Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppspelsbräde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPP
UPP 62i
uppflytta dern ifrån fjerde brädet. — 2) (sjöt.) U.
ankaret, medelst spelet uppvinda det. —
Uppspelt, part. pass, (fam.) Se Upprymd (under
Upprymma).
UPPSPELSBRÄDE. n. 4. Fjerde brädet eller
rummet, i brädspel.
UPPSPETA, v. a. 1. (fam.) Klättra upp. —
Äfv. Spela u pp.
UPPSPIKA, v. a. 4. Uppslå med spikar. U.
en kungörelse. — Äfv. Spika upp. —
Uppspikande, n. 4. o. Uppspiknin g, f. 2.
UPPSPINNA, v. a. 3. (böjes som Spinna) 4)
Spinna slut på. Allt linet år u-spunnel. —
2) (fig. fam.) Uppdikta. U. en lögn, en historia.
— Äfv. Spinna upp. — Uppspinnin g, f. 2.
UPPSP1NNARE. m. S. (fig. fam.) Den, som
upp-spinner (lögn?r, historier, o. s. v.).
UPPSPJELKA, v. a. 4. Genom spjelkning
öppna. — Äfv. Spjelka upp. —
Uppspjelkan-de, n. 4. o. Uppspjelkning, f. 2.
UPPSPOLA, v. a. 4. I. Se Uppskölja. —
Äfv. Spola upp.
UPPSPOLA, v. a. 4. II. Spola slut på. Allt
garnet år u-dt. — Äfv. Spola u pp.
UPPSPORRA, v. a. 4. (fig.) Egga, uppegga.
— Äfv. Sporra upp. — Uppsporrande,n.4.
o. Upp spor r ning, f. 2.
UPPSPOTTA, v. a. 4. Upphosta och utspotla.
U. slem. — Äfv. Spotta upp. — Upps po
ilning. f. 2.
UPPSPRICKA, v. n. 3. (böjes som Spricka)
öppna sig genom sprickning; gå upp i söm, fog,
o. s. v. — Äfv.Spricka upp. —
Uppsprickan-de, n. 4. o. Uppsprickning, f. 2.
UPPSPRINGA, v. n. 3. (böjes som Springa)
4i Springa uppåt, till ett högre ställe. Han
u-sprang på kullen. — 2) Störta upp. rusa upp.
U. från stolen, ur sången. — 3) Spruta upp,
häftigt välla upp. En källa u-sprang vid hans
fot. — 4) (fig.) Plötsligt uppkomma, bilda sig,
födas. En idé u-sprang i hans hjerna. —
För alla dessa bem. säges oftare Springa upp.
— 3) Se Springa upp. — Uppspringande,
n. 4. o. Uppspringnin g, f. 2.
UPPSPRITTA, v. n. 3. (böjes som Spritta)
Se Spritta upp. — U pp sprittande, n. 4. o.
U pp spri ilning, f. 2.
UPPSPRUTA, v. a. 4. 4) Med spruta
uppkasta. U. vallen. — 2) Uppkasta i höjden
liksom med en spruta. Vesuvius u-r eld. — Äfv.
för begge bem. Spruta upp. —
Uppsprutande, n. 4. o. Upp sprulning, f. 2.
UPPSPRÄNGA. v. a. 2. 4) Häftigt, med våld
öppna. U. en dörr. — 2) Genom explosion
uppkasta i luften. — Äfv. för begge bem. Spränga
upp. — Uppsprångande, n. 4. o.
Vpp-sprdngning, f. 2.
UPPSPRÄTTA, v. a. 2. T. Sprättande
uppkasta. U. smuts. — Äfv. Sprätta upp. —
Upp-sprällande, n. 4. o. Uppspr älln ing, f. 2.
UPPSPRÄTTA, v. a. 2. IL Genom
sprätt-ning med knif Öppna, söndra, skilja isär. U. ell
klädesplagg. — Äfv. Språlta upp. —
Uppspr ältande, n. 4. o. Uppsprällning, f. 2.
UPPSPY, v. a. 2. 4) Se Spy, bem. 4.-2)
(fig.) Våldsamt uppkasta. Volkaner u. eld. —
Äfv. för begge bem. Spy upp. — Upp spy ende,
n. 4.
UPPSPÅRA, v. a. 4. 4) Genom spårning
uppsöka. — 2) (fig.) Uppspana, utforska,
upptäcka. — Äfv. Spåra upp. — Uppspårande,
n. 4.
