ha
Gud i h-en, länka på Gud. Slå ur h-en, vända
sin h. ifrån, vända sina lankar, sitt hjerla från,
ej mer tänka på, afstå från ett beslut, ett förslag,
upphöra att hoppas, åtrå. Del ligger mig i h-en,
del föresväfvar mina tankar. Del rann honom
i h-en, föll honom i sinnet. Leka för ens h.,
leka en i h-en, på ett lockande sätt föresvüfva
ens tankar. Komma i h.t se Håg komina. —
2) Lust, böjelse. Hafva h. för något. Om h-en
faller på honom. Jag bylte om h. och om sinn.
HÅGAD, n. 2. (egenll. part. pass, af Hågas)
Som har håg för. lust till något. Jag är icke
h. all gå ul Del är jag icke h. för. Om du
är h., så gå vi ul. — Syn. Böjd, Benägen,
Fallen, Sinnad, Disponerad.
HAGAS, v. d. 4. Se Hågfällas.
HÅGFULL. a. 2. Som har mycken håg för,
god lust till något.
HÅGFÄLLAS, v. d. 2. Känna sig hågad,
hafva håe, lust. H. all göra något. H. för något.
HÅGKOMMA eller IHÅG KOMMA, v. a. 3.
(böjes som Komma) 4) Återkalla i minnet. Jag
har glömt hans namn, men jag skall försöka
all h. del. — Syn. Påminna sig. Erinra sig. —
2) Bevara, bibehålla, hafva i minnet. Har ni
glömt händelsen? Nej, jag h-mer den ganska
väl. — Syn. Minnas, Påminna sig. — 3) (fig.)
Genom ynneslprof visa, alt man har någon i
minnet. H. någon mcd en gåfva, ell pastoral,
en orden, en nådebevisning. — H. sig, v. r.
Uppfylla pligt, skyldighet; iakttaga, hvad man
bör; ej försumma sig, ej glömma, hvad man
ämnat, velat, föresatt sig. — Komma ihåg och
Komma ihåg sig brukas äfv. och näsian oftare.
— Håg kommande, n. 4.
HÅGKOMST, c. 3. 4) Återkallande i minnet.
Vid h-en af denna händelse. — Syn. Erinring,
Minne. — 2) Bibehållande i minnet. H-en af
hennes drag har alttid följt mig. — Syn.
Minne. — 3) Bevågen ålanka. Jag anbefaller mig
i er h. — 4) Uppfyllande, iakttagande af pligt,
o. s. y. n-en af pligt, af hvad man bör göra.
HÅGLÖS, a. 2. Utan håg och lust. trög. En
h. menniska, skolgosse. — Håglöshet, f. 3.
— Håglösl, adv.
HÅKEN, ha k’n, se Hin.
HÅL. n. 5. 4) Öppning af större eller mindre
vidd tvärs igenom en kropp, eller blott på ytan.
Borra h. i ell bräde. Bryta h. genom en mur.
Slå. slicka, göra h. på, i någol. Slicka h. på
en tunna. Ha h. på armbågarna, på
strumporna, på kappan. Falla och slå h. i hufvudet.
Rifva h. på skinnel. Del har gåll h. på bölden.
H i kinden, liten grop i k. (Fig. fam.) Få h.
på någon, få någon fasl, komma i tillfälle atl
tukta, straffa, vedergälla någon. Han har alltid
h. alt krypa i, har alltid en plugg för hvari
h , saknar aldrig undflykter. — 2) (fam.) Elakt,
otäckt ställe, fängelse, liderligt hus, dåligt värds**
; hål
hus, usel krog, o. s. v. — 3) (mål.) Ställe på en
tafla. der målaren lagt några i svart fallande
massor och oriktigt användt dem. isynncrbel på
förgrunden.
HÅL, a. m. (sjöt.) H. sjö, hög sjö.
