Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nådetid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅD
NÅnfettb, m. 8e Nådens lid (under Nåd).
NÅDEüNDERHÅLL, n. 5. Underhåll, som en
person åtnjuter af en/annans nåd och
barmher-tighet.
NÅDEVAL. ij. 8. (teol.) Guds n.: a) (i
vidsträckt mening) Guds af evighet fattade beslut
att återlösa menniskoslågtel och tillbjuda det den
genom återlösningen förvärfvade saligheten. — b)
(i inskränkt och egenll. mening) Se Utkorelse. —
Skrifves äfv. Nådaval.
NÅDEVERK, n. 5. (teol.) Benämning på
samle-liga de särskilta akterna i nådens ordning (actus
graliæ).
NÅDEVERKNING, f. 2. (teol.) Verkning af
Guds nåd i Chrislo, till syndares omvändelse och
bättring.
NÅDEVÄLGERN1NG, f. 2. Välgerning, som
af nåd bevisas någon.
NÅDIG, a. 2. i) Som hyser välvilliga
tänkesätt emot någon. (Egenll. om regenter.) Gud dr god
och n. Var n. och hör mig. Vara, bevisa sig n.
emot någon. — Brukas äfven om sak, l. ex.: Vår
n-a vilja är, all... Konungens n-a bifall. —
Syn. Mild, God, Kärleksfull, Gunslig. — 2) Som
af förbarmande efterskänker eller mildrar ådömdl
straff, låter sin vrede blidkas. Gud är n. och
förlåter syndare för Chrisli skull. Var n. och
förlåt honom för denna gång. Gud vare oss
n! Gud vare hans arma själ n.! — Syn.
Förbarmande, Mild, Barmherlig. — 3) Titel, som
lill tecken af vördnad brukas af ringare lill och
om förnäma, högt uppsatta personer. N. herre,
titel, som i början lillkom’regerande furstar; har
i sednarc tider tillagts prinsar och högt uppsatta
rikets embetsmän. men är numera i Sverige
af-lagd. N. fru, titel, soru tilläggas fruar af den
lägre adeln, eller ofrälsemäns fruar, då de i sig
sjelfva äro af lägre adlig börd; äfv. (genom
missbruk) fruar, hvilkas män, ulan atl tillhöra adeln,
åtnjuta något högre anseende eller anses vara
rika. N-sle herre, titel, som i tilltal fordom och
ännu någon gång tillägges furstliga personer, som
ej äro regerande. Allernådigste, epitet, som
uteslutande tillkommer den regerande konungen.
NÅDIGT, adv. På elt nådigt salt, med nådig
ton. min, röst, med tecken lill nåd. Konungen
svarade n. — Har äfven supcrlaiiven
Allernå-digst.
NÅDNING, f. 2. Förrättningen, då en spik
nådas.
NÅDÅR, n. S. Elt års inkomsl af ledigt
prest-gåll. hvilken förbehålles den aflidne prestens
familj. Hvarje preslenka äger rätt till ett n.,
hvarförutan konungen stundom af nåd
beviljar ell eller tvenne extra n.
NÅGON, nå gånn, pron. indef. m. o. f. NÅGOT, n.
(genit. Någons; pl. Någre och Några) Nyttjas
både som substantiv och adjektiv. 4) En, ett
ibland flera. N-n af oss. N-n menniska. Icke
n-n tror del. N-n gång, en eller annan gång,
ej ofia. Någre af mina vänner. Några
menni-skor säga. Försök, om du kan se någol
föremål Något rackerf, full. Något nytt.
Fruklan är något, som han ej känner. På någol
sätt. Icke någol godt. (Talesätt) Del är något,
del. ell. del vill någol säga, det är betydande,
ganska myckel, någonling stort. — 2) Säges om
en mindre, ej betydlig del af elt helt. Jag har
ännu n-n säd qvar. I går föll någol regn.
Del har förloral någol af sin kraft. Icke hafva
någol atl lefva af, all säga. Del är ändå
någol (tonvigten på sednare ordet), säges om det,
NÅL 1^3
som icke alldeles felslagit, misslyckats, uteblifvil.
