- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
133

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nattsvärmare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NAT

NAT

133

NATTSVÄRMARE, m. 6. En, som svärmar
omkring på liderliga ställen nattetid.

NATTSVÄRMANDE, n. 4. eller

NATTSVÄRMERI, n. 3. Kringsvärmande på
liderliga ställen nattetid.

NATTSYrN, f. 3. Nattlig syn af spöke, ande,
o. s. v. z

NATTSÄCK, m. 2. Persedel af läder,
matt-väf, vaxduk o. s. v., som mcdförcs på resor all
deruti förvara kläder och hvarjehanda under resan
behöfliga saker.

NATTUGGLA, f. 4. Se Kalluggla.

NATTVAK, n. sing. Vakande natletid.

NATTVAKA, f. 4. Se Sånglrasl. —
Förkortas äfv. lill Vaka.

NATTVAKT, f. 3. Manskap som har
bevakningen i en stad o. s. v. nattetid. — S. m.
Person. sorn har vakthållning natletid.

NATTVANDRARE, m. 5. - RERSKA, f. 4.
4) Se Sömngångare. — 2) Se Naltstrykare.

NATTVANDRING, f. 2. 4) Gående i sömnen
om nätterna. — 2) Uleslrykande nattetid.

NATTVARD, m. 2. (i äldre språket)
Aftonmåltid. Frälsaren höll n-en med sina
lärjungar. Htrrans n., Den heliga n-en eller blott
N-en, en högtidlig af Christus insliklad handling,
i hvilken under anammande af bröd och vin
meddelas menniskan Chrisli lekamen och blod, att
stadfästa henne i Guds nådeförbund, förvissa henne
orn syndernas förlåtelse, befrämja hennes tillväxt
i helgelsen, samt närmare förena henne med den
kristna församlingen. Gå till n-en, laga, fa,
undfå ell. anamma den heliga n-en, begä denna
heliga handling. Gifva n-en, säges om den prest,
som förrättar den.

NATTVARDSROK, f. 3. pl. — böcker. Bok,
som innehåller passande läsning och böner för
dem. som skola gå till Herrans Nattvard.

NATTVARDSBRÖD, n. 5. Oblat, som i stället
för brödet utdelas åt naltvardsgäsler.

NATTVARDSBÖN, f. 3. Bön, passande att
läsas af en natlvardsgäsl.

NATTVARDSGÅNG, m. 2. Den heliga
nattvardens begående.

NATTVARDSGÄST, m. 3. En, som begår
den heliga nattvarden.

NATTVARDSLÄSNING, f. 2. Undervisning
af vederbörande prest i salighelsläran, som
meddelas dem, hvilka första gången skola begå
Herrans Nattvard.

NATTVARDSPSALM, - - sållm, m. 3. Psalm,
som afsjunges af församlingen i kyrkan, under
nallvardens utdelande.

NATTVIOL, –öl. f. 3. 4) ört med hvila
blommor, som natletid hafva en behaglig lukt.
Orchis bifolia. Kallas äfv. Yxne, Ståndpers. —
2) (trädg.) Tvåårig ört med gula, brunådriga
kronblad ocn behaglig lukt, helst nattetid. Hcsperis
trislis. [NaltGol.]

NATTVÄKT, m. 3. Tiden för vakthållning
nattetid.

NATTVÄKTARE, m. S. En. som håller vakt
naltelid. för att gifva tecken i händelse af
eldsvåda, förekomma inbrottsslölder, m. m.

NATTVÄRK, m. sing. Värk nattetid.

NATTYG, n. B. Sådana klädespersedlar, som
man påtager, då man går lill nallhvila. — Äfv.
Natt-tyg.

