Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näsapa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄS
uläl genom näsborrarna, utan äfven inål i
mun-båjans bakgrund. . Taga någon om n-n. Nypa
någon i n-n. Slå, knäppa någon på n-n. Ha
vinden midl i n-n, rakt emot. Del slår i n-n,
säges om ämnen, hvilka göra ett ganska starkt
intryck på luktorganerna. Ligga pä n-n, ligga
fram-slupa. Slupa på n-n. falla framstupa. N-n
springer upp, börjar blöda. Tala, sjunga i n-n,
så att ljudet tyckes komma derifrån och låta doft,
oklart. Rynka n-n ell. rynka på n-n, hopdraga
näsmusklerna, så alt rynkor visa sig på näsan;
afv. (fig.) yttra tecken af harm, missnöje, förakt.
(Fig. fam.) Midi för ens n., i ens åsyn, framför
ögonen; äfv. någon till trots, l. ex.: Del ligger
midl för din n.; jag skall göra del midl för
hans n. Slicka n-n i, blanda sig uti, befalla
sig med. l. ex.: Han sticker n-n i alll. Slå
knul på n-n, visa sig ogen, sur och tvär. Få
lång n., blifva snopen, ilat. Låta en gå med
lång n., göra någon snopen, flat. Draga vid
n-n, på fint och listigt sätt leda någon efter sina
afsigter, med fagra ord bedraga, föra bakom
ljuset. Låta draga sig vid n-n, låta norra sig.
Gå efter n-n. gå. utan att tänka på, hvart mon
går eller borde gå. Del är ej för hans, er n ,
äfv. det går (Sans, er n. förbi, det får han, ni
ingen del af. Spela en på n-n, gyckla med
någon. Sälta n-n i vädret, visa sig dryg, stor,
stolt, högmodas. Vända n-n i vädret, dö. Hafva
skinn pä n-n, ej lätt låta narra sig; äfv. ej låta
skämta rned sig, ej vara flat, tafatt, försagd. Han
ser ej längre än näsan är lång, är mycket
inskränkt till förståndet. Se äfv. Hänga, v. a. —
Ss. Näsmuskel, -nerv.
NÄSAPA, f. 1. En art af Aporna med ganska
stor näsa. Semnopithecus nasicus.
NÄSBAND. n. 5. eller
NÄSBLECK, n. 5. Ring eller hålk vid ändan
af gevär.
NÄSBEN, n. 3. Hvartdera af de tvenne små
ben. sorn bilda öfversia delen af näsan.
NÄSBLOD, n. sing. Blödning ur näsan. Få
n. Blöda n., se Blöda.
NÄSBORR, m. 2. Så kallas hvardera af
näsans tvenne öppningar utål. Begge n-arne.
NÄSBROSK, n. 5. Brosk, hvaraf näsan
hufvudsak ligen består.
NÄSBRÄNNA, f. sing. (fig. fam.) Se Näsknäpp.
— 2) Skarp tillrättavisning; äfv. svår motgång,
förlust. Få n.
NÄSBÖLD, m. 3. Böld, som liar sitt säte i
näsan.
NÄSDROPP, n. sing. (skämlv.) Flytande slem,
som dryper ur näsan.
NÄSDUK, m. 2. Större eller mindre,
fyrkantig silkes- eller bomullsdiik, eller stycke af lärft
o. s. v., som enkom nyttjas för all dermed snyla
sig.
NÄSGROP, f. 2. Se Tåregrop.
NÄSGRÄS, n. 5. Se Röllcka.
NÄSJA. nä’schn, v. n. 1. (fam.) Vädra, snoka.
NÄSKNÄPP, m. 2. Knäpp, som man ger
någon på näsan. Få, gifva någon en n.
NÄSKONUNG, m. 2. (ford.) Viking, som bodde
på elt näs eller en udde i sjön.
NÄSLJUD, n 5 1) Ljudet af en mmniskas
Ul, då luften, under del man talar, till en del
uldrifves genom näsan. — 2) Språkljud, som så
uttalas, t. ex. en i franskan.
NÄSPERLA, f. 1. (fam.) Liten näsvis, alltför
fritalig flicka, qvinna. Brukas stundom skämtvis,
nästan som smekord.
