Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sparrissäng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPA
SPE
427
SPARRISSÄNG, f. 2. Trädgårdssäng, der
sparris är planterad.
SPARRISÄRTER, f. 3. pl. En sort ärter med
sparrislik smak. Lotus tetragonolobus.
SPARRLAG, n. 5. Samlcliga sparrar i ett
taklag.
SPARRLAKAN (uttalas i allm.: spårläkann),
n. 5. Omhänge kring en säng.
Anm. Ordet kommer hvarken af Syarre eller
Spara, ulan närmast af Spärra, slänga,
omsluta, och Lokan, ursprungligen kläde, duk;
betyder således egentligen: tyg, hvarmed en
säng omslules. Skrefs fordom Spärrlakan och
Sparlak.
SPARRLAKANSLEXA, f. 4. (fam. skämlv.)
Skarp lexa. som en hustru ger sin man; äfv. (i
allm.) skarp lexa, tillrättavisning. Ge någon en s.
SPARSAM, a. 2. 4) Säges om den, som icke
ger ut mer än som nödvändigt behöfs, utan alltid
söker alt spara för framtiden. Vara g. (Fig.)
S. på beröm, icke fallen för att berömma. —
2) (om sak) Mindre ymnig. Undfägnaden var
ganska s.
SPARSAMHET, f. 3. 4) Egenskapen alt vara
sparsam; fallenhet att spara; sparsamt bruk af
något, sparsamt lefnadssält. — 2) Mindre ymnig
tillgång. S. på mat.
SPARSAMT, adv. På elt sparsami sätt, med
sparsambel.
SPASM, spåssm, m. 3. (grek. Spasma) Ofrivillig
ryckning i muskler eller nerver.
SPASMODISK, a. 2. 4) Som har egenskap
af spasm. — 2) Plågad af kramp. — 3) Tjenlig
emot spasmer.
SPAT, m. 3. Mineral med finbladig väfnad,
hvars yla bildas af regelmessiga figurer. — Ss.
S-art, -artad.
SPATDRUS, m. 3. (mineral.) Spatig drus.
SPATEL, spål’1, m. 2. pl. spaltar. 4) (apol.)
Plåsterspade. — 2) (mål.) Färgspade.
SPATIER, spålsiärr, 3. pl. (boktr.) De tunna,
lägre stilar, hvilka sättas emellan orden, för att
åstadkomma mellanrummen dem emellan.
SPATIG, a. 2. Som till beskaffenhet liknar
spat.
SPATIÖS, spatschö’s, a. 2. Rymlig.
SPATKLOT, n. S. (mineral.) Spatig gyttring.
SPATKRISTALL. m. 3. (mineral.) Kristalliserad
spat.
SPATSERA. spattsèra, v. n. 4. (lat. Spaliari)
Lustvandra, promenera till fots. —
Spalscrande, n. 4. o. Spal tering, f. 2.
SPATSERGÄNG, f. 2. 4) Lustvandring. —
2) Gång, ställe, der man spatserar.
SPATSERKÄPP, m. 2. Käpp, som man
begagnar, då man spatserar.
SPATSERPLATS, m. 3. —STÄLLE, n. 4.
Se Promenadplats.
SPATSERVÄDER, n. 5. Sådant väder, som
är tjenligt för att spatsera.
SPATSERVÄRJA, f. 4. Kort värja, som
brukas, då man spatserar.
SPAT1\ m. sing. Häslsjukdom, bestående i
en svulst på inre sidan af knäel.
SPE, n. sing. oböjl. Skämt, hvarigenom man
söker alt förlöjliga en annan. Göra s. af någon,
göra någon till föremål för sådant skämt. Lida
spoll och s. På s., i ändamål alt förlöjliga. —
Syn. Se Begabberi.
SPECERI, –rf, n. 3. (fr. Épiceric, af lat.
Species) S-er kallas kryddvaror i allmänhet,
äf-vensom andra frön och frukter samt socker,
ho
nung och kaffe. — Ss. S-handcl,-handlar e,
-vara.
