Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Starkhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STA
STA
s-a mil, dryga mil. Drifva s. handel. Hafva
s-a misstankar pä någon. — S) Som ger
krafter, mycket närande. S. mal, föda, soppa. —
6) Som håller mycket sprit. S-a drycker. S-l
vin. — 7) Verksam. S-a botemedel. — 8)
Eftertrycklig. S. uppmaning. Gifva någon s-a
förebråelser. — 9) Brukas äfven i fråga om andlig
kraft. En s. själ, vilja. S. i sin tro. — 10)
Säges äfv. om den, som öfvcrlrälTar uti eller är
öfverdrifvet begärlig på något. S. i historien, i
schack. En s. älare, drickare, spelare. Ens
s-a sida, det hvaruli någon är stark. — 11)
Betydlig till antalet; väl befästad. S. krigshär,
armå. S. fästning Fienden är ej s. nog all
göra oss motstånd. — 12) Brukas för Öfrigt i
vissa egna uttryck och talesätt, l. ex.: S. jord,
hård och lillpackad; äfv. fet. S-l ullal, skarpt
betonadt. S. accent, skarpt betonad. S.
målning, med nog skarpt uttryck S-a färger, nog
skärande. Del är nog s-l, allt för mycket.
STARKHET, f. 3. Se Styrka.
STARK LEMM AD, a. 2. Se Groflemmad.
STARKNA, v. n. 4. (om vätskor) Tjockna,
stelna. — Starknande, n. 4.
STARKPEPPAR, m sing. Bären af
kläng-växten Piper nigrum i tropikländerna, afplockade
såsom omogna.
STARKT, adv. Häftigt, dugtigt, eftertryckligt,
skarpt. Del regnar, fryser s. Se s. på någon.
S. påyrka någol.
ST A ROST, starå’sst, m. 3. (af slav. Star,
gammal) Polsk adelsman med kunglig förläning.
STA ROSTI, slaråsti’, f. 3. En slarosts förläning.
STARR, m. sing. I. (isl. Slær) Ett grässlag
mod cn stor mängd arter. Carex.
STARR, m. sing. IL (t. Staar) Ett slags
ögonsjukdom. Grå s., då kristall-linsen är
fördunklad, så att pupillen synes grå. Svart s., då
synnerven är förlamad eller skadad och synen
förlorad, oakladt ögat kan se fullkomligt friskt ut
och pupillen vara svart. Slicka s-en, göra cn
starroperation.
STARRBLIGA, v. n. i. (pop.) Stirra.
STARRBL1ND, a. 2. Blind till följe af starr.
STARRGRÄS, se Slarr, I.
STARRHÖ, n. sing. Hö, blandadt med
mycket starr.
STARRKORN. n. sing. Korn, sådt ibland hafrc.
STARROPERATION, ——ticbön, f. 3. (kir.)
Linsens borttagande vid grå starr.
STARRSTICKNING, f. 2. Se föregående ord.
STARRVALL, m. 2. Gräsvall, der nästan
endast starr växer.
STARRVALLSHÖ, n. sing. Se Slarrhö.
STARRVALLSÄNG, f. 2. Se Slarräng.
STARRÄNG, f. 2. Äng, der nästan endast
starr växer.
STAT, m. 3. (lat. Slalus, egcntl. tillstånd)
4) Ett tillstånd af menniskors sammanlcfnad under
regering och kungjorda lagar. Förening af
mcn-niskor under en gemensam regering. Europas
s-er. S-ens bästa. S-ens tjenare. — Syn.
Borgerligt samhälle eller samfund. Rike. — 2) a)
Samteliga embcts- och tjenstemän eller officerare,
sorn tillhöra ell rikes förvaltning, krigsmakt, eller
någon viss afdclning deraf. Militäre och civile
s-er. — Bildar åtskilliga sammansättningar,
såsom Ecklesiastikstaten, Länsstater, m. m. — b)
Förteckning på dem. På s., ordinarie
embets-eller tjenstemän. Han slår på s. såsom
stallmästare. — c) Förteckning på de löner och
förmåner, som staten dem beslår. Hafva lön på s.
