- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
780

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Interjektion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

780

INT

INT

INTERJEKTION, innt’rjäcktschön, f. 3 (gram.)
Partikel, som uttrycker någon känsla eller
sinnesrörelse. Utropsord. | — ject —.]

INTERLOKUTOR1EDOM, ––––––töriedömrn,
m. 2. Dom eller utslag, som endast har afseende
på vissa till utredningen af ett mål hörande
omständigheter. Fälla i. [—locu—.]

INTERMED, innfrméd, m. o. n. 3. Se
Intermezzo.

INTERMEDIÄR, –––––ä’r, a. 2.
Mellanliggande, mellanvarande.

INTERMEZZO, innfrmésso, n. (ital.) Scenisk
föreställning, som ges emellan akterna af ett
skådespel.

INTERMITTENT, innfrmitta nnt, a. 4. T.
feber, som återkommer efter vissa mellantider.
I. puls, ojemn, afbrulen.

1NTERNUNTIE, innfrnünntsic, m. 3. Påfligt
sändebud till utländska mindre hof.

JNTERPELLATION, ——tschön, f. 3.
Äläg-gande eller begäran att förklara sig. Jfr.
Interpellera.

INTERPELLERA, v. a. 4. 4) Ålägga att
förklara sig eller svara inför rätta. — 2) (i
parlamentarisk stil) Begära förklaring af regeringens
ministrar eller rådgifvare rörande någon viglig
statsfräga. — Interpellerande, n. 4. o.
In-lerpellering, f. 2.

1NTERPOLERA, v. a. 4. Genom inflickning
förfalska. — Inlerpolerande, n. 4. o.
Inte r po l er ing , f. 2.

INTERPRETATION, ——tschön, f. 3.
Tolkning, förklaring, utläggning.

INTERPÜNKTERA, v. a. 4. (gram.) Afdela
genom skiljetecken. [—punct—.]

INTERPUNKTERING, f. 2. och

INTERPUNKTION,––––-tschön, f. 3. (gram.)
4) Afdelande genom skiljetecken. — 2)
Skiljetecken, hvarmed texten i skriften blifvit afdelad;
sättet, huru delta är gjordt. [—punct—.]

[-INTERPUNKTIONSTECKEN,––––––tschöns-tcck’n,-]

{+INTERPUNKTIONSTECKEN,––––––tschöns-
tcck’n,+} n. 3. Skiljetecken. [— punct —.]

INTERREGNUM, fnnt’rrä’ggnumm, n. pl. —
regna, (lat.) Mellanregering.

INTERSEKTION, innfrsäcktschön, f. 3.
Genomskärning.

INTERVALL, innCrvål), m. o. n. 3. 4)
Mellanrum. — 2) Mellantid. — 3) (i musik) a)
Af-ståndet emellan tvenne toner. — b) Den ton,
som genom intcrvallels namn betecknas. — 4)
(med.) Feberfri mellantid.

INTERVENERA, v. n. 4. Mellankomma,
träda emellan, lägga sig emellan, medla.

INTERVENTION, innl’rvänntschön, f. 3.
Mel-lankomst, bemedling.

INTESTINALMASK, inntässtinålmåssk, m. 2.
(nat. hist.) Slråldjur, tillhörande 2:dra klassen
eller Inteslinalmaskarna, hvilka för det
mesta lefva i del inre af andra djurs kroppar.

INTET, n. Se Ingen.

INTETDERA, n. Se Ingendera.

INTILL, innti ll, prep. Ända till. Brukas
både om lid och rum. Sliga fram ända i.
tronen. Slå i vallen i. halsen. Ända i. döden
trogen. — Adv. (inntill) 4) Fram till (någon
ifrågavarande person eller sak). Gå närmare i.
— 2) Invid. Nära i. belägen.

INTILLDESS, inntilldä’ss, konj. I. eller I.
alt, ända till dess att. I. ell lyckligare
förhållande inträder. — A d v. Till dess, till den
liden, dessförinnan. /. får han väl gifva sig
tålamod.

INTIM, innifm. a. 2. (lat. Inlimus)
Förtrogen, innerlig. I vän, vänskap.

