Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Orient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191 ORI
ORIENT, –ännt, m. sing. (lat. Oriens (sol),
den uppgående solen). O-en, österländerna.
ORIENTALISK. - - änntalissk, a. 2.
österländsk.
ORIENTALISM, - - ännlali’ssm, m. 3.
österländsk språkegenhet.
ORIENTALIST, - - ännlalfsst, m. 3. Kännare
af Österländska språken (hebreiska, arabiska,
syriska. kaldciska. m. fl.).
ORIENTERA SIG, - - ännlèra, v. r. 4. i)
Taga reda på Österpunklen och de öfriga
väderstrecken på det ställe, der man befinner sig. —
2) (fig.) Göra sig hemmastadd med en ort eller
med ett ämne.
ORIG, örigg, a 2. Se Oren, I.
ORIGINAL, orijinål, a. 2. (lat. Originalis)
Ursprunglig, egendomlig. Brukas endast i
sammansättningar; eljest Originel. — S. n. 3. 1)
Hvad som är ursprungligt och icke eflergjordl,
icke eflerbildadt. Urbild, Urskrift. — Motsats:
Kopia. — 2) Egen, besynnerlig menniska. Han
är ell o.
ORIGINAL-DOKUMENT, orijinåldokumä’nnt,
n. 3. Ursprungligt dokument; det försla och
egentliga. af hvilket afskrifter blifvit tagna.
ORIGINAL-GENI, orijinålschenf, n. 3.
Egendomligt snille.
ORIGINALITET, orijinalitét, f. 3. 4) Ur-
sprunglighet, egendomlighet. — 2) Egenhet,
besynnerlighet.
ORIGINEL, årischinä’ll, a. 2. (lat. Originalis)
Egendomlig, egen, sjelfständig; som skapar på sitt
eget sjelfsländiga vis. Hvarje snille är o-lt.
ORIGUAL, åriguål, m. 3. Nordamerikansk
elg, större än den europeiska.
ORIKTIG, a. 2. Ej riktig. O. uppgift. —
Syn. Felaktig, Falsk, Förvänd, Galen, Orätt.
ORIKTIGHET. f. 3. 1) Egenskapen att vara
oriktig. En uppgifts o. — 2) Felaktighet, fel.
ORIKTIGT, adv. På elt oriktigt sätt. Skrifva,
gå o. — Syn. Felaktigt, Oräll, Galet, Falskt.
ORIMLIG, a. 2. i) Ej rimlig, ej
Öfverens-stämmande med förnuftet, stridande mot rim och
reson. Bcrälla o-a saker. — Syn. Otänkbar,
Omöjlig, Absurd. — 2) Som icke rimmar sig med
det sedvanliga, brukliga i tänkesätt, känslor, tal,
sätt alt lefva och vara m. m. Etl o-l bruk. —
3) Obillig. Säges både om sak och person. Han
är o. i sina fordringar. O-a anspråk. — Syn.
Absurd. — 4) (fam.) öfverdrifvet stor. — Syn. Se
Stor.
ORIMLIGHET, f. 3. i) Egenskapen alt vara
orimlig. O-en af en begäran. — 2) Hvad som
är orimligt. Fordra o-er. — Syn. Absurditet.
ORIMLIGT, adv. På ett orimligt sätt, ulan
rim och reson; obilligt. Tala o. Bära sig o.
ål. Låla betala sig o.
ORION, orfånn, nom. prop. m. En slor stjerna
på södra himlahvalfvet.
ORKA, å’rrka, v. n. 4. Hafva styrka, kraft,
förmåga. Han o-r ej röra sig. Ropa så
myckel man o-r. Han o-r ej mer. Ej o. méd, ej
förmå alt lyfta, bära, uthärda. Ej o. äta eller
dricka, ej hafva lust att &c. Del o-r jag ej
höra, vill jag ej höra, gillar jag för ingen del.
ORKAN, årrkån, m. 3. (fr. Ouragan, eng.
Hurricane, från elt amerikanskt språk) Vild
storm, med snar Öfvergång och en haslighet af
400—420 fot på en sekund. [Orcan.]
ORKESTER, årrkässfr, m. 2. pl. — sirar.
