Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inlösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1NL
INN
771
Inspringa. — 2) Insegla. I. i en hamn. — 3)
Inkomma, ankomma. I uttrycket: Underrättelse
har inlupil, all . . . — Äfv. Löpa in (för bcm.
1 o. 2). — Inlöpande, n. 4. (för bem. 1 o. 2)
o. In löpning, f. 2. (för bem. 2).
INLÖSA, v. a. 2. Betala beloppet af cn
skuldsedel. assignation, vcxel, så att man derigenom
återfår dem i sina händer, d. v. s. att de derigenom
förlora all kraft och verkan. I. en revers, en
vexel. Sedel, som bör i-s af banken vid
an-fordran. I. en panl, betala lånesumman,
hvar-för den är lcmnad till säkerhet. — Äfv. Lösa
in. — Inlösande, n. 4. o. Inlösning, f. 2.
INLÖSEN, f. sing. Inlösning. Sälja en
egendom med förbehåll af i., med förbehåll af rätt
till dess inlösning, i händelse köparen åler vill
sälja den.
INMANA, v. a. 4. Anmana någon att
inträda. I. i häkte, uttryck, som brukas i curialstil
och betyder det samma som: Hakta. —
Inmanande, n. 4. o. Inman ing, f. 2.
INMARSCH, m. 3. Intågande i marsch.
INMARSCHERA, v. n. 4. Intåga i marsch.—
Äfv. Marschera in. — Inmarscherande, n.
4. o. Inmarschering, f. 2.
1NMJÖLA, v. a. 4. Vända något på alla
sidor i mjöl. I. slröming, som skall slekas. —
Äfv. Mjöla in. — Inmjölandc, n. 4.
INMURA, v. a. 4. På alla sidor omgifva med,
innesluta inom mur. — Äfv. Mura in. —
Inmurande, n. 4. o. Inmur ning. f. 2.
INMÄNGA, v. a. 2. Se Inblanda. — Äfv.
Mänga in. — Inmängande, n. 4. o.
In-mängning, f. 2.
INMÄTA, v. a. 2. Mäta något, som inlemnas,
aflemnas. — Äfv. Mäla in. — Inmätande, n.
4. o. Inmätning, f. 2.
INMÄTE, fnnmäte, n. 4. Det inre af något.
Säges isynnerhet i fråga om djur, som användas
till föda; äfv. om det köttiga, saftiga af frukt.
INMÖNSTRA, v. a. 4. Mönstra trupper, som
blifvit samlade till något slags möte,
arbetskom-mendcring, eller för att tåga i fält; äfv. mönstra
sjöfolk, som skall gå om bord på ett farlyg för
kampanj eller sjöresa. — Inmönstrande, n. 4.
o. Inmön slring, f. 2.
INNAN, prep. 4) Före. I. aflonen. I. jul.
— 2) Inom. I. kort. — Adv. På insidan,
innantill. I. och ulan förgylld. — Konj. Förrän.
1. jag kom hit. Han aktade sig för all skjuta,
i. fienden var i skotthåll. Det felas ej myckel,
i. summan är full.
INNANDÖME, n. 4. (föråldr.) Det inre af
något. Jordens i.
INNANDÖRR, f. 2. Dörr tätt innanför en
annan, till bättre skydd emot den yttre luften.
INNANFÖNSTER, n. S. Fönster, som
insät-tes innanför det vanliga, till bättre skydd emot
vinterkylan.
INNANFÖR, i’nnannfö’r, prcp. På inre sidan
om. I. porten, gär desgården. — Adv. På inre
sidan. I. belägen. Rummet i.
INNANFÖRE, fnnannfö’re. se Innanför, adv.
INNANIFRÅN, i’nnannifrå’n, adv. Se
Inifrån.
INNANLUCKA, f. 4. Lucka, som är innanför
cn yttre, eller innanför ett fönster.
INNANLEXA, f. 4. Lexa för innanläsning.
INNANLÄSNING, f. 2. Läsning innantill eller
i bok (i motsats till läsning utantill, då man lär
sig att uppläsa något ur minnet).
INNANMÄTE, se Inmäle.
