Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Svärtbord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
SVÄ
SVÄRTBORD, svä’rrtbörd, n. 8. (boktr.) Bord,
på hvars yta boktryckarsvärta utbrcdes.
SVÄRTVALS, sva rrlvålls, m. 2. (boktr.) En
af draglim och sirap gjuten elastisk cylinder,
hvarmed, efter dess rullning öfver svärtbordet,
svartan Öfverflyttas på formen.
SY, v. a. o. n. 2. 1) Förena tvenne eller flera
tygstycken genom att medelst en synål draga en
tråd igenom dem; äfv. medelst nål och tråd
frambringa figurer på elt tyg. S. en rock, en skjorta,
genom syende förfärdiga &c. S. väl, illa. Hon
kan ej s. elt sling, kan alls icke sy. S. fast, se
Faslsy. S. löst, se Tråckla. S. fö’r ell. fore,
sy förut, för att visa, huru något skall sys. S.
igén, åter hopsy. S. ihop, med nål och tråd
hopfästa. S. in, se Insy. S. 6m, ånyo sy, i af-
sigt att förbättra. S. omkring. S. på,
sysselsätta sig med sömnaden af nagot. S. pa, se
Påsy; äfv. sy fortare, fortfara alt sy. S. upp,
förbruka genom syende. S. ul, v. a., se Utsy;
v. n. upphöra att sy. — 2) (sjöt.) Med sylåg förena
tvenne kauser eller ögon.
SYARBETE, n. 4. Arbete, som förrättas med
sömnad.
SYBARIT, –ft, m. 3. 1) Invånare i den
för sin yppighet ryktbara forngrekiska staden
Sy-baris i nedre Italien. — 2) Vekling, vällusting.
SYBÅGE, m. 2. pl. — bågar. Se
Broderbåge.
SYD, m. sing. (i sjömansspråkel) Se Söder.
S. till ost (STO), elt streck till öster ifrån söder.
S. till vest (STV), ett streck åt vester ifrån söder.
SYDLIG, a. 2. 4) Som kommer ifrån söder.
S. vind, blåst. — 2) Som har riktning åt söder,
söderut belägen. S. riktning, kurs. S. latitud
ell. bredd, räknad söder om middagslinien.
SYDLIGT, adv. 4) I söder. S. belägen. —
2) Åt söder. Segla s. — 3) Från söder. Del
blåser s.
SYDON, sy’-dönt n. S. Redskap, som
begagnas, då man syr.
SYDOST, sydösst, m. sing. 4) Det väderstreck,
som ligger midt emellan söder och öster.
Tecknas SO. I, från s. S. Ull ost (SOTO), ett streck
ostligare än sydost. S. till syd (SOTS), ett streck
sydligare än sydost. — 2) Sydostlig vind. Det
blåser en s. — Ss. S-vind.
SYDOSTLIG, a. 2. 4) Belägen i sydost. S.
kust. — 2) Som kommer ifrån sydost. S. vind.
— 3) Som har riktning åt söder. S. segling,
kurs.
SYDPOL, sy’dpöl, m. 3. 4) Den punkt i söder,
hvaromkring himlahvalfvet synes vända sig. — 2)
Den i söder belägna ändpunkten af jordaxeln. —
3) Den punkt på en magnet, som vid dess fria
vändning syftar åt söder.
SYDPOLSTÅNG, sy’dpols-tå’nng, m. sing. En
art Hafslång, som i Chili tjenar till föda. Fucus
anlarcticus.
SYDSKEN, n. 8. Se Södersken.
SYDSYDOST, sy’dsydöst, m. sing. Två streck
åt Öster ifrån söder. Tecknas SSO.
SYDSYDVEST, sy’dsydvä’sst, m. sing. Två
streck åt vesler ifrån söder. Tecknas SSV.
SYDVARTS, sydvarrls, ell. SYD VÄRTS,
sy’d-vä’rrts, adv. (t südwärls) Söderut, åt söder.
SYDVEST, sydvä’sst, m. sing. 4) Det
väderstreck, som ligger midt emellan söder och vester.
Belägen i s. Vinden blåser från s. S. till
syd (SVTS), elt streck sydligare än sydvest. S.
till vest, ett streck vestligare än sydvest. — 2)
Sydvestlig vind. — Sa. S-vind.
