Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kapellförsamling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP
KAP
811
KAPELLFÖRSAMLING, f. 2.
Kyrkoförsam-ling, som hör till elt kapell (bem. 4).
KAPELLIST, kapällfsst, m. 3. Tonkonstnär,
som tillhör ett kapell (bem. 2).
KAPELLMÄSTARE, m. 5. Tonkonstnär, som
bar ledningen af ell kapell (bem. 2).
KAPERI, n. 3. Jagi af kaparc på en
fiendt-lig nations fartyg. Gå ul på k.
KAPITAL, - -ål, a. 2. (fam.) Dugtig.
KAPITAL, –ål. n. 3. o. 5. (lat.Capilalis, af
Capul, hufvud) 4) Förmögenhet i penningar. Äga
ell litet k. — 2) Se Hufvudslol. [Cap —.]
KAPITALA, v. a. 4. (bokb.) Förse cn bok
med små band vid ändarna af ryggen.
KAPITALIST,––––-i’sst, m. 3. En, som äger
betydliga penningsummor.
KAPITALT, –alt. adv. Dugligt.
KAPITATIONS-AFGIFT, se Capitalions-af-
KAPITEL, -pi’ll’1, n. 3. (lat. Capilulum) 4)
Hufvudafdclning i bok eller skrift. Elt k. i
bibeln. — 2) Ämne för ett samtal. Eftersom vi
nu kommit in på del k-llel, så vill jag säga
er, all .... — 3) Församling af konsistorii ell.
en ordens ledamöter. Hålla k. Ell k-s beslut.
Ledamot i ell k. Förekommer mest i åtskilliga
sammansättningar, t. ex. Ordenskapitel,
Domkapitel, och såsom förkortning af dessa. [Cap—.]
KAPITEN, —én, ell. KAPTEN, kapptcn, m. 3.
(ital. Capilano, af lat. Capul, hufvud) 4)
Befäl-hafvare för ett kompani fotfolk. — 2)
Befälbaf-vare på elt större fartyg. [Cap —.]
KAPITENSKA ell. KAPTENSKA, f. 4. En
kapilens fru eller enka efter en kapiten.
KAPITULATION,––––––tschön, f. 3. 4)
Fördrag om uppgifningcn af en befäst plats eller
nedläggande af vapen. Dagtingning. — 2)
öfverens-kommelse om värfvad soldats tjenstelid. [Cap—.]
KAPITULERA, v. n. 4. (fr. Capiluler, af Int.
Capilulum) 4) Uppgifva en befäst plats eller
nedlägga vapen. — Syn. Dagtinga. — 2) Taga
värf-ning. — 3) (fig.) Gifva efter, underhandla. —
Kapitulerande, n. 4. o. Kapilulering, f. 2.
KAPITÄL, –ä’l, n. 3. (itai. Capilello. af lat.
Capul) öfra delen af en pelare. [Cap—, Kapitel.]
KAPITÄL, –ä’l, m. 3. (boklr.) Kapitäler
kallas ett slags stilar, som till utseende helt och
hållet likna versaler. men äro mindre. (Cap —.]
KAPLAKE, kåplåke, m. sing. (holl. Kaplaken,
kläde till en kappa) Vissa procent af lasten på
ett fartyg, hvilka tillfalla skepparen. [Cap—,
Kapplake.]
KAPLAN, se Kapellan.
KAPONIER, kapaniä’r, m. 3. (forlif.) Täckt
pålverk till sidoförsvar för fältverksgrafvar.
KAPORR, kapå’rr. (Fam. sk&mlv.) Vara på
k., vara rusig.
K APOTT, - på’tt, m. 3. (fr. Capole) 4)
Fruntimmers regnkappa. — 2) Soldatkappa.
KAPOTT ell. KAPUTT, - ütl, a. 4. (fr.
Ca-pol) Säges i pikelspelct om en spelare, som ej
får något slick.
KzkPP. Betyder i fornspråket: läflan. Rida,
springa k. ell. i k., läfla med hvarandra i alt
rida, springa. Rida, springa k. någon, så alt man
upphinner honom. — Ss. K-körning. -löpning,
-ridning, -rodd, -segling, -åkning.
KAPP, hl 3. (skepp.) Ett öfver en trappa
eller en nedgång bygdt skjul eller tak för regn
och sjövatten.