INNANPÅ. adv. Se Innan tilL
INNANREDE, n. 4. De inro dclarne, t. ex.:
af ett hus, en vagn.
INNANTILL, fnnanntfll, adv. 4) På Inre
sidan, inuti. Förgylld innan- och utantill. 1.
sex alnar lång. — 2) Läsa i., i bok, skrift,
papper, som man har för ögonen (i motsats till:
Läsa utantill, d. v. s. ur minnet, efter
öfverläs-ning).
INNANVERK, n. 3. Inre befästningsverk.
Säges i motsats till Utanverk.
INNARRA, v. a. 4. Narra alt inkomma. Äfv.
Narra in. — Innarrande, n.4.
INNE, fnne, adv. (kompar. Inre, superi.
Innerst) 4) I det inre. Djupt i. i skogen. 1. i
landet. I. i huset, i rummet, inom h., r. I.
på gården, inom gårdens inhägnad, port. — 2)
Inuti elt ifrågavarande hus, rum. Är han i.,
der i.? Här i. Sitta i., förblifva hemma, ej
gå ut; äfv. (fam.) sitta i fängelse. Föda
boskapen i„ inomhus, i stall eller fähus (i motsats till
att låta dem gå på bete). — 3) (i fråga om tid)
Infallen, kommen, för handen. Tiden är i. all
gå till hvila. Rätla slunden är ännu ej i. —
4) (fig.) Vara i. i en sak, väl känna, förslå den,
vara väl skicklig deri. — 3) Hafva i., se
Innehafva.
INNEBO, v. n. 2. (mindre brukl.) 4) Bo
inne i hus eller rum. Brukas stundom i
rälle-gångsstil. — 2) (fig.) Finnas inuti, hos person eller
sak. Bos honom i-r inlel godl. — Ordet
nyttjas mest i part. pres. I-ende, brukadt som
adjektiv, i vetenskaplig stil, och betyder då: Som
af nalurcn finnes hos person eller sak, medfödd,
naturlig, inre. En hos honom i. förmåga all...
(Teol.) Den i. nåden, den, som fått inträde i
mcnniskans hjerta, och inifrån verkar i det, för
alt allt mer och mer ombilda detsamma.
INNEBRÄNNA, v. a. 2. Låta någon
omkomma genom antändning af ett hus, hvari han
blifvit inslängd. Ingiald Illråda blef i-nd på
Fogdön. — Äfv. Bränna inne. —
Innebrän-nande, n. 4.
INNEBÄRA, v. a. 3. (böjes som Bära) Uti
sig innehålla, innefatta. Denna mening i-bär
en motsägelse. Delta ord har myckel all i.,
har mycket alt belyda.
INNEFATTA, v. a. 4. Uti sig innehålla,
innesluta, inbegripa. Sverige i-r fyra
hufvudde-lar: Svealand, Götaland, Norrland och
Lappland. Säges äfv. i andlig mening, t. ex.: Denna
satsen i-r de öfriga. Delta ord i-r allt.
Meningen i-r en motsägelse.
INNEHAFVA, v. a. 2. 4) Vara I besittning
af något, hvartill man icke är ägare. I. ell
hemman i arrende. I. en syssla, med laglig rätt
förestå den. — 2) (i mililärspråket) Hålla besatt.
Fienden i-hade höjderna. — Part. akt. I-nde
brukas stundom adjektivt, t. ex.: Eli skepp med
i. last, med den last, det för. — Äfv. Bafva
inne. — Inn ehaf vande, n. 4.
INNEHAFVARE, m. 3. o. — RINNA, f. 4.
Den, som innchafver något. I-n af en syssla,
ell embele. Orällmälig i. af en egendom. Ilans
arfvingar eller deras rälls i. I-n af en
skuldsedel.
INNEHÅLL, n. S. 4) Allt hvad som
inne-hålles i något. I-t af en korg. — 2) Hvad cn
bok, cn skrift innehåller, antingen i sin helhet
eller i kort sammandrag. Jag emollog en
skrif-velse, hvars i. hade följande lydelse.
Korleli-gen redogöra för i-t af en skrift. — 3) För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
