Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sätthärdning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 SÄT
SÄTTHÄRDNING, f. 2. Operation, hvarigenom
små arbeten af smidigt jern förvandlas til) stål
på ytan.
SÄTTKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. 1) Se
Sällarekolf. — 2) (kem.) Kolf, som är platt i
bottnen.
SÄTTLINIE, f. 3. (boktr.) Tunt bleck, som
sättes för den sist satta raden i en vinkelhake.
SÄTTNING, f. 2. 1) Handlingen,
förrättningen, då man sätter. Jfr. Sälta, II. — 2) (jäg.)
a) Harhonors ynglande. — b) Kull af harungar.
SÄTTPINNE, m. 2. pl. — pinnar. Pinne,
som nyttjas vid plantering.
SÄTTPLANTA. f. 4. Planta till utplantering.
SÄTTQVIST, m. 2. Se Afläggare, bem. 2.
SÄTTSPÅN, m. o. n. 5. Se Sälllinie.
SÄTTSTAMP, m. 2. Se Håljcrn.
SÄTT-TORF, m. sing. (befästn. k.)
Torfkläd-nad, då torfvorna läggas intill hvarandra, med
grässidan nedåt.
SÄVENBOM, se Säfvenbom.
SÖCKENDAG, sö’ck’n-dåg, m. 2. Hvarje dag
i veckan utom söndagen. Förkortningsvis
brukas i talspråket ofta Söcken för: Söckendagar.
Man säger sålunda: Heligt och söcken,
helge-och söckendagar.
Anm. Belyder egenll.: dag, pä hvilken man får
utföra rättegång vid domstol, af Slika, i
bemärkelsen: Kalla till rätta.
SÖDER, sö’d’r, m. sing. 1) Det himmelsstreck
eller den verldstrakt, der solen står kl. <2 om
middagen. Han kommer ifrån s. Segla ål s.
I s. belägen. S. ifrån, från söder. Vägen går
i norr och s„ i riktning från norr till söder.
S-n, de sydliga trakterna, länderna. — 2) Se
Södermalm. Bo på s. Gå lill s. — Adv. I
norra delen, trakten. S. i Sverige. S. om, i
söder från, t. ex.: 5. om Upsala. S. ut, åt, mot
söder.
SÖDERLÄNDER, 3. pl. Länder, belägna i
söder. Brukas mest i bestämd form.
SÖDERLÄNDSK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på söderländerna.
SÖDERMALM, nom. prop. m. Den södra af
staden Stockholms begge s. k. Malmar eller
förstäder. Jfr. Malm.
SÖDEROM, prep. Se Söder om (under Söder).
SÖDERPOL, se Sydpol.
SÖDERSKEN, n. 3. Etl himmelsfcnomen vid
södra polen, motsvarande Norrskenet.
SÖDERUT, sö’d’r-üt, adv. eller
SÖDERÅT, sö’d’r-å’t, adv. Ät söder.
SÖDRA, adj. def. Sc Sydlig, 2. S. polen,
se Sydpol. S. vägen, kusten. S. sidan, kanten.
S. Amerika.
SÖFNTNG, f. 2. Handlingen eller verkningen,
då någon söfves. Brukas äfv. bildligt, t. ex.:
Värkens s.
SÖFVA, v. a. 2. (af Sofva) 1) Försätta i sömn.
(Fig.) S. sill samvete, förhärda sig dercmol. —
2) (fig.) Stilla. S. värken. — S-nde, part. akt.
S. medel, som ger sömn. — Söfvande, n. 4.
SÖK, n. 3. (jäg.) Hundens sökande.
SÖKA, v. a. o. n. 2. 4) Bemöda sig att finna.
Den som söker, han finner. S. land, slyra,
hålla ål land. (Fig.) S. sak med någon, se
Sak, 4. S. éflcr, fram, se Eflersöka,
Fram-söka. S. efter någon, bemöda sig att få rätt på
någon. S. igén, bemöda sig att återfinna. S.
igenom, ihop, upp, ut, se Genomsöka, <5ec. —
Syn. Leta, Eftersöka, Efterspana. — 2) (neutralt)
Bemöda sig, bjuda lill. S. alt göra sin pligl.