447
— d) (i det politiska språket) Det förordnande,
som bestämmer utgifternas belopp och storlek för
allmänna behof. Riksslat. — 3) (i singular) a)
Underhåll in nalura, som jemte lön bestås en
tje-nare. Ge någon s. och lön. Han har i s. 12
tunnor säd etc. — b) (i allm.) Underhåll. Hålla
en flicka på s. Hon är på s-en, är underhållen.
(Fig. fam.) Göra sig s. på, räkna på. —- 4)
Be-tjeningen vid ett hof, i ett furstligt eller förnämt
hus. Deraf Hofstat, samt de figurliga och
fami-liera talesätten: Föra s., föra stor s., lefva stort
och förnämt. Föra s. efter sitt stånd, lefva så
som ens stånd fordrar. Dra in s-en, inskränka
sina utgifter, lefva mindre stort. Dra in s-en
för en, inskränka ens tillgångar. — 5)
Förteckning på tillgångar, fordringar och skulder, som
cn ccssionant till behörig rätt ingifver. Gifva
upp s-en, göra konkurs.
STATA. v. n. 1. (fam.) Föra slat, lefva slort.
STATHÅLLNING, f. 2. Tjenares
underhållande med stat och lön.
STATIK, -i’k, f. 3. (grek.) Läran om fasla
kroppars jcmnvigt.
STATION, -tschön, f. 3. (lat. Slatio) 4)
Uppehållsort, hviloställe på resa, marsch, segling,
o. s. v. — 2) Ställe, der skjutshästar ombytas. —
3) Afstånd emellan tvenne sådana ställen. Håll.
— 4) Ställe, der någonting är förlagdt, t. cx. en
flotta. — 5) Beställning, sjssla. — 6) (i musik)
Hviloställe.
STATIONERA, statschonèra. v. a. 4. Gifva
station; anställa; förlägga.
STATIONÄR. statschonä’r. a. 2. Stillastående.
STATISK, a. 2. (mek.) S-t moment, sc
Moment, 4.
STATIST, - issl. m. 3. (af lat. Siare, stå)
Stum person eller roll på teatern.
STATISTIK, –fk, f. 3. (fr. Slalistique, af
lat. Status) Vetenskap, som framställer rikens och
staters samhällsskick, äfvensom deras inre
förhållanden i afseende på befolkning, produkter,
handel, näringar, m. m.
STATISTIKER, slatfslicVr, m. S. En, som
är kunnig i statistiken; äfv. skriftställare i denna
vetenskap.
STATISTISK, a. 2. Till statistiken hörande.
STATIV, -i’v, n. 3. (af lat. Slativus, stående)
Ställning för verktyg vid fällmätningar, o. s. v.
STATS, ställs, m. 3. (fam.) Slåt, pomp.
STATSAFSIGT, slåts–, f. 3. Afsigt, som
har någol politiskt ändamål.
STATSANGELÄGENHET, f. 3.
Angelägenhet, som rörer en slats bästa.
STATSANSLAG, n. 3. Anslag af staten till
något allmännyttigt företag.
STATSBANK. m. 3. En af staten garanterad
och under dess uppsigt stående bank, hvars vinst
tillfaller statsverket.
STATSBANKRUTT, -bangkrütt. m. 3. En
stats oförmåga att uppfylla sina förbindelser emot
sina fordringsägare.
STATSBEHOF, n. 3. Hvad som behöfves för
statens räkning.
STATSBIDRAG, n. 3. Utskyld till staten.
STATSBORGARE, m. 3. 4) Hvarje laglig
medlem af en slat. — 2) (i inskränkt mening)
Hvarje samhällsmedlem, som har rättighet alt
deltaga i de allmänna angelägenheterna.
STATSBRIST. f. 3. Den summa, hvarmed
statens behof öfverstiga de ordinarie tillgångarna.
STATSBROTT. n. 3. Se Statsförbrytelse.
STATSBYGGNAD, m. 3. Del sätt, livarpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
