Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ompacka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
OMP
OMS
OMPACKA, v. a. 4. Packa ånyo, bättre eller
på annat sätt. — Äfv. Packa 6m. —
Ompackande, n. 4. o. Ompackning, f. 2.
OMPASSA, v. n. 4. (i spel) Passa för andra
gången. — Ompassning, f. 2.
OMPLANTERA, v. a. 4. Upptaga och
plantera ånyo, antingen på samma ställe eller på ett
annat. — Äfv. Plantera 6m. —
Omplanle-ring, f. 2.
OMPLÅSTRA, v. 8. 4. Lägga plåster på. —
Äfv. Plåstra 6m. — Omplåstrande, n. 4. o.
Omplåstring, f. 2.
OMPLÖJA, v. a. 2. Plöja åler. ännu en gång.
— Äfv. Plöja 6m. — Omplöjande, n. 4. o.
Omplöjning, f. 2.
OMPOLERA, v. a. 4. Polera ånyo, till
för-bättrirtg. — Äfv. Polera 6m. — O mpoler
ande, n. 4. o. Ömpoler i ng, f. 2.
OMPRÄGLA, v. a. 4. Gifva annan eller bättre
prägel. — Äfv. Prägla 6m. — Ompräglande,
n. 4. o. Ompräglin g, f. 2.
OMPRÖFVA, v. a 4. Se Pröfva. —
Om-pröfvande, n. 4. o. Ompröfning, f. 2.
OMPUTSA, v. a. 4. Pulsa rundt omkring,
öfverallt. — Omputsande, n. 4. o.
Ompuls-ning, f. 2.
OMQVARTERA, v. a. 4. Låla få annat
qvar-ter. — Omqvarler in g, f. 2.
OMQVÄDE, n. 4. Ställe i en sång, som bör
sjungas tvenne gånger.
OMRIDA, v. a. 3. (böjes som Rida) Upphinna
och rida förbi någon, som ridit förut. — Äfv.
Rida 6m.
OMRINGA, v. a. 4. Sluta ring omkring,
om-gifva liksom med en ring. — Omringande,
n. 4. o. Omringning, f. 2.
OMRITA, v. a. 4. Göra om något riladt. —
Äfv. Rita om. — Om ritande, n. 4. o.
Om-r i In in g, f. 2.
OMRÅDE, n. 4. Stycke land, slörre eller
mindre, som lyder under samma regering,
styrelse. Svenska, ryska o-t. — Syn.
Territorium, Distrikt.
OMRÄKNA, v. a. 4. Räkna än en gång. —
Äfv. Räkna 6m. — Omräknande, n. 4. o.
Om rä kn ing, f. 2.
OMRÖRA, v. a. 2. 4) Röra omkring. —- Äfv.
Röra 6m. — 2) Flyktigt, lösligen, i förbigående
omnämna. — Syn. Se Omtala. — Omrörd,
part. pass. Se äfv. Berörd. 0-e förhållande.
— Omrörande, n. 4. o. Omrörning,
f. 2.
OMRÖSA, v. a. 4. Förse med nya rösen. —
Omr ösn in g, f. 2.
OMRÖSTA, v. n. 4. Vid offentlig
öfverlägg-ning, sammankomst, val o. s. v., gifva sin röst
för eller emot ell förslag, för någon sökande o.
s. v. — Syn. Votera. — O-nde, part. pres.
Brukas stundom substantivt: De o.
OMRÖSTNING, f. 2. Tillfället, förrättningen,
då man omröstar i rådplägande eller
valförsamling. Skrida till o., företaga o. Komma
under o., göras till föremål för o. Blifva vald
utan o. — Syn. Votering.
OMSADLA, v. a. 4. 4) Sadla ånyo, bättre.
— 2) (lig.) Gå öfver till annan mening, parti. —
Äfv. Sadla 6m.— Omsadlande, n. 4. o
Om-sädling, f. 2.
OMSAGGA, v. a. 4. (fam.) Tidt och ofla tala
om en och samma sak. — Äfv. Sagga 6m. —
Omsaggande, n. 4. o. Omsag g ning, f. 2.
OMSALTA, v. a. 4. Salla på nytt, till
för
bättring. — Äfv. Salta om. — Omsaltande,
n. 4. o. Omsättning, f. 2.
