Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lerknif ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L1B
Si
LER
LERKNIF, m. 2. pl. — knifvar. Verktyg,
bvarmed krukmakare skafva leran, för att rena
den ifrån sten.
LERKOJA, f. 1. Koja, byggd af ler och
långhalm.
LERKRAN, m. 2. Sc Lergvarn.
LERKRUKA, f. i. Kruka, gjord af
krukmakarlera.
LERKÄRL, n. 3. Kärl af krukmakarlera.
LERLAKE, m. 2. pl. — lakar. Lake, som
vistas på djupet i sjön.
LERMERGEL, m. sing. Kalkhallig lera.
LERMYLLA, f. sing. Jordmån, ungefär till
hälflen bestående af lera, till hälften af sand eller
lösare jord.
LERP1PA, f. 1. Tobakspipa, gjord af piplera
(bvit bolus).
LERPOTTA, f. 4. Potta af krukmakarlera.
LERQVARN, f. 2. Maskin, hvarmed vid
tegelbruk lermassan genomarbetas med sand.
LERSKIFFER, m. sing. Kiselsyrad lerjord,
som bildar berg ocb hällar af svart Rirg, låter
klyfva sig i skifvor, och brukas till taktäckning,
räknetaflor. m. m.
LERSKRÄLLE, n. 4. Sprucket lerkärl.
LERSKÖL, m. 2. (geol.) Tunt lager af lera
mellan bergarter och gångar.
LERSLÄ, v. a. 3. (böjes som Slå) Rappa med
lerbruk.
LERTRÅD, m. 2. Messingslråd, hvarmed
fär-digsvarfvade krukmakararbclen skiljas ifrån
skif-van.
LERTÄGT, f. 3. 4) Upptagande af ler ur
jorden, till hvarjehanda behof. — 2) Rällighel
derlill.
LERVÄGG, f. 2. Vägg af ler och
långhalm.
LERVÄLLING, m. 2. 1) Ler, upplöst af
vatten. — 2j Djup smuts på leriga vägar, liknande
tjock välling.
LETA. v. n. 4. Söka, för alt finna. Man
har l-l öfverallt, utan att finna det förlorade.
L. efter, söka efter, t. ex.: l. efter någon; l.
efter ord, söka efter ord att uttrycka sina
tankar; l. efter sanningen, forska efter den. L.
fram, upp, ut. se Framleta, 8cc. — Letande,
n. 4. o. Le In in g, f. 2.
LETARE, m. 3. En, som letar.
LETARGI, lelarrschi’, f. 3. (från grek.)
Sömn-sjuka; dvala, försoffning. [Leth—.]
LETARGISK, letarrschissk, o. 2. Sömnsjuk;
försoffad.
LETBLOMSTER, n. 3. Se Färggräs, 2.
LETTERJERN, läTl*r-jä*rn, n. 3. (mynlv.)
Tvenne med refllor försedda jern, hvaremellan
mynten rullas vid leltringen.
LETTERMASKIN. Iä’lt’rmaschi’n, m. 3. (lekn.)
Elt slags maskin, hvari leilerlrissorna insättas vid
gravering af mönstren på valsarna för
kaltun-trycknings-maskiner. [— machin. — maschin.]
LETTERTRISSA. f. 4. (lekn.) Hvardera af de
små trissor, medelst hvilka vid svarfning godsets
yta prydes med åtskilliga intryck.
LETTERVERK. n. 3. (mynlv.) Elt slags egen
apparat, som användes, för att leltra mynt.
LETTRA, lä’ttra , v. a. 4. 1) (myntv.)
Anbringa krusad rand på mynt. — 2) Vid svarfning
pryda godsets yta med åtskilliga intryck. —
Lell-ring, t. 2.
LEUTERATION, löjleratschön, f. 3. (jur.) Den
åtgärd, hvarigenom efter lag ådömdl straff af
domstolen förmildras.
LEUTERERA, löjterèra, v. a. 4. (lagt.)
