Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Led ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tED
LED 18
sker rörelsen? — 3) (fam.) Sätt, vis. På rälla,
orätta l-en. Brukas för denna bem. mest i vissa
sammansättningar, såsom: Annorledcs, Huruledes,
Således, m. fl.
LED, n. 8. II. (i fornspråkct Lid ell. Hlid,
port, dörr, af Leida, leda, föra, från Lida,
framgå). 1) Ett slags dörr på en gärdcsgård, gjord på
samma sätt som denna. Öppna, slänga ett l. —
2) (jäg.) Ett slags giller för björn och elg.
LED. m. o. n. 3. o. 5 IIL (af Lida, framgå)
A. Maskulin, 3. 1) a) Fogning. hvarigenom
tvenne ben äro förenade: äfv. stallet, der en
sådan fogning år. Bryta, vrida, rycka, draga
ur l. Han bröt axeln ur l. Ha värk i l-erna.
Darra i alla l-er. Gäspa munnen ur 1. —
b) «) Knutigt ställe på strå, stjelk. rör, liknande
en ledfogning. — fl) Del af stjelk eller strå
mellan tvenne sådana ställen. Lederna pä ett
halm-eller grässtrå. — 2) Säges om vissa delar af
redskap, verktyg, som likna ledfogningar. L. på
en cirkel. — B. Maskulin och Neulrum, 3. o. 5.
(Fig.) Grad i slägtskap, med afseende på
afstån-det ifrån en gemensam starn. Slägtingar i tredje
l. Arf i rätt upp- eller nedstigande l.
Hämnas på barnen intill tredje och fjerdc l.
För-budna l-er, så nära slägtskap emellan man och
qvinna, att de ej få gifta sig mod hvarandra. —
Har sammansättningen Slägtskapslcd. — C.
Keu-trum, 3. o. 5. Flera personer, som stå eller gå
på samma linie i en trupp, en procession, o. s. v.
Första, andra, tredje l-el af en lågande trupp,
af ett liktåg. Marschera på tre led. Öppna,
sluta l-derna.
LED, a. 2. IV. (af Lida, utstå, uthärda) Som
man lider af: 1) Förhatlig, stygg. Den l-a
girigheten. Ell l-l ansigte. Den be fienden,
djefvulen, det onda. Ljuft och l-t, fröjd och
smärta. Dela ljuft och l-l med någon. I ljuft
och l-l. — 2) Harmsen åt, ledsen vid. Vara l.
ål en sak.
Anm. Såsom af föreslående synes, är ordet Led
i sina olika skiftningar och former otledl af
Lida, antingen i bem. af framgå eller utstå
(P"U).
LEDA. f. sing. I. (af Led, IV) Vedervilja,
motvilja. Hafva, få l. för något. — Syn. Se
Vedervilja.
LEDA, v. a. 4. II. (helst brukl. i infinitiv)
Böja en led. Han kan ej l. armen, foten.
LEDA, v. o. 2. III. (af Led, I) 1) Vägföra
en gående. L. någon vid handen. (Fig.) L.
vid handen, se Handleda. L. en häst vid
grim-skaflet. L. en blind. (Ordspr.) Den blinde l-er
den blinde, säges om tvenne personer, då den
ene skall handleda, vägleda den andra, men är
sjelf lika okunnig eller oförståndig. L. bort,
fram, tn, néd. upp, ut, se Bortleda, m. fl. —
2) Genom gräfning gifva viss riktning åt ett
flytande ämne, isynn. vatten. Genom grafvar l.
vattnet af en äng. L. af, in, ul, se Afleda,
m. q, — 3) (fig.) a} Gifva viss riktning åt. Söka
all l. allmänhetens tänkesätt. Låta l. sig af
andra. L. misstankan ifrån sig på en
annan. L. allt på sig. hänföra allt till sin
person. L. talet på ett ämne. L. en armés
operationer. L. en affär. L. af, in. se Afleda,
Inleda. L. vilse, se Vilseleda. — Syn. Se
Anföra. Slyra. — b) Härleda. Han leder deras
härkomst ifrån Noach. L. en slutsats af
något. Deraf l-er han den följden, den
slutsatsen, all... — c) (neutralt) L. till, föranleda,
hafva till påföljd. Ell sådant uppförande l-er
till olycka. — L-nde, part. prcs. Brukas
stundom adjektivt, t. ex.: L. artikel i en tidning,
ämnad alt leda allmänna tänkesättet. (Fys.) L.
kroppar, sorn lätt upptaga genom gnidning
fram-bragt elektricitet och meddela den åt andra kroppar.