NATUR, - ür, f. 3. (lat. Nalura) 4)
Sammanfattningen af allt hvad som är skapadl; (i
inskränktare mening) sammanfattningen af alla
genom sinnena förnimbara ting, d. v. s. hela den

materiella verldcn. Gud är n-ens herre och
skapare. Hela n-en förkunnar, all en Gud
giftes. — Syn. Vcrlden. — 2) Alltings första
orsak, upphof. N-en skapar oupphörligi. Han
har af n-en fåll ell godt förstånd. Af n-en
väl begåfvad. (Fig.) Betala n-en sin skuld, dö.
— Syn. Gud, Försynen, Skaparen. — 3)
Verlds-ordningcn. N-ens lagar. Ho kan genomtränga
n-cns hemligheter? N-ens studium. — 4)
Sammanfattningen af alla de krafter och egenskaper,
som ursprungligen tillhöra elt lefvande väsende
eller skapadl ting. Menniskans, djurens,
växternas n. Eli kemiskt ämnes n. Han har af
n-en böjelse för den lasten. — Syn. Medfödd,
naturlig beskaffenhet, Skaplynne, Art. — B)
Grundegenskap. väscndilig egenskap. Del är själens
n. all länka. — 6) Tillstånd, som har sin grund
i sjelfva födseln eller tillkomsten;
kroppsbeskaffen-hel, kroppsförfallning. temperament.
Tillfredsställa n-ens behof. Hafva slark n. Han har
en torr, sangvinisk, flegmalisk n. Neka n-en,
hvad den behöfver. Vanan är andra n-en.
Tvinga sin n., vilja göra mer än man förmår.
— 7) Lifskrafl (i allmänhet betrakladt).
Läkarens konst beslår i all underhjelpa n-en. —
8) (i moralisk mening) Medfödt naturligt ljus i
förståndet. N-en bibringar oss de första
begreppen af räll och orätt. — 9) Af sjelfva
blodsbandet härrörande kärlek, Ömhet. Lyda n-ens
röst. Brulus qväfde n-ens röst, då han dömde
sina egna söner. — 40) Djurens instinkt, drift.
Apan är af n-en fallen för all härma. — 44)
(tcol.) a) Menniskans naturliga tillstånd (i
motsats till nådens tillstånd). Menniskans
förderf-vade n. — b) Chrisli gudomliga n , hans
egenskap af Guds son. Chrisli menskliga n., hans
egenskap af sann menniska. — 42) (cslel.) fl)
Skapelsens verk (i motsats lill konstens alster).
N-en öfvcrlräffar konsten. Söka all idealisera
n-en. — b) Den fysiska eller andliga skapelsen,
betraktad såsom modell för de sköna konsterna.
Man bör i konsten laga n-en lill ledar inna.
— c) (mål. o. bildh.) Något verkligen befintligt
föremål, som en målare eller bildhuggare
efterhärmar; lefvande urbild. Måla, bilda efter n-en,
efter en i verkligheten existerande urbild. — d)
Öfverensstömmelse med del nalurliga, det sanna i
naturen. Del är n. i denna målning, della
skaldestycke. — Motsats: Onatur. — 43)
Jordytan i afseende på dess naturliga utseende, dess
yttre beskaffenhet, sådan den framställer sig för
Ögal. Han är en slor älskare af n-ens
skönheter. Sinne för n-en. Brukas stundom i
motsats lill Stad, näslan i samma mening som:
Lan-dcl, landsbygden, t. ex.: Lemna den qvalmiga
staden, och gå ut i den fria n-en. — 44): (i
inskränktare mening) En trakts, en orts, elt
landtligt ställes egna utseende. Drottningholm
har en gudomlig n. — 4B) (i allmänhet)
Beskaffenhet. Jordmånens n. Af hvad n. är
hemmanet? Af frälse n. — Syn. Art,
Beskaffenhet. Slag, Daning.

NATURA. natüra. (lat.) In n. säges, då man
lemnar, levererar en sak, sådan den i sig sjelf är,
och ejl löser den med penningar. Lemna,
leverera spannmål in n.

NATURALHISTORIA, - - ålhistöria, f. 3. pl.
— rier. Se Naturhisloria.

NATURALIEKAB1NETT, –rålie–nä tt, n.
3. o. B. Samling af naturalster, isynnerhet
sällsynta. [— cabinel.]

NATURALIER, - - råliärr, pl. 3. Naturalster,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free