Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sumpig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUP iil
SÜM
SUMPIG, a. 2. Säges om mark, ful! af
sum-par (bem. i). S. mark.
SUMPIGHET, f. 5. Sumpig beskaffenhet.
SUMPIGT, adv. Se Sankt.
SUMPLUFT. m sing. Osund luft, som finnes
öfver sumpmark, innehållande åtskilliga luftarter,
bildade genom upplösningar af djur- och
växtämnen.
SUMPMARK, f. 3. Sumpig mark.
SUMPTÜÖS, summtuös, a. 2. (lat.) Kostsam.
SUND, n. 5. Smal farled, som förenar tvenne
större vatten. S-el, Öresund.
SUND, a. 2. 4) Frisk. En s. kropp. — 2)
Helsosam. S. mat, föda. S-a födoämnen. S.
luft. — 3) Som har den rätta beskaffenheten.
S. kritik. S-l förstånd, förnuft. Han är icke
vid s-l förnuft.
SUNDHET, f. 3. 4) Friskhet. - 2)
Helso-samhet.
SUNDHETSBETYG, n. 6. Af vederbörande
myndighet utfärdadt betyg angående en persons
frihet ifrån smittosam sjukdom.
SUNDHETSCHOKLAD, –schoklad, n. 3. En
sort choklad af bästa slags kakaobönor.
SUNDHETSGUDINNA, f. 4. Helsans gudinna
(Hygiea).
SUNDHETSKOLLEGIUM, - - kållégiumm. n. 3.
Embetsverk i Sverige, som har alt vaka öfver
helsovården i riket.
SUNDHETSLÄRA. f. 4. Läran om sättet alt
bibehålla kroppens hclsa.
SUNDHETSPASS, n. S. Af vederbörande
myndighet för resande person utfärdadt pass
rörande dess helsotillstånd, huruvida han är fri från
smitta. S. för fartyg, betyg, att afgångsorlen,
vid ett fartygs utlöpande, varit fri från smitta,
äfvensom fartyg, last och besättning.
SUNNAN, m. sing. indef. oböjl. Söder. / s.
Åt s. S. efter ell. s. ifrån, från söder.
SUNNANSKOG, m. sing. Fordom benämning
på Götaland, såsom beläget söder om skogarna
Kolmorden och Tiveden.
SUNNANVIND, m. 2. Vind, som blåser ifrån
söder.
SUNNANVÄDER, n. 5. Se Sunnanvind.
SUNSEGEL, n. 5. eller
SUNTÄLT, n. 8. Se Soltält.
SUP, m. 2. 4) Så mycket som man super i
en klunk. Tömma glaset i en s. Ta stora
s-ar. — 2) Fullt glas (af brännvin, konjak, rom,
arack). Slå i en s. Köpa en s. Ta sig en s.
— Bildar sammansättningen Appetitsup.
SUPA, v. a. 3. Impf. Söp. 4) Äta soppmal.
Brukas för denna bem. numera endast i
folkspråket. S. med sked. Se äfv. Koka (ordspr.).
— 2) a) Förtära vissa starka drycker (brännvin,
konjak, rom, arack) på det sätt, att man tar en
stor klunk deraf i munnen och sväljer på en gång.
(Dricka sker i helt små, upprepade klunkar.)
S. brännvin. S. en, två supar. S. full,
berusa med brännvin eller andra starka drycker.
I samma mening säges äfv. S. sig full. S. ihjel
sig, dö genom följderna af drinkeri. Vill ni s.
méd? deltaga i alt supa? S. om, supa ånyo; se
äfven Dricka om. S. till, då man super,
tillönska någon lycka och välgång. S. upp, supa
af något, tills det blir slut; äfv. förslösa genom
supande, t. ex.: S. upp sina pengar. S. ur,
tömma vid supning, t. ex.: Sup ur glaset, äfv.
blott Sup ur. I samma mening säges äfv. S. ut.