N. lilet, en liten smula. — Syn. Liten, Ringa.
— Någol, adv. Litel, en smula. N. slörre.
N. mer. Jag har väl fått n. penningar, men
ej tillräckligt.
NÅGONDERA, någånndéra, pron. indef. m. o. f.
NÅGOTDERA, n. (genit. Någonderas,
Någol-deras) Någon af dem. Del dr icke n.,
ingendera.
NÅGONSIN, nå’gånnsinn, adv. (af Någon och
gam. ordet Sind, resa, väg) Någon gång. Om
del n. händer. Icke n., aldrig n., aldrig. Så
myckel jag n. kan, del mesla, högsta, bästa jag
kan. Så myckel som n. är möjligt, det högsta,
mesla möjliga. — Förkortas i dagligt tal och i
lägre stil till Nånsin.
o NÅGONSTÄDES, na gånnslä’däss, adv. 4) På
något ställe. Han bor n. i Sverige. Del fins
icke n. N. ifrån, från något ställe. — 2) Till
något ställe. Han har flyllal n., jag vet icke
hvart. [Någorslädes.]
NÅGONTING, nå’gånnli’nng, pron. n. Se
Någol.
NÅGOR, nå’gårr, äldre formen för Någon, i
nominativ.
NÅGORLEDES, nå gårrlédäss, adv. (af Någor
och Led, väg. sätt) På något sält, vis.
NÅGORLUNDA, nå’gårrlimnda, ady. (af Rogor
och gam. ordet Lund, sält, vis) 4) På något sätt,
vis, till någon del. Man kan n. göra sig
begrepp härom. — 2) Temligen. N. stort träd.
N. frisk. N. bra. Del går n.
NÅGORSTÄDES, se Någonslädes.
NÅGOT, se Någon.
NÅGRANNE, m. 2. pl. — grannar, (föga brukl.)
Närmaste granne.
NÅGRE, NÅGRA, se Någon.
NÅKAS, v. d. 4. (af garn, partikeln Nå, nära)
Närma sig intill, vidröra, råka hvarandra. Brukas
numera sällan.
NÅL, f. 2. 4) (i allmänhet) Fint, uddhvasst
slift, som begagnas, dels vid sömnad, dels för alt
fäsla hvarjehanda saker, l. ex. klädespersedlar.
Jfr. Knapp-, Sy-, Pack-, Bind-, Knylnål, rn. fl.
Träda på en n., föra tråden genom ögat på en
synål. Föda sig med n-en, med sömnad.
(Talesätt) Slå, gå som på n-ar, vara i yttersta oro
af fruktan för en befarad upptäckt, o. s. V. — 2)
(på en vigt) Sc Tunga. — 3) (lekn.) a) Del på
cn strumpväfslol, med långt tilibakaböjd spels. —
b) Se Slrumpslicka. — 4) Spels på spanska ryllare.
— Ss. N-handlare, -lik, -spels, -styng,
-sudd.
NÅLBOK, f. 3. pl. — böcker. Liten bok med
inhäftade klädcslappar alt derpå uppträda synålar
af flera olika sorler, för behof vid sömnad.
NÅLBORST, m. 3. (bot.) Borst på en växtdel,
då den är slyf och intränger i huden samt lossnar
ifrån sin fästepunkl.
NÅLBREF, n. 3. Papper, som innehåller ett
visst antal knapp- eller synålar, sådant det
förekommer i handeln.
NÅLDOSA, f. 4. Dosa, hvari nålar förvaras.
NÅLDYNA, f. 4. Liten dyna, hvari nålar
instickas, för atl vid behof hafva dem till hands. —
N-nor, pl, (bot.) Se J.ommegräs.
NÅLFABRIK, –brfk, m. 3. Fabrik, der
knapp- eller synålar tillverkas.
NÅLFAT, n. 6. Lilet fat af porslin, som
begagnas att deri förvara nålar.
NÅLFIL, m. 2. Ett slags 2 tfll 4 tum lång,
trekantig, halfrund och knifltk fll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
