Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Naturpoesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAT
135
deras verkningars af naturlagar bestämda,
oföränderliga sammanhang.
NATURPOESI, naturpoesi’, f. 3. Elt ännu
outbildadt folks första poetiska försök all utsjunga
sina känslor samt beprisa sin stams bjeltar och
bragder. [— poésie.]
NATURPOET, -ür-ét, m. 3. Skald ulan
studier, som dikiar af naturlig ingifvelse.
NATURPRODUKT, natürprodückt, m. 3. Se
Naturalster.
NATURRELIGION, -ürrelijön, f. 3. Den
kunskap om Gud, hvartill menniskan af blolla
för-nuflet, ulan stöd af uppenbarelsen, kan komma.
NATURRIKE, n. 4. Hvarje af naturhistoriens
trenne hufvudafdelningar, nämligen: Djur-,
Växt-och Slenriket.
NATURRÄTT, m. sing. Läran om menniskans
medfödda rältigheter. Kallas äfv. Rällslära.
NATURSTRIDIG, a. 2. Se Nalurvidrig. —
Natur stridighet, f. 3. — Naturst r idigt,
adv.
NATURSYSTEM, - ürsystä’m, n. 3.
Vetenskapligt system för en ordnad uppställning af
naturkropparna.
NATURTILLSTÅND, n. 3. Det tillstånd,
hvar-uli man föreställer sig att menniskor lefva
tillsammans ulan regering och kungjorda lagar.
NATURVETENSKAP, f. 3. Vetenskap om
naturens kroppar, företeelser, lagar och krafter.
N-en innefattar Nalurlära och Nalurhistoria,
NATURVIDRIG, a. 2. Stridande mot
naturen. — Naturvidrighet, f. 3. —
Natur-vidrigt, adv.
NAUTIK, –i’k, f. 3. (från grek.) Allt hvad
som börer till sjöväsendet.
NAUTISK, a. 2. Till sjöväsendet hörande. 2V.
astronomi, astronomien, tillämpad till sjöväsendet.
NAÜMAKI, - - - ki’, f. 3. (från grek.) Elt slags
kämpalek hos de furdna Romarne, hvarvid ett
sjöslag efterhärmades.
NAVIGABEL, a. 2. (lat. Navigabilis) Segelbar.
NAVIGATION,–––––-tscbön, f. 3. (lat.
Navi-gatio) 1) Sjöfart, segelfart. — 2)
Sjömannavclcn-skapen. — Ss. N-slärare, -sskola.
NAVIGATÖR,––––––ö’r, m. 3. En, som är
kunnig i navigationen.
NEAPELGULT, - åp’l-güll, n. sing. En vacker,
guldlik målarfärg, beslående af blyhvitl, alun och
antimonoxid.
NEBULOSITET,––––––-ét, f. 3. Töcknighet.
NEBULÖS, a. 2. (lat. Nebulosus) Töcknig,
dimmig.
NECESSÄR, nesässä’r, m. 3. (fr. Nécessaire)
Skrin, låda, schatull, fodral, som innehåller
åtskilliga små nödvändighets- eller
beqvämlighcls-arliklar.
NECKEN, se Näcken.
NECTAR, se Nektar.
NED, förkortadt af Neder, adv. Betecknar:
4) Rörelse uppifrån. Stiga n. utför trappan,
Taga n. en bok af, från hyllan. Gå n. lill
sjön. Lägga något n. under skåpet. Sitta n.
Kom hil n. lill oss. Upp och n., sc Ned. —
2) Läge på en jemförelsevis låg plats, yta, elt
lågt föremål. Hallen ligger n. på marken. —
Syn. Nere, Nedan. — 3) (i fråga om orler) a)
Från öfre landet åt det lägre eller åt hafskusten.
Från Falun n. lill Gcflc. — b) Åt söder. Resa
n. lill Skåne. — In t. 4) Tillrop, då man
befaller, anmanar någon alt nedstiga, o. s. v. N.
af hästen! — 2) Uppmaning alt döda någon; äfv.
utrop, innefattande hotelse om död och förderf.