INTIMATION,––––tschön, f. 3. Införande i
tidning. I. af en annons. — Ss. I-s kostnad.

INTIMERA, v. a. 4. (lat. Intimare) Införa i
tidning.

INTINGA, v. a. 4. Tinga att komma in. I.
hästar till staden. — Äfv. Tinga Tn. —
In-l in g an de, n. 4.

INTJÄRA, v. a. 4. Öfverstryka med tjära, si
alt den väl tränger in. — Äfv. Tjära Tn. —
Int j är ande, n. 4.

INTOLERABEL,––––-åb’l, a. 2. Odräglig.

INTOLERANS,––––ånns, f. 3.
Ofördragsamhet, isynn. i religiöst afseende.

INTOLERANT, -—annt, a. 4. Ofördragsam.

INTONAT1ON,––––tschön, f. 3. 4) En lons
angifvandp. — 2) Konsten att rikligt träffa ea
ton. — 3) Ljudfall, tonfall, vid tal eller läsning.

INTONERA, v. a. 4. 4) Angifva tonen till
cn melodi. — 2) Sjunga för altaret.

INTONERING, f. 2. Se Inlonalion.

INTORKA, v. n. 4. 4) Genom torka minskas
eller försvinna. — Äfv. Torka Tn. — 2) (fig. fam.)
Blifva til) intet, blifva intet af. Kalaset i de. —
Vanligare Torka Tn. — Intorkande, n. 4. o.
Intorkning, f. 2.

INTRADER, innträd’r, m. 3. pl. Inkomster.
Kronans i.

INTRAMPA, v. a. 4. Genom trampning
in-drifva, intränga. — Äfv. Trampa Tn. —
In-t ramp an de, n. 4. o. Inlrampning, f. 2.

INTRANSITIV, inntrannsitfv, 8. 2. (gram.)
I-l verb, lidsord. som utmärker blott elt tillstånd
eller en verksamhet, hvilken icke öfvergår till ell
annat ting. Detsamma som Neutralt Verb.

INTRASSLA, v. a. 4. Inveckla något så, all
det blir trassligt. — Äfv. Trassla Tn. —
Intrasslande, n. 4.

INTRASSLING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något inlrasslas. — 2) Intrassladt tillstånd.

INTRATTA, v. a. 4. 4) Medelst tratt tömma
ett flytande ämne i ett kärl. — 2) (fig. fam.) Med
mycken möda bibringa. /. glosor i hufvudel på
någon. — Äfv. Tralla Tn. — Inlrallande,
n. 4. o. Intra Ilning, f. 2.

INTRESSANT, innträssanngt, a. 4. Som
väcker lifligt deltagande och uppmärksamhet;
underhållande. roande. — Skrifves äfv. Interessant.

INTRESSE, n. 4. (af lat. Inleresse. vara
angeläget, angå) 1) Fördel. Bevaka sill i. Del
är hans egel i. all göra det. livar och en ser
på sill eget i. — Syn. Nytta, Gagn. — 2)
Förhållande, som rörer någons fördel. Vi hafva
samma i-n. Samhällets olika i-n. — 3) a)
Ränta på penningar, beräknad efter visst för
bun-dradct. Huru mycket har han i i. på sina
penningar? Fyra procent. — b) Beloppel af
räntan för en penningsumma på viss gifven lid.
Del årliga i-l på penningarna sliger till 600
r:dr. — 4) Lifligt deltagande. Ynglingen väckte
myckel i. hos alla de närvarande. Med
myckel i. följa gången af en sak. — 3) Egenskap
att väcka deltagande, förmåga att underhålla, roa;
nöjsamhet. Boken saknar icke i. Del är en
pjes utan allt i. — Skrifves äfv. Inleresse.

INTRESSENT, innträssä nnt, m. 3. Delägare,
deltagare (i förelag, o. s. v.). — Äfv. Inlercssenl.

INTRESSENTSKAP, –ä‘nnlskåp, n. 3.
Delägande, andel i något.

INTRESSERA, v. a. 4. 4) Göra lill deltagare.
I. någon i ell förelag. — 2) Väcka lifligt del-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free