NÄS 187
NÄSPOLYP, - - yp, m. 3. (kir.) Polyp, som
har sitt läge i näsan.
NÄSROT, f. 3. pl. — rötter. öfversia delen
af näsan, emellan ögonen.
NÄSSELDJUR, n. 6. Benämning på en klass
af Stråldjuren, sorn fått sitt namn af egenskapen
alt brännas likt nässlor, när de vidröras.
Aca-lephæ.
NÄSSELFEBER, m. 2. pl. — febrar. Elt slags
mindre farlig utslagsfeber af ganska kort
varaktighet, med en ytterst besvärlig klåda och
upphöjda fläckar af olika storlek, liknande dem som
uppkomma genom beröring med bränn-nässlor.
Kallas äfven Nässelutslag.
NÄSSELFJÄRIL, m. 2. Tegelröd fjäril, som
utvecklas på nässlor. Papilio Urticæ.
NÄSSELGARN, n. sing. Garn, som spinnes af
tågorna på stängeln af vissa nässlearter, och bvaraf
nällelduk ursprungligen väfdcs.
NÄSSELKÅL, m. sing. Grönkål, tillredd af
späda nässlor.
NÄSSELUTSLAG, n. 3. Se Nässelfeber.
NÄSSJA, se Näsja.
NÄS-SJÖ, m. 2. (sjöl.) Vågor, som bryta mot
bogen från rätt för-ut.
NÄSSKATT, nä’s-skätt, m. sing. Personlig skatt,
bestående i en viss afgift för hvarje näsa
(person), och som enligt Ynglingasagan skulle hafva
blifvit införd i Sverige af Oden.
NÄSSLA, f. i. 1) Örlslägte af fam. Urtices.
Urtica. Innefattar Eller-, Bränn-, Hampnässla,
m. fl. — 2) I allmänhet menas dermed någon af
slägtcls brännande arter, såsom: Eller-och
Brännnässla (sc dessa ord). Piska med n-lor. Bränna
sig på n-lor. — 3) Sc Blindnässla, Bonässla.
— Ss. Nässelrugge. [Nessla.]
NÄSSLEM, nä’s-slém, n. sing. Slem i näsan.
NÄSSLING, m. sing. Se Nässelfeber.
NÄSSTYFVER, m. 2. pl. — styfrar. (t.
Nnsen-slüber). Se Näsknäpp. Brukas numera icke.
NÄST, adj. superi. Sammandraget af Närmast.
4) (om rum) Som har sitt läge närmare intill ett
föremål än något annat. N-a hus, stad. — 2)
(om tid) Som följer omedelbart efter en viss
ifrågavarande tidrymd. N-a vecka, år, månad, dag,
termin. Syn. Nästkommande, Nästinslundande,
Näslföljande. — 3) Som följer i ordningen
omedelbart efter något. / n-a bref skall jag vidare
yttra mig. N-a rad, kapitel. N-a gång. Med
n-a post. — P r e p. 4) Närmare än någon eller
något annat. N. slottet ligger kyrkan. — 2)
Närmare i ordningen efter än någon eller någol
annat. N. honom gick i processionen grefve
U. N. mig är han förnämst. N.Gud har jag
att lacka honom för lifvel. — Adv. Närmare
än annan person eller sak. Generalen red försl
och näsl derefler han. N. bakom, efler, före,
intill, under, o. s. v. N. på, näst efter, t. ex.
Hvila n. på malen. N. [ör/lulne, sednast
för-flutne.
NÄSTA, c. sing. Se Broder. 2. Hvarje
men-niska är din n. Ålska din n. såsom dig sjelf,
andra menniskor såsom elc. Kärleken till n-n.
NÄSTA, v. a. 4. Löst Tästa ihop med nål och
tråd. N. fast, ihop. N. in, sc Inhäfla. —
N ä s t nin g , f. 2.
NÄSTAN, adv. (af Nära) Nära nog. i det
närmaste. Del är n. mörkt. N. för stor, lilen.
N. för tidigt. — Syn. Nära nog. Så godt som,
Snart sagdl. Fast, Mest, Mestadels.
NÄSTBELÄGEN. a. 2. neutr. — el. Närmast
liggande, belägen. — Syn. Nästliggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