NED
N. med förrädaren! — Ned ingår i
sammansättning med verber och nomina, under följande
betydelser: a) Rörelse uppifrån. För denna bem.
upplagas här följande ord, såsom icke varande i
behof af vidare förklaring: Nedblåsa,
-bringa, -bära, -böja, -dansa, -digna,
-dimpa, -doppa, -drypa, -dråsa,-dyka,
-fladdra, -flyga, -flyta, -flytta, v. a.
o. n., -forsa, -följa, -fösa, -gjuta,
-glida, -hagla, -hala, -halka, -halta,
-hasta, -hissa, -hjelpa, -hoppa, -huka sig,
-hvirfla, -hvälfva, -halla, -hafva,
-hälla, -hämta, -hän ga, v. n. o. a., - jaga,
-kamma, -kasta, -klifva, -klättra,
-krypa, -kröka, -langa, -leda, -lemna,
-linka, -locka, -luta, v. a. o. n.,
marschera, -mota, -plocka, -raka,-ramla,
-rasa, -resa, -rinna, -rulla, v. a. o. n.,
-rusa, -rycka, -räcka, v. a. o. n., -segla,
-simma, - sitta, -skaffa, - skaka,- skeppa,
-skicka, -sko f la, -skotta, -skrapa,
-skrida, -skrämma, -skuffa, - skynda,
-skåda, -slunga, -slänga,-släpa,
-släppa, -släta, -smyga, -sopa, -springa,
-stappla, -stoppa, -sträcka,-ström ma,
-ställa, - störla, v. a. o. n., - svalla,-*vinga
sig, -sväfva, -svälja, -sända, -lillra,
-lilla, -trilla, -trippa, -tränga, v. a.
o. n., -tumla, -låga, -vackla, -valsa,
-vandra, -vanka, -vika, -vinda,
-vrida, -vräka, -välta, -vältra, -vända,
-åka, -ösa. — b) Resa från en högre belägen
landsort till en lägre eller lill kusten; äfven resa
söder ut. Nedfara lill slättbygden, till kusten,
till Skåne. — c) Dödande, t. ex.: Nedstöta någon
med dolken; nedsabla fienden. — d)
Förminskning, aftagande, t. ex.: Nedsätta priset; prisel
har nedgått. — e) En ylas besudlande med något
förorenande ämne, t. ex.: Nedsmeta, nedsmörja,
nedbloda.
NEDAN, adv. 4) Betecknar rörelse eller
utsträckning lill eller ifrån elt lägre ställe.
Förlåten rcmnade från ofvan lill n., uppifrån ända
ned. — 2) Se Nedanföre, 2. Till yttermera
visso hafve vi här n. tecknat våra namn. —
3) Nedtill. Jfr. Ofvan, 3.
NEDAN, n. 3. 4) Månens aftagande. Månen
är i n. — 2) Den tid, under hvilken månen är
i aftagande. l n-et.
NEDANDEL, m. 2. Se Underdel.
NEDANEFTER, adv. Se Nedifrån.
NEDANFÖR, prcp. 4) Nedtill framför en höjd,
en höjning, ett högre stående, beläget föremål.
N. berget, backen, trappan, bordeL — 2) På
ett ställe, beläget framför ell föremål, som har
en sluttande riktning, eller längre bort på en
sluttande yta; äfv. längre bort åt söder. N.
flodmynningen. Eli litet stycke n. Vesuvii krater.
Han bor två mil n. Skara. — Syn. Nedanom,
Nedom. — Adv. Se Nedanföre.
NEDANFÖRE, adv. 4) Har samma
bemärkelser som Nedanför, med den skilnad, som
betingas af ordets advcrbiala natur. Han slår,
ligger, sitter der n. Stället är n. beläget. —
2) På ctl ställe längre ned i skrift, bok, eilcr vid
slutet deraf. Vi skole n. vidare omtala delta
förhållande. Här n. tecknade personer. — Säges
i allmänhet, och äfv. skrifves Nedanför.
NEDANIFRÅN, prep. o. adv. Se Nedifrån.
NED ANIG ENOM, adv. Se Nedigenom, adv,
NEDANNÄMD, a. 2. Nedanföre nämd, omtalad*
Brukas i rättegångs-, förvaltnings- och affärsslih
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