SOM
S. all komma in i etl sällskap. Jag skall s.
all öfvertala honom. — Syn. Se Försöka. —
3) (fig.) Bemöda sig att vinna; eftersträfva. Han
söker blott sina nöjen. S. sina egna fördelar,
sill egel bästa. S. en syssla, ingifva ansökan
om dess erhållande. (Lagt.) S. ersättning hos
någon för en ting, genom rättegång söka
ul-kräfva &c. S. verkställighet af.... bemöda sig
att genom vederbörande myndighets försorg få
något verkstäldt. S. boskilnad, bemöda sig att
genom dom vinna b. S. éfler, se Eflersöka. S.
igén, söka att återfå. S. ul, se Utsöka. — 4)
Begifva sig till någon, för att få tala vid honom
S. en person. Jag sökte er i går. Hvem söker
ni? S. domaren, göra en sak anhängig vid
domstol. S. konungen, hos högsta domstolen söka
ändring i fälld dom. S. upp, sc Uppsöka. —
5) Se Lagsöka. S. en för cn summa
penningar, för kostnaden, förlusten. — 6) (om
jagt-hundar, neutralt) Spåra, vädra efter vildt. Den
hunden söker väl. — 7) (om medikamenter)
Börja att operera, under frambringande af en
egen obehaglig känsla. Säges äfven om mat, då
man efter dess förlärandc erfar cn dylik verkan.
— S. sig, v. r. S. sig öm, på flera håll
eflersöka. (Säges ofta i fråga om tjensl.) S. sig lill,
söka, t. ex.: S. sig lill ell gäll. — S-nde, part,
akt. Brukas ofta substantivt, t. ex.: S. till en
syssla. S-n har bifogal sin meritförteckning.
SÖKANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
söker (för bem. 4, 3, 4, 3). — 2) Jaglhundars
spårande, vädrande efter vildt. — 3) Verkningen,
då mat eller medikamenter söka.
SÖKARE, m. 3. (mindre brukl.) En, som söker.
SÖKNEDAG, se Söckendag.
SÖL, n. sing. (fam ) Sölande (bem. 2).
SÖLA, v. a. 4. Göra oren, smutsig, S. ned,
se Nedsöla. (Fig.) S. sina händer ell. s. sig i
blod, ^öra sig skyldig till blodsutgjutelse. — V. n.
(ursprungi.: slaska; äfv. ruckla) Vara trög och
långsam, dröja. S. med betalningen, med etl
arbelc. S. bort liden, förlora tiden genom
overksamhet. — Syn. Sinka. — Sölande, n. 4.
SÖLAKTIG, a. 2. Fallen för söl. —
Sölak-ligl. adv.
SÖLAKTIGHET, f. 3. Fallenhet för söl.
SÖLANDE, n. 4. 4) (aktivt) Orcnande. — 2)
(neutralt) Overksamt dröjande.
SÖLARE, m. 3. En. som sölar (v. n.).
SÖLER, sö’l’r, m. sing. Se Sötare.
SÖLF, SÖLFVER, (gam.) se Silfver.
SÖLIG, a. 2. 4) Sölande. — 2) Sc Sölaklig.
— Söligt, adv.
SÖLIGHET, f. 3. Se Sölande, 2. - 2) Se
Sölaklighel.
SÖLJA, sö’llja, f. 4. Litet spänne.
SÖLJETORN, m. 2. Torn i en sölja. Sc
Torn, m.
SÖLKORF, m. 2. pl. — korfvar. (fam.) Se
Sölare.
SÖM, m. 2. pl. sömmar. 4) Sammanfogning,
gjord med nål och tråd. Gå upp i s-men. Sprätta
upp s-marna på en klädning. Galoneras i
alla s-mar. — 2) (anal.) Benämning på fogarna
mellan hufvudskålens bcn. Hufvudskålens s-mar.
— 3) Skägg på gjulgods. — 4) (ulan plur.) Se
Sömnad. Sysselsatt med s. Föda sig med s.
Gå ifrån sin s. — S. n. 5. Det slags spik, som
brukas aU fästa hästskor vid liofven.
SÖMHÅL, n. 3. Hål i en hästsko för söm.
SÖMMA, v. a. o. n. 4. Sy, hopsy. S. segel.
— Sömmande, n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