SYL
SYDVESTAN, m. sing. oböjl. Sydvestlig vind.
SYDVESTLIG, a. 2. 4) Belägen i sydvest.
S. kust. — 2) Som kommer ifrån sydvest. S.
vind. — 3) Som har riktning åt sydvest. S.
segling, kurs.
SYDVESTRA, adj. def. Se Sydvestlig, 4.
S. kusten, udden.
SYDYNA, sydy’na, f. 4. Dyna, hvarvid, då
man syr, tyget fästes.
SYDÖSTRA, adj. def. Se Sydostlig, 4. S.
kusten, udden.
SYENDE, n. 4. Handlingen, då man syr.
SYFLICKA, f. 4. Se Syjungfru.
SYFTA, sy’ffta, v. a. 4. I. S. mall, jemnt och
fullständigt genomblöta det.
SYFTA, sy’lTla, v. n. 4. II. (freqventativ af
Se) 4) Hålla ögat på ett mål, dit man vill kasta
o. s. v., för alt afpassa kastet, rörelsen så, alt
man träffar rätt. S. på ell aflägsel mål. S.
rätt. S. högre. — Syn. Måtta, Sigla. — 2) (fig.)
Hafva till mål, hafva i sinnet, mena. S. på; a)
Hafva i syfte, åsyfta, t. ex.: Han s-r på atl
blifva bemärkt, b) Hänsyfta på, t. ex.: Han
talte derom, ulan alt s. på någon. Del s r
på er. Jag vet ej, hvar ål han s-r, hvad han
har i sigte. hvad han menar, hänsyflar på. Allt
s-r Ull samma ändamål, har samma syfte. —
Syftande, n. 4.
SYFTE, sy’ffle, n. 4. 4) Synhåll på något,
hvaråt man riktar kast, skott, o. s. v. Taga s.
på målet. — 2) Mål, hvarpå man syftar. S-l
för hans kast var skorstenen. — 3) (fig.) a)
Hvad som åsyftas. Hafva något i s., för afsigt,
till mål. Gå miste om sill s. — Syn.
Syftemål, Syftning, Mål, Sigte, Ändamål, Afsigt. — b)
Hänsyftning. Hvad var s-l med hans ord?
SYFTEMÅL, n. 5. Se Syfte, 3.
SYFTNING, f. 2. I. Förrättningen, då man
syftar. Se Syfta, I.
SYFTNING, f. 2. II. 4) Handlingen, då man
syftar på något. Se Syfta, II, 4. — 2) Se
Syfte, 3.
SYHANDSKE, m. 2. pl. — handskar. Handske,
som nyttjas vid visst slags sömnad.
SYJUNGFRU, f. 3. pl. — jungfrur. Jungfru,
som försörjer sig med söm.
SYKOFANT, sykåfånnt, m. 3. (grek.) Hemlig
angifvare, baklalare. [— phanl.J
SYKOMOR, sykåma r, m. 3. Ett fikonträd i
Egypten och Palestina, af ofantlig storlek. Ficus
Sycomorus.
SYKONST, f. 3. Konsten alt sy.
SYKORG, m. 2. Korg, hvari fruntimmer
förvara sina sysaker.
SYL, m. 2. (af Sy) 4) Långt, smalt, rakt eller
något böjdt, rundt eller kantigt, spetsigt
stick-verktyg af stål, till genomstickning af läder, papp
m. m., mest för sömnad. (Fam.) Hvass som en
s-, ganska hvass. — Syn. Pryl. — 2) Sylformig
spets af elt berg. — Ss. S-for mi g, -lik.
SYLF. sy llf, eller SYLFID, syllfi’d. f. 3. (fr.
Sylphe. Sylphide) Luftande. Sylph, Sylphid.]
SYLFIDISK, syllfi dissk, a. 2. Lätt, fin och
smärt som en sylf. [- phid -.]
SYLFRÖ, n. 4. Svampslägtet Fusidium.
SYLKNAPP, m. 2. Svampslägtet Stilbum.
SYLL, f. 2. Understa stocken i väggarna af
ett trähus.
SYLLOGISM, syllåjfssm, m. 3. (log.)
Slutledning, förnuftsslut.
SYLLOGISTISK, syllajCstissk, a. 2, (log.)
Hörande till en slutledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