UPPSPÄDA. v. a. 2. Förtunna genom
tillblandning. U. vin. — Äfv. Späda upp. —
Upp-spädande. n. 4. o. Uppspädning, f. 2.
UPPSPÄNNA, v. a. 2. 4) Utveckla eller öppna
och spänna. U. segel, en paraply. Se f. ö.
Spänna upp. — 2) Med spänne uppfästa, spänna
högre. — Äfv. för begge bem. Spänna upp. —
Upp spännande, n. 4. o. Uppspänning,
f. 2.
UPPSPÄRRA, v. a. 4. Vidöppna. U.
munnen, ögonen. — Äfv. Spärra upp. —
Uppspärrande, n. 4. o. Uppspärrnin g, f. 2.
UPPSQVALPA, v. a. 4. Genom sqvalpning
uppröra. — Äfv. Sgvalpa upp. —
Uppsqvalp-ning. f. 2,
ÜPPSTACKA, v. a. 4. Lägga upp i stack.
U. hö. — Äfv. Stacka upp.
UPPSTAD, m. 3. pl. — städer. 4) Stad,
belägen uppe i landet. — 2) Stad, som ej har
stapelstadsrätt.
UPPSTADSBO. m. 3. pl. — bor. Invånare
i en uppstad.
UPPSTADSVIGT, f. 3. Ett slags svensk vigt,
hvaruti skeppundcl håller 46 lispund, 46
skålpund viktualievigL
UPPSTALLA, v. a. 4. Göda till slagt.
UPPSTAPLA, v. a. 4. 4) Lägga upp i stapel.
— 2) (fig.) Sammanhopa, hopsamla. — Äfv. Stapla
upp. — Uppstaplande, n. 4. o.
Uppstap-ling, f. 2.
UPPSTEGRA. v. a. 4. Se Stegra. — Äfv.
Stegra upp. — U ppslegrande, n. 4.
o.Upp-s te gr in g, f. 2.
UPPSTICKA, v. a. o. n. 3. (böjes som Slicka)
Se Sticka upp. — Uppstickande, n. 4. o.
Upp slickn ing, f. 2.
UPPSTIGA, v. n. 3. (böjes som Sliga) 4)
Stiga uppåt, till ett högre ställe. U. på en slol.
på ell berg. U. i ell träd. (Fig.) U. på
tronen, tillträda regeringen. — 2) Resa sig upp,
uppslå. U. från en slol. U. ur sängen. U.
från bordet. — 3) Röra sig uppåt, drifvss upp
i höjden, höja sig, lyfta sig, uppgå. En rök
uppsteg. Låta en raket u. — 4) (om
himmels-kroppar) Komma upp Öfver horisonten. Solen,
månen u-ger. — 3) Flytta sig uppåt. Dunster,
som u. ur magen. Podagern har u-gil i magen
på honom. — 6) (fig.) a) Upphöjas, befordras.
U. till hedersställen. — b) Uppkomma, uppslå.
En storm uppsteg. En misslanka, ell
tvifvels-mål har u-gil. — För alla bem. äfv. Sliga upp.
— U-nde, part. pres. En u. raket. U. linie
ell. led, släglled. hvarvid räknas uppåt, ifrån son
till far. (Bot.) U. stjelk. som går i krok uppåt.
— U-qen, part. pret. Som uppstigit.
UPPSTIGANDE, n. 4. Rörelsen, då någon
eller något uppstiger. Säges för alla bem. af
verbet Uppstiga. Vid ul på hästen, ifrån
bordet. (Fig.) U. på (ronen. En ra kels u.
Vattnets u. i en pump. Rökens, dunslernas u.
Vätskors u. i hufvudet.
UPPSTIGNING, f. 2. 4) Se Uppstigande. —
2) Uppstötning ur magen, af något som man
förtärt. U-ar af dricka, vin. Ha u-ar. Vara
besvärad af u-ar.
UPPSTILLA, v. a. 4. Se Slilla upp. —
Up pslillning, f. 2.
UPPSTOCK A, v. a. 4. (hatlm.) Färga upp och
gifva ny form åt (gamla haltar). — Äfv. Slocka
upp. — Uppslocknin g, f. 2.
UPPSTOPPA, v. a. 4. Fylla med stoppning.
Säges särskilt orn döda djur, hvilkas skinn fyllas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
