Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hållare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. HÅL
h) H. vid makt, vid lag, i stånd. — i) Rätta
vägens h. — k) Fastans h. Ell löftes. en
öfver enskommelses h. — l) Boks, förtecknings h.
öfver någol. — m) En vagns h. utanför ell
hus. — n) H. lill höger, lill vensler.
HÅLLAKE, m. 5. 1) Verktyg, som tjenar till
att hälla något. — 2) Stöd, stötta. — 3) Pjes,
hvarmed en bajonettpipa faslhålles på geväret. —
4) Förekommer äfv. i åtskilliga
sammansättningar, säsom: Bokhållare, Sköldhållare, Ruslhållarc,
m. fl.*
HÅLLBOTTEN, m. 2. pl. — bottnar. (sjöt.)
Sådan botten, som medgifver ankring. God,
dålig h.
HALLDAM, m. 2. pl. — dammar. 4)
Dambyggnad, som tjenar lill alt hålla qvar vatinet i en
sjö, elt träsk, en dam, eller alt efler behag
reglera dess aflopp för drifvande af hvarjehanda
vallenverk. — 2) Vall, uppförd att uleslänga
vatten ifrån ell ställe.
IIÅLLFAST, a. 4. 4) Som håller väl fast,
hvad man fallal uti; stark, kraftig. En h. karl.
H-a armar. — 2) (fig.) Pålitlig, tillförlillig. En
h. Iro. redlighet, karakler. — Syn. Sc Fast. —
Hållfasthet, f. 3.
HÅLLFÄSTE, n. 4. 4) Fäste, hvarvid man
kan hålla sig qvar. — 2) (fig.) Slöd.
HÅLLHAKE, m. 2. pl. — hakar. 4) Hake,
som tjenar all hålla till nugot. H. på ell
fönster. — 2) (fig.) Person eller sak, som återhåller,
hämmar, hejdar, lägger band på någon.
HÅLLHÅST, m. 2. Häst, hörande till hållet
vid ett skjutsställe; sc Håll, 5.
HÅLLKARL, m. 2. Person, som vid en
gäsl-gifvargård tillser, att resande förses med
ombytes-bäslar, har uppsigl öfver hållet, anskaffar hästar,
när detta är utgånget, o. s. v.
HÅLLKEDJA, f. 4. Kedja, som tjenar till alt
hålla någol.
HÅLLNING, f. 2. 4) a) Sätt att hålla
kroppen. Hafva god, dålig h. på kroppen. En
ryttares h. lill häst. — b) (absolut» God
hållning på kroppen. Hafva h. Del fallas honom
icke h. Vara ulan all h. — 2) (fig. i moralisk
mening) a) Fasthet, fasta grundsatser. Hans
karakter har mycken h. Hon är qvick, men
sok-nar all h. — b) Handlingssättets ledning efler
vissa sedliga grundsatser. Del finnes ingen h. i
hans handlingssätt. — 3) a) Sätt all skicka sig
i umgängs- och sällskapslifvel. God, dålig h. —
b) Godt sätt alt skicka sig. Hon har ännu icke
hunnit förvärfva sig den h., som vanan vid
sällskapslifvel ger. — 4) (estet.) Skicklig
anordning af det hela i elt vittert arbete, elt
konstverk. *
HÅLLROT. f. 3. pl. — rötter. Örtslägtet
Ari-slolochia.
HÅLLSKJUTS, m. 2. 4) Hållhästar. Aka
med h. — 2) Skjutsning med hållhästar. Lega
för \
HaLMEJSEL, m. 2. pl. — mejslar. Se
Hål-jern. n
HÅLMÅLSP1SKA, f. 4. (bergsv.) Redskap att
mäta, huru långt uppsättningen på masugnen
ncd-drifvit.
HÅLROT, f. 3. pl. — rötter, ört med röda,
stundom bvita blommor ocb äggformig, ihålig rot.
Corydalis cava.
HÅLSKEPPET, n. sing. dcf. Rummet i ett
skepp.
HÅLSKIFVA, f. 4. Bricka af jern med runda
eller fyrkantiga hål, af olika storlek, ocb som
be
HÅR 735
gagnas, då man med puns vill slå bål i
metall-skifvor eller bleck.