Förmildra ådömdt straff. — Leulcrering, f. 2.
LE VANTEN, levånnCn, m. sing. def. (ital.
Levanle, uppgången, öster) östra kusten
afMedel-hafvet.
LEVANTIN, —in, m. o. n. 3. Ett slags sidentyg,
ursprungi. kommet ifrån Levanten.
LEVANTISK, a. 2. Som tillhör, har afseende
på, kommen ifrån Levanten.
LEVERANS, –änngs, m. 3. 4) Aflemning,
förskaffande af varor eller hvarjehanda
förnödenheter på viss bestämd lid och till visst belingadt
pris. — 2) Hvad som levereras. En stor l.
[Lefv -.]
LEVERANSHANDEL, –rånngshånnd’l,m. sing.
Så beskaffad handel, då varan först sednare, på
viss utsålt lid, skall levereras. [Lefv —
LEVERANT, - - ånnt, m. 3. eller
LEVERANTÖR, –anntö’r, m. 3. En, som
emot visst belingadt pris åtager sig leveranser.
[Lefv —.]
LEVERERA, v. a. 4. Lemna, aflemna. L.
varor, en beställning. L. säd. L. batalj, hålla
b. L. in, ut, se Inleverera, Ulleverera. —
Levererande, n. 4. [Lefv—.]
LEVERERING, f. 2. 4) Aflemning. — 2) Se
Leverans, 2. [Lefv —.]
LEVERERINGSBEVIS. n. 3. Bevis, all
något blifvit levereradt. [Lefv —
LEVERERINGSTID, m. 3. Tiden, då något
bör levereras eller blifvit levereradt.
LEVIATAN, –åtann, m. sing. (hebr.)
Krokodil.
LEVIT, -iT, m. 3. 4) (hos de fordna
Judarna) Benämning på medlemmarna utaf Levi stam,
hvilka förrättade gudstjensten. — 2) (i katolska
kyrkan) En prests biträde vid gudstjenstens
förrättande.
LEV1TISK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på Leviterna.
LEVKOJA, )ä’vvkå’ja, f. 4. (grek. Leukoion,
hvit violblomma) En bekant trädgårdsväxt med
ganska angenäm lukt. Cbeirantbus incanus. [-[Löf-koja.]-] {+[Löf-
koja.]+}
LEXA, f. 4. (lat. Lcclio) 4) Visst stycke i en
bok, som en lärare gifver lärjungen all inlära.
Gifva någon en l. Höra en l. i katekesen.
Läsa öfver, läsa upp, kunna sin l. — 2) (fig.
fam.) Förmaning, tillrättavisning, bannor,
skru-pens. Jag gaf honom en duglig l. Han har
" fåll en duglig l. [Läxa.]
LEXA, v. a. 4. (fam.) L. upp, tillrättavisa,
gifva bannor. — Syn. Skurpensa, Skola upp,
Hundfila, Gifva på mopsen. [Läxa.]
LEXIKALISK, a. 2. Som har formen af
ordbok. L. uppställning. [Lexic—.]
LEXIKOGRAF, läxikågråf, m. 3.
Ordboks-skrifvare. [Lexicograph.]
LEXIKOGRAFI, läxikågrafi’, f. 3.
Ordboks-skrifning. [Lcxicographl.]
LEXIKOGRAFISK, a. 2. Som tillhör eller
har afseende på ordboksskrifning. [Lexicographisk.]
LEXIKON, la xikånn, n. pl. lexika. (lat.
Lcxi-con) Ordbok.
LEYDNERFLASKA, f. 4. Se Laddflaska.
LEZETT, lesä lt, m. 3. Elt slags bakelse.
L’HOMBRE, sc Lomber.
LIA, se Lie.
LIAN, -ån, f. 3. Benämning på åtskilliga
amerikanska slingväxter.
LIBATION, –tschön, f. 3. (lat. Libatio)
Drickoffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