HÅLA, f. 4. 4) Ihåligt rum, slörre eller
mindre, under jordytan, antingen stängdl eller genom
helt trånga öppningar tillgängligt. H., der ett
vilddjur har sitt bo. — Bildar
sammansättningarna Jordhåla, Röfvarhåla. — Syn. Kula, Gråtta.
— 2) (fam.) Usel stad, köping eller by.
HÅLBORR, m. 2. Borr all borra hål med.
HÅLE, håle. Hin h., den onde, djefvulcn.
Anm. Tros i allmänhet vara del samma som
Hin Hårde; men Ihrr förmodar på goda skäl,
all ordet är ell vrängdl ullal af Hin Oholde,
d. v. s. den ohulde, omilde, således d. s. a. den
onde.
HÅLGLAS, n. sing. koll. Benämning, som
inbegriper alla sorter glaskärl.
HÅL1G. a. 2. Som har flera hål, full af bål.
HÅLIGHET, f. 3. 4) Egenskapen all vara
halig. — 2) Grop, fördjupning. — 3) Ihåligt rum,
t. ex. i någon del af kroppen.
HÅLJERN, n. 5. Ett slags hopböjd mejsel,
hvarmed slås hål.
HÅLK, m. 2. (af Hål) i) Ring af metall,
hvarmed någonling omslutes och befästes, t. ex.
skaftet lill etl verktyg, ändan af en käpp, o. s. v.
— 2) Mindre, smalt och rundl kärl, hvari knådad
deg lägges lill jäsning. — 3) (ög. fam.) En, som
är omåtllig i mat och drick. — 4) Se Armhålk.
Byxhålk. — B) Ett slags jaglredskap. som
begagnas till fångst af flera slags djur, beslående af
fyra hopslagna bräder, mcd ett tätt galler af tjock
jernlråd i frarnändan och cn fallucka i bakre
ändan. — 6) Eli slags slörre fartyg, som
begagnades på 4 500-1 a let. — 7) (bot) Se Tå tel.
HÅLKA, v. a. 4. Göra ihålig. H. ur, ül, se
Urhälka, Ulhålka.
HÅLKAKA, f. 4. Kaka af grofl bröd, med
bål i midten.
HÅLKFIL, m. 2. Fil, hvarmed prydnader
anbringas på knifhålkar.
HÅLKMEJSEL, m. 2. pl. — mejslar. Mejsel
att göra ulhålkningcn på en böss-slock, hvari
pipan hvilar.
HÅLKOR.ALL, m. 3. (nat. hist.) Slägle af
Korallpolyper, som bildar bankar, klippor ocb hela
Öar i hafvet. Millepora.
HÅLKÄL, hå’hjä’1, m. 2. (byggn. k.) Inböjd list.
HÅLKÄLHYFVEL, m. 2. pl. — hyflar.
Hyf-vel, hvarmed hålkäl pöres.
HÅLL. n. 5. 4) Tag. hvarigenom man håller
någon fast. Få h. på någon, Jasitaga. gripa;
(fig.) hämma, hejda, tillbaka hålla någon. (Fig. fam.)
Der är Intel h. på honom, han är otyglad,
ore-gerlig; man kan ej styra honom. — Syn.Tog.—
2) Slällc, der man håller, rastar. Der är vårt
vanliga h på vägen lill Upsala. — Syn
Rastställe, Hvilställe. — 3) Ställe, der omby teshästar
hållas vägfarande tillhanda. Skjutsa från ett h,
lill ell annat. — Syn. Skjutsställe, Skjutsombyte.
— 4) Vägen emellan tvenne skjuls- eller
hviloställen. Vi hade redan kommit ctl h. förbi
Upsala Resa långa h. — Syn. Skjutshåll. —
5) Ombyteshästar, som på elt skjutsställe, en
gast-gifvargård, efler lur hållas resande tillhanda af
traktens inbyggare. H-el har gåll ul, alla
håll-hästarne äro upptagne af ankomna resande. Hvem
har h-el? hvems tur är det all hålla skjutshästar
vid gästgifvaregården? — Syn. Hållhästar. — 6)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