SPECIAL, –ål, a. 2. Se Speciel. Brukas
endast i sammansättningar, såsom:
Specialfull-makt, fullmakt för en enda angelägenhet;
Specialkar la, karta öfver något särskilt land ell.
landskap, öfver en enda stad, o. s. v.
SPECIALITET,–––––-ét, f. 3. Särskilt
beskaffenhet eller omständighet, särskilthet.
SPECIE, se Species.
SPECIEL. spesiä’l, a. 2. (af lat. Species)
Särskilt, synnerlig, särdeles.
SPECIES, spésiäss, n. 5. (lat.) Art. Quatuor
s., se Qualuor. In specie ell. blott specie, i
klingande mynt, t. ex.: En riksdaler specie ell.
en Specieriksdaler, cn riksdaler i silfver. en
blank riksdaler. S. facti, berättelse ell.
framställning om förloppet af en handling.
SPECIFICERA, v. a. 4. (fr. Spöcifier)
Styckevis uppteckna, uppräkna eller bestämma. —
Spe-cificering, f. 2.
SPECIFIK, –fk, a. 2. (fr. Spccifique) 4)
Särskilt eller synnerligen tjenlig till något. S-l
medel emot cn sjukdom. — 2) Fullständigt
upptagande hvar sak eller sort för sig. S.
förteckning. — 3) (fys.) 5. vigt, en kropps vigt i
jem-förelse med den af en lika volym vatten. S.
värme, den myckenhet värme, hvarje kropp
be-höfver alt till samma grad uppvärmas.
SPECIFIKATION, –––––-tschön, f. 3.
Omständlig förteckning eller uppräkning.
SPECIFIKT, –i’kt, adv. Omständligt,
styckevis.
SPECIMEN, spcsimünn, n. pl. — mina, (lat.)
Profstycke. prof.
SPECIM1NERA, v. n. 4. Afiägga prof.
SPECK. SPECKA, se Späck, Späcka.
SPECKTAKEL, m. fl., se Spektakel, 8ec.
SPEDIT10N, - - tschön, f. 3. (handelst.)
Bc-sörjande af varors afsändning ifrån en ort till en
annan.
SPEDITIONSHANDEL, - - lschönshänd’1, m.
sing. Det slags köpmannaverksamhet, då man
sysselsätter sig med spedition.
SPEDITÖR, –ö’r, m. 3. (handclst.) En, som
idkar speditionshandel.
SPEFLUGA, f. 4. (fam.) Se Spefågel.
SPEFULL, a. 2. Full af spe, i hög grad
förlöjligande. S-l lat, skämt, skralt.
SPEFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. En, som
gerna gör spe af andra. — Syn. Se Begabbare.
SPEGEL, spèg’l, m. 2. pl. speglar, (af lat.
Speculum) 4) (i allmänhet) Hvarje glatt yta, som
starkt reflekterar ljuset och dcrföre visar bilden
af framför varande föremål, t. ex. vatten, glas,
polerad metall, lackeradt trä, o. s. v. — 2)
Särskilt redskap, dertill inrätladt, atl reflektera ljuset
och framställa bilden af framför varande föremål;
isynn. sådant redskap af glas med beläggning af
folium på baksidan. Se sig i s-n. Slå för s-n.
— 3) Se Dörrspegel, Aklerspegel. — 4) (fys.)
Horisontal yla på en vätska, som är i jemnvigt.
Kallas äfv. Nivå ell. Libell. — 5) (fyrv.) Förslag
af trä eller papp i en raket. — 6) Bottenslycke
af hårdt trä i morliarna lill en stampqvarn. —
Ss. S-blank, -fabrik, -fabrikör,
-fodral,-glatt, -handel,-handlare,-klar,
-1 i k.
SPEGELBILD, m. 3. Bild af ett föremål,
sådan den visar sig i en spegel.
SPEGELBORD, n. 5. Litet pelarbord under
en väggspegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