(grek. Orchäslra, den del af teatern hos
Grekerna, der kören uppförde sina dansar) 4) Platsen
ORM
för musikanterna i en tealersalong, på baler eller
konserter. — 2) Samleliga musikanterna vid
teater-representationen, o. s. v. — 3) Samteliga
symfoni-inslrumenlernn. — Ss. O-plals. [Orchesler.]
ORKESTER-BILJETT. årrkässtr-billjäTt, m.3.
Spek t a kelbiljett till en plats i orkeslern (bem. 4).
ORKIS, se Orchis.
ORKLÖS, å’rrklö’s, a. 2. 4) Utan styrka all
förelaga något. En o. gubbe. Den o-a
ålderdomen. — 2) Trög atl arbeta, lat. O. och
fÖr-soffad.
ORKLÖSHET, J. 3. 4) Saknad af krafter alt
företaga något. Ålderdomens o. — 2) Tröghet
alt arbeta, lättja.
ORKLÖST, adv. Se Maktlöst. Lättjefullt.
ORLEANA, årrleäna. (i folkspråket: ålljåna)
Vacker brandgul färg af hinnan, som omger dq,
ärllika fröen i Orleanaträdets fröhus.
ORLEANATRÄD, n. S. Ett västindiskt träd,
hvaraf Orleana fås. Bixa orellana.
ORLOF, örlåvv. n. sing. (t. Urlaub) Afsked
ur enskilt ijenst. [Orlåf.J
ORLOFSSEDEL, drlåvvsséd’l, m. 2. pl. —
sedlar. Skriftligt af husbonde meddeladt betyg åt
en ijenare, om dess ledighet ifrån tjenslen samt
om dess uppförande och duglighet. [Orlåfssedel.]
ORM, m. 2. 4) a) Allmän benämning på alla
de djur, sorn tillhöra tredje Ordningen af
Amfi-bierna, med fjällbetäckt, långsträckt, valsformig
kropp, utan skulderben och bröstben samt utan
fötter, men med talrika ryggknotor och rörliga
refben. De särskilta arterna, såsom Siungorm.
Lindorm, Blindorm, Snok, m. fl., ses hvar på
sitt ställe i den alfabetiska ordningen. — ö)
(särskilt) Se Huggorm. (Fig.) Nära en o. i sin
egen barm, hylla en menniska, som sedan lönar
en med otacksamhet och söker ens skada. — 2)
(fig.) Falsk menniska. — 3) Elt utslag på hästar
och boskap. — Ss. O-be Itbi len,-bo, -
hufvud, -hväsning, -lik, -skinn, -stucken,
-stungen, -styng, -unge, -ägg, -älare,
-öga.
ORMA SIG, v. r. 4. Se Slingra sig.
ORMBUNKE, m. 2. pl. — bunkar. 4) O-kar
kallas i botaniken den sjuttonde naturliga
växt-klassen, och Egentliga O-kar är en familj,
tillhörande denna ordning. — 2) Ormbunke (Pteris)
kallas äfven ett slägte af sistnämde familj, och
särskilt en art af detta slägte, P. aquilina,
hvilken äfven kallas Ormris, Bräken, Ormkage,
Enc-slabb, Fräkna.
ORMBÄR, n. 5. 4) Del giftiga bäret af
Qves-ved. — 2) Det svarlblå bäret af Trollbärsört
(Paris.)
ORMDYRKAN, f. sing. indef. Dyrkan af
ormar såsom gudomliga väsenden, fordom i Egypten.
Syrien m. fl. länder.
ORMDYRKARE, m. 5. En, som dyrkar ormar.
ORMETTER, n. sing. eller
ORMGIFT, n. sing. Det slags gift, som en
del ormar förvara i en särskilt körtel eller blåsa,
hvarur det ulgjutcs. när de bita.
ORMGRÄS, n. S. (bot.) En art Storknäf.
Ge-ranium sanguineum.
ORMHJUL, n. 3. Elt slags fyrverkeripjes.
ORMILA, örrm-i’la, f. 4. Se Ormödla.
ORMKAGE, m. 2. pl. — kagar. Se
Ormbunke.
ORMLIST, f. 3. 4) (egenll.) Ormars list. —
2) (fig.) Fin. utstuderad list.
ORMNÄFVA, f. 4. Se Ormrot.
ORMRIS, n. 3. Se Ormbunke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