LEDAD, a. 2. (bot. o. nat. hist.) Försedd med
leder.
LEDAMOT, ledamot, m. 3. pl. — möter. I)
(gam.) Lem. — 2) Medlem. L. af
Velenskaps-Akademicn.
LEDANDE, n. 4. Handlingen, då man leder.
Jfr. Leda.
LEDARE, m. 5. 1) En, som leder (i bem.
1. o. 3. a). Vara ens t. på en väg. (Fig.) En
ynglings l. — Syn. Vägledare, Vägvisare.
Anförare. — 2) (fys.) Kropp, som leder
värmeämnet.
LEDARESKRUF, m. 2. pl. — skrufvar. Ett
slags skruf, som användes, för att låta vissa
maskindelar helt långsamt framskrida längre
stycken.
LEDARINNA, f. 1. Qvinna, som leder (i bem.
4. o. 3 a).
LEDAS, v. d. 2. Utan supinum.
Sammandrages i pres. o. inf. äfv. till Leds (ledds) samt
uttalas vanligtvis alltid så i dessa lempora. i) Känna
leda för. L. vid något. Jag börjar I. vid den
söla malen. — 2) Känna ledsnad, hafva ledsamt.
Hon ledes (uttalas vanligen lédds) i staden.
LEDBALJA, f. 4. (bot.) En ärtbalja, då den
på tvären är afdelad med leder eller väggar.
LEDBAND, n. 3. 1) (af Leda) Band,
hvarmed man leder små barn, som hålla på att lära
sig gå. Föra, gå i l., (fig. äfv.) leda, låta leda
sig. — 2) (anat.) Se Ligamenl.
LEDBROTT, n. 5. 4) En leds brytning. —
2) Deraf uppkommen kroppsskada.
LEDBRUTEN, a. 2. neulr. — cl. Skadad
genom ledbrott.
LEDBRYTNING, f. 2. Se Ledbrott.
LEDDJUR, n. 5. (nat. hist.) Djur, som saknar
benskelclt, men är utanpå beklädi med ett
le-dadt skal. L-en utgöra fjerde afdelningen af
Djurriket.
LEDDOCKA, f. 4. Docka med leder.
LEDDRAG. n. 3. Se Kramp.
LEDFOGNING, f. 2. 4) Ställe, der ändan af
en rörlig lem slutar sig intill och är fogad vid
ändan af en annan. — 2) Se Ledgång, 2.
LEDFRI, a. neutr. — fritt. Ulan leder.
LEDFULL, a. 2. Som har många leder. —
Ledfullhel, f. 3.
LEDGRÄS, n. 5. Örten Pedicularis palustris.
LEDGÅNG, m. 2. 4) Se Ledfogning. — 2)
Se Scharner.
LEDIG, a. 2. (af I.ed, III, A, 4) Egentl.: som
går lätt och olvunget i ledgången, ledfogningen,
lederna. 4) Som rör sig med lätthet, böjlig,
smidig. Denna öfning har gjort honom l. i
kroppen. Göra en häst l. i kroppen. Hafva en l.
gång. L-a rörelser. (Fig.) En I. lunga, god
talegåfva. — 2) (fig.) a) Fri från tvång, hinder,
band; ej bunden, otvungen, obehindrad, lätt.
Säges både om person och sak. Vara l. ifrån
arbete, från göromål. Till äktenskap l.,
oförhindrad att ingå äktenskap. Göra sig l. ifrån
göromål. Lös och l., se Lös. Ell l-l och
otvunget skick, fritt och otvunget. En l. stil, lätt,
flytande. L-t sinne, fritt ifrån bekymmer. — b)
Fri från arbete, göromål, sysselsättning. Både
om person och sak. Kom i morgon; jag är
då l. Göra sig l. L-a stunder. Hafva intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