S. en öfver ända, supa med någon, tills han ej
mera kan stå på benen. — b) (absolut) Vara van
att omåttligt förtära brännvin. Han både super
och spelar. Han har slagit sia på atl s.
(Fam.) S. som en häst, som en borstbindare,
i högsta grad. — Syn. Kröka på armen. 3)
S. fn. T sig, till sig, se Insupa.
SUPAMÅT, süpamåt. m. sing. Mat, som äles
med sked; soppmat.*— Skrifves och uttalas i
allmänhet Supanmat.
SUPANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
super (bem. 2). — 2) Se Fylleri.
SUPARE, m. S. En, som super (bem. 2). —
Har sammansättningarna Brännvinssupare,
Stor-supare.
SUPBRODER, m. 3. pl. — bröder, (fam.)
Deltagare i dryckjom.
SUPÉ, m. 3. (fr. Souper ell. Soupé)
Aftonmåltid.
SUPERA, v. n. 4. Spisa qvällsvard.
SUPERB, sypärrb, a. 2. (lat. Superbus)
Präktig, ypperlig- — Superbi, adv.
SUPERF1N, sfip’rfi’n, a. 2. (af lat. Super,
Öfver, och sv. Fin) I högsta grad fin.
SUPERI, n. 3. Se Fylleri.
SUPERINTENDENT, süp’r-inntänndä’nnt,m. 3.
(af lat. Super, och Intendent) Högre andlig
person, som har uppsigt öfver presterskapet och
skolorna inom något visst större område.
SUPERINTENDENTSKAP,
süpr-inntänn-da nnlskap, n. 3. o. 8. En superintendents
em-bele eller området för dess embetsmakt.
SUPERIOR, supériårr, m. 3. pl. supertores
ell. superiorer (uttalas — örärr). (lat.; egenll. den
öfre) 4) Klosterföreslåndare. — 2) Lärjunge i
högre afdelningen af ett gymnasium.
SUPERIORITET,–––––––-él, f. 3.
Öfverläg-senhet, företräde.
SUPERKARG, söp’rkårrj, m. 3. eller
SUPERKARGÖR, sup’rkarrjö’r, m. 3.
Person, som åtföljer ett handelsfartyg, för att
ombesörja lastens försäljning och inköp af returlast.
[— carg-.]
SUPERLATIV, süp’r-lati’v, a. 2. (lat.) Som
är något i högsta grad. S-a (örljensler. — S. m.
Jemförelsegrad hos elt adjektiv, hvilken utmärker
högsta grad af den egenskap, som dermed
betecknas. — Skrifves äfv., enligt latinet,
Superla-livus. [— if.)
SUPERLATIVT, süp’r-lati’vt, adv. I högsta
grad.
SUPERNATURALISM, se Supranaturalism.
SUPEROXID, süp’r-åxi’d, m. 3. (kem.) Högsta
syrsältningsgraden, eller då ett ämne förenat sig
med så mycket syre, att det icke, ulan atl
släppa cn del deraf, kan förenas med oxider eller
syror.
SUPERSTITION, süp’rsHtlsch6n, f. 3. (lat.)
Vidskepelse.
SUPERSTITIÖS, süp’rslittschö’s, a. 2. (lat.)
Vidskeplig.
SUPGILLE, n. 4. eller
SUPKALAS, - -ås, n. 3. o. S. Samqväm,
enkom tillsläldl, för att fägna gästerna med starka
drycker, isynn. brännvin. Säges äfven (fam.) för
Dryckesgille.
SUPIG, a. 2. Fallen för att supa, drinkaktig.
SUPIN. -in, n. 3. ell. SUPINUM, supi’numm,
n. pl. supiner ell. supina. (gram.; lat.) Ett ifrån
infinitiven härlcdl oböjligt preleritum, som med
hjelpverbet Hafva bildar ett sammansatt tempus.
SUPLAG, n. 5. Se Supsällskap.
SUPLOLLA, f. 4. (fam.) Supig qvinna.
SUPP, m. 2. Svampslägtet Agaricus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