KAPPA, f. 4. Betydde ursprungligen:
Betäckning i allmänhet. 4) Ytterplagg utan ärmar, som
bäres utanpå den öfriga drägten. K. med, utan
kapuschong. Klädd i k. och värja. (Fig.)
Mista k-n, blifva afsalt ifrån preslembclet. Bära
k-n på begge axlarna ell. Vända k-n efler
vädrel, ställa sig efler omständigheterna, hålla
med än den ena än den andra, vilja vara god vän
med alla, vara falsk, listig. — Ingår i flera
sammansättningar, såsom: Prost-, Res-, Regn-,
Sommar-, Vinter-, Mans-, Fruntimmerskappa, m. fl.
— 2) Säges om åtskilliga saker, som tjena till
betäckning på ett föremål. K. på pislolhölsler.
K. på en säng, tyg, som upptill, pa en säng med
gardiner, rundi omkring betäcker dessa. K. på
en spisel, den del af murverket, som sträcker sig
uppöfver sjelfva eldstaden. K. på skodon, bakläder.
KAPPA, v. a. 4. (sjöl.; t. kappen, grek.
koplein) Skära eller hugga tvärs af. —
Kappande, n. 4.
KAPPAS, v. d. 4. (af Kapp) Täfla i
snabbhet, i skyndsamhet att göra någol.
KAPPE, m. 2. pl. — kappar. I. (beslägtadt
med Kopp) Liten bägare. Bildar
sammansättningen Silfverkappe.
KAPPE, m. 2. pl. — kappar. II. 4)
Rymdmått för torra varor, som håller /33 af en lös
lunna eller 4% kanna. — 2) Målkärl, som håller
delta mått.
KAPPKRAGE, m. 2. pl. — kragar. Kraga
på en kappa (bem. 4).
KAPPLÖPARE, m. 3. Se Snabblöpare.
KAPPRAK, käpp rak, a. 2. (fam.) Rak som
en käpp. — Ordet förmodas vara samniansalt af
Käpp och Rak.
KAPPROCK, m. 2. Ytterplagg, liknande en
kappa, med ärmar, och alltid försedi med krage.
KAPPRÄNNING, f. 2. Täflingslek, som
innefattar både knppridning och kappkörning.
KAPPSLÄDE, m. 2. pl. — slädar. Liten
lätt släde för blott en person i sitsen och med
hundsfott bakpå. Brukas isynnerhet vid
kappkörningar; deraf namnet.
KAPPSÄCK, m. 2. Fyrkantig ell. cylindrisk,
upplill på längden öppen persedel, vanligtvis af
läder, all på resor deruli förvara kläder m. m.,
och sorn tillslutes medelst snörning eller spännen
och hänglås.
KAPRA, se Kapa.
KAPRIC1ÖS, — schö’s, a. 2. Nyckfull. [Ca —
Kaprisiös.]
KAPRIOL, –öl, m. 3. (fr. Capriole, ital.
Ca-priola, af lat. Caper, bock) Egentl.: Bocksprång.
4) (ridk.) Ett slags språng, som man låter hästen
göra. — 2) Ett slags lätt och vigt språng i dans.
Skära k-er, göra sådana språng.
KAPRIS, kapri s, m. 3. I. (fr. Caprice) Nyck,
infall, hugskott. [Ca-.]
KAPRIS, kåpriss, m. sing. II. Den ännu
slutna blomknoppen af Kaprisbusken, hvilken
inlägges som matkrydda. [Kappris.]
KAPRISBUSKE, m. 2. pl. — buskar.
Sö-derländsk växt med slingriga grenar, glänsande
blad och vackra, hvila blommor. Capparis
spi-nosa. Jfr. Kapris, II.
KAPRISSÅS, kåpriss-så’s, ro. sing. Sås,
tillagad med kapris.
KAPSEJSA, kåppsä’jsa, v. n. 4. (pop.) Tumla
omkull.
KAPSEL, kåpps*l, m. 3. pl. kapsler (kåppsFr
(lat. Capsula, skrin) Säges om åtskilliga saker
som tjena till betäckning för andra: 4) (apoL
Litet redskap af messing eller horn, hvari pulver
införes. — 2) (bot.) a) Elt flcrfröigl, flervalvigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