OMSEGLA, v. a. 4. 4) Upphinna och
förbi-segln. — Äfv. Segla om. — 2) Kringsegla. O.
en udde. — Äfv. Segla om. — Omseglande,
n. 4. o. Omsegling, f. 2.
OMSELA, v. a. 4. Sela på nytt, — Äfv.
Sela om. — Omselning, f. 2.
OMSIDER, å’mmsfd’r, adv. Ändtligen, till
sluts. O. kom han, sedan man länge vänlat
på honom.
OMSILA, v. a. 4. Sila än en gång. — Äfv.
Sila 6m. — Omsilande, n. 4. o. Oms
ilning, f. 2.
ÖMSJUDA, v. a. 3. (böjes som Sjuda) Sjuda
än en gång. O. salpeter. — Äfv. Sjuda 6m. —
0 m s j u d n i n g, f. 2.
OMSJUNGA, v. a. 3. (böjes som Sjunga)
Sjunga än en gång. — Äfv. Sjunga 6m. —
Omsjungande, n. 4. o. Omsjungning, f. 2.
OMSKAKA, v. a. 4. Skaka något, så alt
innehållet väl omblandas. O. en
medikamentsflaska. — Äfv. Skaka 6m. — Omskakande,
n. 4. o. Oms k åkning, f. 2.
OMSKAPA, v. a. 4. Gifva ny, annan
skap-nad, form, gestalt, andra egenskaper. Ingen kan
o. sin natur. — Syn. Ombilda, Omdana,
Omstöpa. — Äfv. Skapa 6m. — Omskapande,
n. 4. o. Omskapning, f. 2.
OMSKIFTA, v. a. o. n. 4. 4) Se Ombyta,
Omvexla. — 2) Ånyo skifta. — Äfv. Skifla 6m.
— Omskiftande, n. 4. o. Omskiftnin g,
f. 2.
OMSKIFTE, n. 4. Se Ombyte.
0MSK1FTLIG, a. 2. Se Ombytlig. —
Om-skifllighet. f. 3.
OMSKOFLA, v. a. 4. Med skofvel omröra,
omblanda. — Äfv. Skofla om. — O mskof
lande, n. 4. o. Om sko fl i ng, f. 2.
OMSKOLNING, f. 2. (Irädg.) Plantors
omflyttning från drifbänk på en ny, sednare anlagd
varmbänk, innan de utflyttas på fri jord.
0MSK0N1NG, f. 2. Ny skoning. Oxars o.
OMSKOTTA, v. a. 4. 4) Skotta något, så
alt det omblandas. — 2) Skolta på nytt. — Äfv.
Skotta 6m. — Om skot t an de, n. 4. o. Om
skottning, f. 2.
ÖMSKRANKA, v. a. 4. Omgifva med skrank.
OMSKRANKN1NG, f. 2. 4) Omgifning med
skrank. — 2) Orngifvande skrank.
OMSKRIFNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
omskrifver. — 2) Flera ord, genom hvilka
begreppet af ett enda ord utlryckes. — Syn.
Peri-fras.
OMSKRIFT, f. 3. Något, som blifvit skrifvel,
tryckt eller prägladt på elt rundt föremål, i hel
eller half bågform. 0. på ell mynl.
OMSKRIFVA, v. a. 3. (böjes som Skrifva) 4)
Skrifva åler, ånyo, ännu en gång. O. en inlaga.
— Äfv. Skrifva 6m. — 2) (geom.) Upprita en
triangel, qvadrat eller månghörnig figur, hvars
alla sidor tangera en inuti varande cirkel eller
annan kroklinig figur; äfv. upprita en cirkel eller
annan kroklinig figur, hvars omkrets går igenom
alla hörnen af en inuti stående triangel, qvadrat,
eller månghörnig figur. — 3) Skrifva angående
något. Mest i fråga om bref, i part, pass., då
formen Omskrefven vanligen begagnas, t. ex.:
Omskrefne person befinnes ej här på stället. —
— 4) Ullrycka begreppet af ell ord medelst flera
andra ord. — Oms kr i f vande, n. 4.
OMSKRIKA, v. a. 2. (böjes som Skrika) Skrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