HÅLSTAMP, m. 2. Stamp, att slå hål med i
metalhkifvor eller bleck.
HÅLVÄG, m. 2. I marken nedsänkt väg.
HÅLÅDER. f. 2. pl. — ådror, (anat.)^
Benämning på hvardera af tvenne grofva
blodåder-stammar i menniskokroppen, hvilka, kommande
den ena från hufvudet och bålens Öfra delar, den
andra från dess nedra, genom en gemensam
öppning utgjuta allt ifrån kroppen återvändande blod
i högra hjerlörat, som utgjuter det i högra
hjert-kammaren.
HÅLÖGD, a. 2. Som bar ögonen djupt
insjunkna i sina hålor.
HÅLÖRT, f. 3. örtslägtet Corydalis.
HÅMÄR, -är, m. 3. En art Haj, 42 till 48
fot lång, med omkring 200 tänder. Squalus
gla-cialis.
HÅN, n. 5. (i fornspråket Hadung) Uttryck
af förakt, ej härrörande af den föraktades brist
på värde, ulan af den hånandes brist på välvilja
mot andra eller öfverskattning af sin egen
ställning i jemförelse med den förhånades. Med h.
blicka på någon. Lida spott och h. — Syn.
Spott. Smälek, Skymf.
HÅNA, v. a. 4. Med hån bemöta. — Syn.
Bespoiia. Skymfa. — H ånande, n. 4.
HÅNGEL, n. sing. (pop.) Handlingen, då man
hånglar.
HÅNGLA, v. n. 4. (pop.) På oansländigt sätt
rasa med en flicka. — H ånglande, n. 4.
HÅNING, sc Honung.
HÅNLE, hå nlé, v. n. 2. (böjes som Le) Le
på ell banande sätt. H. ål någon. —
Hånleende, n. 4.
HÅNLIG, a. 2. Som innefattar, uttrycker hån.
Ell h-t bemötande. En h. blick. Få ell h-t
svar. — Syn. Smädlig, Försmädlig, Spolsk. —
Hånli ghel, f. 3. — Hån ligt, adv.
HÅNLÖJE, n. 4. Hånande, hånligl löje.
HÅNSKRATT, n. 5. Hånande, hånligl skratt.
Slå lill ell h. Svara med ell h.
HÅNSKRATTA, v. n. 4. Skratta på ett
hånande sätt. H. åt någon. — Hån sk
rattande, n. 4.
HÅR, n. 5. 4) Fint, ihåligt rör, som uppväxer
ifrån en klubbformig rol under huden på
menni-skor ocb djur, af olika längd och färg, samt
bestående af flera oändligt lina smårör, fyllda med
en fel materia, öfvcrdragna med en högst fin bud
och förenade till ett helt. Rycka ell h. af
huf-vudel. Fälla h-en, sc Fälla. (Fig.) Ingen skall
kröka ell h. på ditt hufvud, tillfoga dig något
ondt. (Fam.) På h-et, med sträng noggrannhet,
strängt rikligt, punkligt, till punkt och pricka, helt
och hållet, 1. ex.: Del är på h-el riktigt räknadl.
De likna hvarandra på h-el, på ellh. Ej clt h..
se Hårsmån. På ell h. nära, så nära som
möjligt, i det närmaste. — Syn. Hårstrå. — 2)
(ulan plur., kollekt.) Hela samlingen af hårstrån
på ett ställe af menniskokroppen eller på en
djurkropp; äfv. sådana strån, sedan de blifvit afrakade,
afklippta eller på annat sätt afskilda från huden, för
all begagnas lill hvarjehanda behof. Långt, kort,
ljust, svart, rödl, lofvigl, krusigt, knollrigl h.
H. lill stoppning. Taga någon i h-el. Draga
vid h-el. Borsta, stryka med, emot h-el. H-et
reste sig på mitt hufvud, jag blef ytterst
förskräckt. (Fig. fam.) Komma i h-el på
hvarandra, i tvist, kif, strid. Ligga i h-cl på
hvarandra, vara i tvist, kif. Vilja i h-el på
hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
